Browsing by Subject "nyliberalism"
Now showing items 1-4 of 4
-
(2022)Dagens nyliberala kultur och kapitalistiska system producerar ett ideal om en perfekt normfungerande individ. Följaktligen framställs funktionsnedsättningar som något negativt och avvikande, vilket leder till att personer med funktionsnedsättning utsätts för normalisering för att få dem att passa in i samhällets ideal. Denna normalisering kan ses som en form av maktutövning som förtrycker och isolerar personer med funktionsnedsättning. I enlighet med crip-teoretiker argumenterar jag för att man borde ifrågasätta de normativa ideal som leder till en binär uppdelning i normfungerande och personer med funktionsnedsättning. Syftet med min kandidatavhandling är att analysera kulturella representationer av funktionsnedsättningar för att se hur denna binära uppdelning motstås och uppehålls. Dessa kulturella representationer tydliggör att det fortfarande existerar ableistiska attityder om att funktionsnedsättningar är något skamfullt. Personer med funktionsnedsättning uppfattas till exempel som annorlunda och i första hand som stödtagare. Uppfattningar om funktionsnedsättningar som något annorlunda kan däremot också vändas till något positivt och till och med användas som en marknadsföringsstrategi.
-
(2020)I allmänhet används ”ideologi” antingen som en synonym för politisk övertygelse i den bredaste möjliga betydelsen, eller alternativt som en beskrivning av en förtryckande, diktatorisk dogma. Den nyliberala ideologin är annorlunda; enligt vissa finns den inte alls, enligt andra är den global och allomfattande. Denna avhandling är ett försök att rehabilitera två kontroversiella begrepp inom sociologin – ”nyliberalism” och ”ideologi” – igenom att redogöra för en Symptomatisk analys av det nyliberala förhållandet till staten. Den s.k. nyliberala makroregimen kännetecknas av ett system av självständiga centralbanker som idkar en inflationsikriktad penningpolitik på basis av nyklassisk makroekonomi. Detta innebär en institutionalisering av en nyliberal ideologi som lutar på den nyklassiska ekonomiska teorins ontologiska antaganden. I den nyliberala världsordningen, som föreställs och administreras som ett horisontellt nätverk av reciproka marknadsförhållanden, framstår staten som ett irrationellt element som förvränger den sociala verklighetens annars rationella koherens men som samtidigt förutsätts för att upprätthålla den. Det nyliberala förhållandet till staten är inte enbart en enkelt antagonistisk sådan; staten är den nyliberala ideologins Symptom – ett uttryck för oförenligheten mellan den nyklassiska ekonomiska teorins ontologi och samhällets verkliga ontik. Eftersom de europeiska institutioner som manifesterar denna ideologi i praktiken, dvs. upphöjer den till socialt faktum, till stort sett ligger utanför den nationella verkställande maktens och det demokratiska beslutsfattandets sfär måste den ses som mera än bara ett diskursivt fenomen. nyliberalismen är en kapitalistisk ideologi, i klassisk marxistisk mening, som strävar till att avpolitisera och avdemokratisera det ekonomiska. Den strävar till att generalisera den rådande klassens intressen som samhällets intresse i allmänhet och således förtränga klasskonflikten igenom att göra desinflation till det centrala målet för penningpolitiken.
-
(2016)The starting point of this thesis is the question of a probable tension between educational and economic objectives in art museums. I have chosen to approach this question by focusing on gallery education. My primary aim has been to analyse what kind of concepts, goals and values gallery education is founded on. I have also deliberated upon the change in gallery education during the last decades. The data for this thesis was produced by interviewing gallery educators in nine (9) separate interviews. The interviews were partly structured and proceeded according to chosen themes. I have analysed the interviews by using the discursive approach. The main themes and negotiations that arose in the interviews were set between institutional and individual point of views, but also between economic objectives and intrinsic values. As a result of the analysis of these negotiations I have constructed a discursive field of gallery education. On this discursive field gallery education is approached from four points of view – as an experience, as service, as learning, and as an opener of new horizons. On the basis of the discursive field, I conclude that gallery education and its development at the present time has two strong emphases: individual experience and economic interests. These emphases are partly opposite and partly supportive to each other. There is a tendency to underscore the economic objectives and design activity according to these objectives. Sometimes this tendency is opposed and answered by using the concept of experience. By using experience it becomes possible to keep the economic objectives at a distance. On the other hand, the stress on experience shifts activity to more individualistic ways of thinking and sometimes further away from cultural and educational goals. On the basis of this thesis it seems that emphasizing individualism in general is producing a need to strengthen the connection between society and individuals, and anchor the activity back to the society. It also seems that this is done by bringing the focus back to the intrinsic values of the activity by applying the goal of societal effects to gallery education as a separate object.
-
(2021)Nyandlighet är ett växande fenomen i det västerländska samhället och diskurser gällande välmående och hälsa är ett intresse hos allt fler. Samtidigt dominerar nyliberalismen på ett globalt plan och politiska och samhälleliga värderingar som, t.ex. individualism, konkurrens, effektivitet och personlig frihet får mer synlighet i vår kultur. I denna avhandling analyserar jag hur nyliberalismen syns i den ökande nyandligheten samt hur teorin om det postmoderna samhället förklarar dess framväxt. Jag använder mig huvudsakligen av Max Webers teori om förhållandet mellan den protestantiska och kapitalistiska etiken för att analysera den ömsesidiga relationen mellan religion och ekonomi. Utöver Weber använder jag mig av tidigare gjorda undersökningar av olika religionssociologer och postmoderna teoretiker för att skapa ett omfattande teoretiskt ramverk som hjälper mig att åstadkomma en så noggrann analys som möjligt. Jag behandlar temat individualism från ett samhälleligt perspektiv och vad den betytt för utvecklingen av nyandlighet i det västerländska samhället. Jag diskuterar även konceptet holistiskt välmående och hur det i nyandliga praktiker används för att främja det subjektiva intresset och ansvaret för hälsa och välmående. Utgående från min analys och mitt resonemang drar jag följande slutsatser: intresset för ett subjektivt välmående är något av en biverkan av de nyliberalistiska värderingarnas inverkan på det kulturella och sociala klimatet. Nyandlighet attraherar den postmoderna människan som lever i en kultur där individualism och personlig frihet betonas. Människors andliga motiv varierar och är omöjliga att generalisera. Trots det kan jag konstatera att ett ökat intresse för individuella meningsskapande medel passar in i det senmoderna samhället som tillåtit individen att ta avstånd från fasta och traditionella ideologier och därmed i högre grad själv välja sina kulturella sanningar.
Now showing items 1-4 of 4