Browsing by Subject "nätdiskussioner"

Migrän är en neurologisk sjukdom som orsakar försämrad livskvalitet och sjukfrånvaro för många av dem som drabbas av sjukdomen. Trots att migrän är en allmänt förekommande sjukdom så förknippas den i egenskap av en osynlig sjukdom med ett visst stigma. Som sjukdom kan migrän kräva mycket av den sjuka då det gäller livsstilsval och letandet efter lämpliga vårdmetoder. Genom att granska nätdiskussioner om migrän ger denna magisteravhandling en inblick i hur lekpersoner navigerar förhållandet mellan personliga erfarenheter och biomedicin. Centrala begrepp i avhandlingen är lekpersoners expertis och epistemologisk gemenskap. Till avhandlingens centrala teman hör förutom möten mellan olika typer av kunskap och expertis också den sociala konstruktionen av sjukdomen migrän samt sjukdomens historiska och kulturella arv i form av könsstereotypier och mystiska neurologiska symtom. Studien genomfördes i form av en kvalitativ analys av diskussioner på ett delforum för migrän inom det populära finländska diskussionsforumet Suomi24. I materialinsamlingen och metodvalen fick de etiska frågorna och det naturliga materialets egenskaper en central roll. Analysen består av två huvudsakliga delar, varav den första utgör en analys av konstruktionen av migrän i diskussionerna utifrån en diskursanalytisk ansats. Den andra delen utgör en innehållsanalytisk analys av det sätt på vilket erfarenhetsbaserad kunskap och medicinsk kunskap möts i diskussionerna, samt hur kunskapsmässiga spänningar och osäkerheter hanteras. I diskussionerna framstår migrän som en drabbande sjukdom som kan vara svår för utomstående att förstå och som för den sjuka kan kräva mycket i form av uppoffringar och tålamod. Mycket i sjukdomsbilden kan vara osäkert och individuellt. Detta gör att förhållandet mellan biomedicinsk kunskap och erfarenhetsbaserad kunskap framstår som komplicerat och mångfasetterat. Det sätt på vilket diskussionerna navigerar detta förhållande samt positioneringen av den egna expertisen framstår som nyanserat , men delvis också motsägelsefullt. I diskussionerna sker ett slags rangordning av olika typer av expertis, där personliga erfarenheter samt medicinvetenskap värderas högt, medan enskilda läkare och anekdotiska bevis kan värderas lägre. Diskussionerna handlar även om sökandet efter bekräftelse och stöd- att få känna att man inte är ensam med sjukdomen. Trots att diskussionerna i migränforumet på ytan ser ut att handla om pragmatiska saker som läkemedel, symtom och vårdmetoder, så är det mycket som sker utöver detta. I forumet möts olika typer av kunskap och expertis när lekpersoner navigerar osäkerheter och nyanser gällande sjukdom och hälsa. Avhandlingen bidrar till samhällsvetenskaplig forskning i migrän, nätdiskussioner samt lekpersoners attityder till biomedicin.

Avhandlingen granskar diskussionstrådar på nätet som behandlar ämnet depression och var det innebär att vara deprimerad. Nätdiskussionerna analyseras genom Faircloughs kritisk diskursanalys och med fokus på hur depression representeras och konstrueras i diskussionernas vardagsspråk. Avhandlingen behandlar temat kring depression och hur en medikalisering av individens psyke ändrat samhällets och individens uppfattning kring mentalhälsa. Huvudteman som avhandlingen tar upp, tillsammans med tankar av bland annat Michel Foucault och Alain Ehrenberg, är den ökade individualiseringen i samhället samt hur det är kopplat till människans uppfattning kring sin egen kropp och hälsa. Vidare kommer temat kring en ökad individualisering behandlas genom att granska behovet av kontroll över sitt liv som tydligt framkommer i nätdiskussionernas inlägg. Det vill säga kan man urskilja en tendens för självreglering som tar sig uttryck i bland annat en justering av beteende samt livs vanor. Medikaliseringsteorin fungerar som en teoretisk utgångspunkt för avhandlingen genom att ifrågasätta den ökade förekomsten depressions diagnoser. Ytterligare lyfter detta fram frågan kring hur normalt och avvikande beteende definieras. Medicinen har skapat en stark position inom processen att definiera och förklara människans psyke. Detta har även inneburit att dra en gräns mellan normalt och patologiskt beteende. Därmed, för att bättre belysa detta fenomen tar avhandlingen även upp ämnet ur ett social konstruktionistiskt perspektiv för att förklara hur individens uppfattning kring vad som är ”normalt” alltid är bunden till dess kontext. Perspektivet tar även fasta vid hur starkt människans tolkningar av kroppen är starkt kopplade till vetenskaper samt kunskap som dessa skapar. Således kommer avhandlingen behandla temat kring hur diskussionerna på nätet starkt för fram ett behov hos skribenterna av att sträva efter ett slags normalläge. Ytterligare kommer analysen att behandla temat kring depression som diagnos och hur behovet av denna kategorisering syns i nätdiskussionernas inlägg.