Browsing by Subject "positionering"

Tiivistelmä – Referat–Abstract Den snabba digitaliseringen i samhället har aktualiserat diskussioner kring olika gruppers jämlika möjligheter till digital delaktighet. Frågor kring detta tema har även tidigare varit aktuella men det speciella pandemiläget har medfört att detta tema blivit mer angeläget. Att få tillgång till viktig information förutsätter tillgång till modern digital teknik och besittande av sådan kunskap som utgör förutsättning för digital delaktighet och därmed även delaktighet i samhället. Syftet med den här avhandlingen är att utforska hur äldre konstrueras i samband med digitaliseringen och vilka konsekvenser detta har. Tidigare forskning kring ämnet har pekat på att äldre ofta konstrueras enligt polariserade bilder och då såsom antigen positivt eller negativt och att detta sammanfaller med den dominerade samhällsdiskursen (Forsman & Nordmyr, 2020). Materialet i studien omfattar texter utifrån vilka äldre konstrueras på olika sätt. Jag använder mig av ett diskursanalytiskt sätt att närma mig materialet för att kunna analysera hur man talar om de äldre i texterna. En diskurs kan beskrivas som ett specifikt sätt att tala om något, en diskussion som går att utmärka i olika sätt att använda språk och begrepp. Metoden bygger på diskurspsykologi samt kritisk diskurspsykologi. Det innebär att studien även bygger på att äldre kan välja identitet och därmed de sätt de positionerar sig på. I analysen identifierades tre tolkningsrepertoarer: den resursstarka, den resurssvaga samt den normbrytande och utifrån dessa konstruerades olika subjektspositioner Analysen kunde även identifiera en mera allmän och därmed även en mer dominerande tolkningsrepertoar genom vilken äldre positionerades utifrån varierande subjektspositioner. Analys av diskurser möjliggör fokus på språkets betydelse och utforskandet av hur de sätt vi uttrycker oss på både i tal och skrift inverkar på hur vi tänker kring men framförallt formar betydelsefulla sociala handlingar. Tolkningsrepertoarerna visade hur äldre konstrueras i relation till andra grupper men även utifrån skillnader bland de äldre i samhället. Resultaten av denna forskning kontribuerar till tidigare forskning genom att visa på betydelser av diskursiva kontraktioner av äldre i samband med digitaliseringen. Det kritisk diskursanalytiska begreppet hegemoni användes för att lyfta fram betydelsen av den dominerande tolkningsrepertoaren men även äldres valmöjligheter beträffande identitetsskapande. Resultaten lyfter fram språkets centrala roll i hur vi förstår vår sociala verklighet men även hur dessa förståelser visade höra samman med tidigare kulturellt bundna formuleringar kring äldre. Framtida forskning kunde undersöka ifall pandemin förändrat på förhållandet mellan äldre och yngre grupper i samhället beträffande digital teknologi.

Utvecklingen av teknologi och sociala medier har skapat nya möjligheter för identitetsskapande och -uttryck och en stor del av vårt sociala liv finns numera också på nätet. Berömda personer och artister använder till exempel sociala plattformar för att nå ut till sin publik på nya sätt, vilket har lett till att de på ett sätt blivit mänskliga produkter och varumärken. Forskning visar också att kvinnor, särskilt icke-vita, regelbundet diskriminerats från medier och inom musikvärlden. Syftet med denna avhandling var att ur ett socialpsykologiskt, socialkonstruktionistiskt perspektiv, med grund i intersektionalitet, analysera hur den svarta hiphopartisten Lizzo positionerar sig på Instagram och samtidigt ge utrymme för och agentskap till röster som konsekvent tystats i historien. Materialet bestod av 44 inlägg ur Lizzos Instagramprofil från tidpunkten september till oktober 2019. Inläggen analyserades med hjälp av en multimodal analysmetod som bestod av kritisk diskursiv psykologi (CDP) och semiotisk analys. Fyra positioneringar kunde urskiljas ur materialet: 1) den aktiva förkämpen, 2) den äkta, 3) den tillgängliga och 4) den passionerade. Lizzos positionering kan potentiellt leda till större förståelse för marginaliserade gruppers situation i samhället, till större representation i musikvärlden och i medier samt till Instagramanvändare som förhoppningsvis kan förhålla sig mer kritiskt till Instagrams filter och redigerade skönhetsideal.