Browsing by Subject "självmedkänsla"

Självmedkänsla är ett empatiskt och uppmuntrande sätt att förhålla sig till sig själv då man möts av svåra situationer i livet. Självmedkänsla är ett nytt forskningsområde som visat ett positivt samband till psykisk hälsa och välmående på individnivå, men vars roll inom mellanmänskliga relationer har fått mindre fokus. Denna litteraturöversikt strävar täcka all litteratur som behandlar det mellanmänskliga perspektivet av självmedkänsla. Syftet med avhandlingen är att beskriva hur självmedkänsla utvecklas samt öka förståelsen för hurdan roll självmedkänsla spelar inom mellanmänskliga relationer. Avhandlingen presenterar två teorier som belyser den teoretiska bakgrunden till självmedkänsla, anknytningsteorin av John Bowlby och den sociala mentalitetsteorin av Paul Gilbert. Vidare baserar sig avhandlingen på vetenskapliga artiklar från socialpsykologiska och psykologiska journaler. Resultaten visar att självmedkänsla utvecklas i relation till andra människor och att individen tenderar att behandla sig själv med den mängd medkänsla som hen fått i barndomen. Resultatet visar även att omsorg är grunden till självmedkänsla och att utvecklingen av självmedkänsla inte slutar efter barndomen utan kan fortsätta livet ut, i trygga, varma och stödande relationer och omgivningar. Inom mellanmänskliga relationer har självmedkänsla främst en roll i konflikthantering. Självmedkänsla kan även påverka sättet man bemöter människor med omsorg, öppenhet och medkänsla, samt upplevelsen av socialt stöd och samhörighet. Avhandlingen kan bidra med en bättre förståelse för på vilket sätt självmedkänsla kan hjälpa att upprätthålla goda mellanmänskliga relationer.