Browsing by Subject "yrkesetik"
Now showing items 1-3 of 3
-
(2020)Mitt syfte med avhandlingen är att belysa problematiken mellan barnskyddslagens anmälningsskyldighet och prästers tystnadsplikt, även kallad bikthemlighet. Jag vill genom en gruppintervju granska hur prästerna tolkar och utövar sin tystnadsplikt i praktiken. Detta görs med hjälp av en referensram som beaktar barnets bästa och barnskyddet. Avhandlingen är en tvärvetenskaplig kvalitativ forskning med en teoretisk del och ett empiriskt material. I resultaten knyts den teoretiska delen och den empiriska delen samman. Som slutsats kan man konstatera att det praktiska arbetet skiljer sig från det teoretiska och att yrkesetiken spelar en stor roll i tolkningen av bikthemligheten.
-
(2021)Syftet för denna kandidatavhandling har varit att beskriva och förstå aktörers arbete och upplevelser av att arbeta med papperslösa personer i en liten kommun i Finland. Avhandlingen intresserar sig för hurdana erfarenheter, upplevelser och uppfattningar aktörerna har av att arbeta med papperslösa personer. Forskningsintresset i avhandlingen riktas speciellt mot aktörernas upplevda utmaningar, möjligheter och yrkesetiska överväganden. Avhandlingen är en kvalitativ studie,vars material består av tre transkriberade samtalsintervjuer med två kommunalt anställda socialarbetare och en aktör från tredje sektorn. Materialet samlades in i en liten kommun i Finland. Kandidatavhandlingen besvarar följande forskningsfrågor: 1) Hur upplever aktörer som arbetar med papperslösa personer sitt arbete? 2) Hurdana möjligheter och utmaningar identifierar aktörerna i sitt arbete för att hjälpa papperslösa? 3) Hur –och med vilka målsättningar navigerar aktörerna mellan de direktiv som finns? Samtliga informanter beskrev hur yttre omständigheter bidrog med utmaningar i deras arbete. Dessa härleddes till yrkesetiska konflikter, där deras yrkesetiska principer står i kontrast med nationella, kommunala eller organisatoriska direktiv och dagordningar. Aktörerna beskrev hur de skulle vilja arbeta mera för sina klienter. Tidsbrist, resursbrist, brist på samarbetspartners och okunskap skapade utmaningar i arbetet. Aktörerna identifierade även möjligheter i arbetet, speciellt i förhållande till sina möjligheter att utveckla sin egen expertis, ge psykosocialt stöd, påverka den egna organisationen och samarbeta med olika aktörer. Samarbete med olika aktörer beskrevs som ett viktigt och effektivt sätt att arbeta för klienten. Samarbete med tredje sektorn beskrevs även som medel att arbeta och erbjuda stöd utöver de direktiv och resurser som finns. Samtliga informanter önskade sig flera och tydligare samarbetspartners både från den offentliga sektorn och tredje sektorn. Aktörerna upplevde att deras arbete med papperslösa personer kan vara emotionellt tungt. Erfarenhet beskrivs som en viktig del för att arbetarna kunde anpassa sig till ett emotionellt belastande arbete. Aktörerna visade speciell oro för barn, familjer och personer med psykiska sjukdomar eller trauman. Detta resultat korrelerar med tidigare forskning (se bl.a. Jönsson, 2014 och Nordling, 2017) om att socialarbetare tenderar framhäva och engagera sig i papperslösa kvinnors och barns ärenden och livssituationer. Aktörerna upplever att deras arbete påverkas av att papperslöshet blir föremål för olika diskurser och offentliga debatter. Samtliga respondenter tar självständigt ställning till två förhållningssätt gentemot papperslösa personer som Jessica H. Jönsson (2014) identifierat. Alla aktörer i forskningen tog avstånd från diskurser om papperslösa personers ”illegalitet”, genom att uttrycka hur de misstycker benämningen och inte vill använda den själv.
-
(2019)Under ett drygt år lät de finländska medierna – och bland dem Svenska Yle – den svenske medborgaren Hassan Zubier åka en medial bergochdalbana, där han först hyllades och sedan fick se sin hjältegloria grusas offentligt på grund av brottsmisstankar som publicerades av medierna. Den här intervjuundersökningen är ett försök att förstå hur några journalister som medverkade till rapporteringen tänkte och resonerade – och hur de tillämpade en delvis motstridig yrkesetik. Den teoretiska bakgrunden till studien är medieetikens inbyggda motsättning mellan deontologisk och en teleologisk etikuppfattning. För journalister innebär medieetiken en balans mellan konsekvensetik och konsekvensneutralitet och de delvis motstridiga yrkesetiska regelverken ger stöd för bägge synsätt. Den här kvalitativa intervjuundersökningen söker svar på tre huvudsakliga frågor: Varför ville journalisterna vid Svenska Yle ge Hassan Zubier så stor synlighet efter terrordådet i Åbo? Hur förhöll man sig till honom som källa? Och hur motiverade man publiceringen av brottsmisstankarna mot honom? För materialinsamlingen används semistrukturerade djupintervjuer. Studien visar att Zubier användes som en motvikt till det islamistiska terrordådet och de främlingsfientliga känslor det väckte i debatten. Samtidigt ledde journalisternas stora exponering av Zubier och deras bristfälliga källkritik till att medierna enligt yrkesetikens pliktetiska påbud upplevde sig tvungna att publicera brottsmisstankarna mot honom. Undersökningen visar också att de medieetiska diskussionerna bara uppstod sporadiskt på redaktionen och att de inte alltid fördes när de etiska reglerna skulle ha förutsatt det
Now showing items 1-3 of 3