Soc&Kom
Recent Submissions
-
(2024)I den här avhandlingen fokuserar forskaren på bemötande av klienter i barnskyddet ur perspektivet vad den professionella i barnskyddet kan göra för att förbättra bemötande. Bemötande av klienter analyseras utifrån Lipskys teori om handlingsutrymme och Honneths teori om erkännande. Avhandlingen baserar sig på en kvalitativ intervjustudie med svenskspråkiga socialarbetare och socialhandledare inom olika enheter i barnskyddet i Nyland, Finland. För analys av intervjumaterialet tillämpas teoristyrd kvalitativ innehållsanalys. Centrala begrepp är handlingsutrymme och erkännande enligt de teorier som använts som utgångspunkt i denna avhandling. Forskningsfrågorna i denna avhandling är följande: ”Hur ser professionella i barnskyddet på bemötande av klienter? Vilken roll fyller handlingsutrymme och erkännande i ett gott bemötande?” Syftet med den här avhandlingen är att förstå på vilket sätt erkännande och handlingsutrymme reflekteras i den individuella arbetarens praktik samt vilken roll det har i bemötande. Därtill önskar man förstå förhållandet mellan handlingsutrymme och erkännande och vilken uppgift handlingsutrymme har för att förverkliga erkännande i praktiken. De övergripande teman som framkom i avhandlingen är flexibilitet och anpassning enligt situation, inkluderande och fördomsfritt bemötande, tillit och förtroende samt fokusera på familjens egen syn. Några centrala fynd är t.ex. att erkännande utgör en central del av professionellas praktik där de eftersträvar att klientens egen syn utgör utgångspunkten för samarbete. Samt att handlingsutrymme är värdefullt och nödvändigt eftersom det möjliggör flexibilitet och anpassning gällande vilka stödformer man tillämpar och hur.
-
(2024)I avhandlingen undersöks hur finländarnas invandrarattityder förändrats i samband med flyktingkriserna 2015 och 2022 och vad som kan förklara förändringen. Invandring är något som alltid existerat och alltid kommer att existera men det är först på 2000-talet som invandringen ökat kraftigt och så även de negativa invandringsattityderna. Orsakerna till de negativa invandrarattityderna är flera och avhandlingen ger en mångsidig grund till att förstå vad som påverkar en individs invandrarattityder. Avhandlingens syfte är att är att undersöka hur finländarnas invandrarattityder förändrats i samband med flyktingkriserna 2015 och 2022 samt vad som kan förklara dessa förändringar. Analysen är en jämförande kvalitativ analys och som datamaterial används de nationella rapporterna från Standard Eurobarometer 84 från hösten 2015 (EB 84, 2015) och Standard Eurobarometer 97 från sommaren 2022 (EB 97, 2022). Datamaterialet ger en tydlig bild av finländarnas invandrarattityder. Datamaterialet jämförs med varandra och i analysen kommer det fram att finländarnas invandrarattityder förändrats. Invandrarattityderna år 2015 var mer negativa än invandrarattityderna år 2022. Oron för invandring var också väldigt stark bland finländarna år 2015. Orsaken till förändringen kan förklaras med att majoriteten av invandrarna år 2015 kom från Mellanöstern och år 2022 kom majoriteten från Ukraina, i och med kriget. Av undersökningen framkom det att finländarna hellre tar emot flyktingar från europeiska länder än icke- europeiska länder. Resultatet analyseras sedan med hjälp av den teoretiska referensramen och kommer fram till att finländarna känner starkare samhörighet med ukrainska flyktingar än flyktingar från Mellanöstern. Den socioekonomiska statusen påverkar även känslan av oro hos finländarna under flyktingkrisen 2015 och kan så även ses som en möjlig förklaring till de negativa invandrarattityderna.
-
(2024)Internetröstning är en aspekt av digitaliseringen som förändrar valdeltagandet från analogt till digitalt. Kandidatavhandlingens metod utför en processpårning som behandlar de motiverande faktorerna till att internetröstning implementerades i Estland och Schweiz. Kandidatavhandlingen behandlar bland annat rapporter, debatter, och index om digital framgång. Resultatet är att båda länderna valde att implementera internetröstningen, men att de motiverande faktorerna till varför de implementerade internetröstningen är både liknande, som att höja valdeltagande och underlätta röstningen. Motiveringarna skiljer sig också åt som att i Schweiz skulle det underlätta den direktdemokratiska principen att ha internetröstning implementerat, medan i Estland skulle det vara en utveckling på deras digitala förvaltning.
-
(2024)Petteri Orpos regering vill skära ner på strejkrätten och som svar har det under hösten 2023 och vintern 2024 varit strejker från flera aktörer. Det pratas om att regeringen genom sina ändringar vill gå mot den svenska modellen. Strejkande ses av många vara gammalmodigt. Vad innebär detta i så fall för fackföreningarna? Befinner vi oss i ett skifte där fackföreningarnas traditionella roll blir utmanad eller har fackföreningarnas traditionella roll i samhället redan förändrats? Har fackföreningarnas makt minskat? Avhandlingen undersöker om det skett skiften i maktresurser hos arbetstagar- och arbetsgivarsidan sedan slutet av 1990-talet i Finland. Avhandlingen utgår från maktresursteorin. I avhandlingen används både de gamla maktresursteorierna från 1978 utvecklade av Walter Korpi (Korpi, 1978, 2022) och de senare tilläggen till teorin. I avhandlingen diskuteras även temat globalisering och hur det eventuellt kan utmana fackföreningarnas traditionella roll.
-
(2024)Kandidaatintutkielmassani tarkastelen kahden eri uutismedian raportointia Ukrainan sodasta. Selvitän, onko raportoinnissa merkittäviä eroja tai samankaltaisuuksia ja millainen rakenne uutisissa tyypillisesti on. Käytän vertailussa suomalaista ja ruotsalaista uutismediaa, Helsingin Sanomia ja Dagens Nyheteriä. Yhteensä analysoin 12 eri uutisartikkelia uutismedioiden verkkosivuilta. Artikkeleista 6 on Dagens Nyhetereistä ja 6 on Helsingin Sanomista. Tutkielmassa selvitän, millaisia eroja ja samankaltaisuuksia näiden kahden uutismedian artikkeleissa on. Lisäksi analysoin, mistä nämä voivat johtua. Keskityn viiteen erilaiseen aiheeseen, jotka raportoinnissa voivat esiintyä: mahdolliset ratkaisut kriisiin sekä sodan aikaiset lyhyemmän tähtäimen ratkaisut, Venäjä turvallisuusuhkana, talous, EU-maat ja Nato. Analysoin myös latautuneiden sanavalintojen määrää artikkeleissa, sillä uutisraportointi saattaa vaikuttaa kansalaisten mielipiteisiin sekä suhtautumiseen käyttämällä ladattuja sanavalintoja. Olen rajannut tutkielman aineistoksi uutiset aikavälillä 6.6 - 30.6.2023 sillä perusteella, että Ukraina aloitti vastahyökkäyksensä 6. kesäkuuta 2023. Käytän kuvausmalleja Agenda-setting (Dearing & Rogers, 1992) ja Frame Analysis (Hamborg, 2023). Kuvausmallien avulla voidaan tarkastella, miten uutismediat muovaavat tapahtumia, sekä miten raportointi voi vaikuttaa yleisön mielipiteisiin ja asenteisiin. Tutkimusmenetelminä käytän määrällistä- ja laadullista sisällönanalyysiä. Analysoin tutkielmassani viittä eri kategoriaa, joiden teemat esiintyivät valituissa artikkeleissa. Analyysi osoittaa, että uutisointi on samanlaista eri medioissa seuraavissa tarkastelemissani kategorioissa: mahdolliset ratkaisut kriisiin, EU-maat sekä Venäjä turvallisuusuhkana. Uutismedioiden suurimmat eroavaisuudet voidaan havaita kategoriassa talous. Talous-kategoria mainitaan huomattavasti useammin ruotsalaisessa kuin suomalaisessa aineistossa. Nato-kategoria esiintyy vastoin hypoteesiani vähemmän ruotsinkielisessä kuin suomenkielisessä aineistossa. DN:ssä käytetään arvottavia sanavalintoja jokaisessa tarkastelemassani kategoriassa, kun taas Helsingin Sanomissa niitä käytetään ainoastaan kategoriassa Venäjä turvallisuusuhkana. Asiasanat: uutismedia, raportointi, Ukrainan sota, ratkaisut kriisiin