Browsing by Subject "integration"

Denna studie undersöker vad representanterna från Luckans integrations verksamhet i Helsingfors anser vara god integration av invandrare och hur de praktiskt gör för att stöda integrationen. Eftersom jag anser att en god integration är viktig för att invandrarna ska kunna bli fullvärdiga medlemmar i ett nytt samhälle. Studien utgår från T.H. Marshalls teori om medborgarskap, d.v.s. att det finns civil, politisk, och social nivå på medborgarskap. Genom studien ser man på om T.H.Marshalls medborgarskaps teori är relevant inom Luckans integrationsverksamheten i Helsingfors. Resultatet visar att representanterna från Luckan anser att god integration inte enbart handlar om en integration i likhet med T.H.Marshalls teori, utan att det även handlar om en dubbelsidig integration som kräver ett aktivt deltagande i integrationsprocessen inte bara av invandrarna utan också av den övriga befolkningen i samhället.

Syftet med min kandidatavhandling är att belysa de teorier, faktorer och strategier som kan positivt inverka på och stödja vuxna individers andraspråkinlärning. I mitt dagliga arbete som språk- och integrationslärare ser jag stora skillnader i de olika studerandes språkliga läroprocesser. Titeln till min avhandling kommer också från en kommentar som en av mina andraspråkstuderande uttryckte efter månader av språkstudier i det svenska språket. Mitt mål har därför varit att undersöka olika hypoteser och vetenskapliga teorier om språkinlärning för vuxna för att få reda på vilka processer och faktorer styr språkinlärningen. Därigenom om möjligt hitta metoder och faktorer som kan stötta den språkliga läroprocessen hos vuxna språkstuderanden. Jag har valt att basera min forskning på vetenskaplig litteratur om bland annat andraspråk, språkinlärning, transspråkande, motivation, lingvistiskt självförtroende och lärarens oilka kompetenser.

Migration är utöver en geografisk resa även en politisk och social resa. Invandring definierar både de geografiska och politiska gränserna hos nationalstaten. Då en asylsökande beviljas asyl i Finland börjar integrationsprocessen som ska hjälpa personen att bli en del av det finska samhället så fort som möjligt. Ur ett kritiskt perspektiv behandlas de sociala och politiska aspekterna av migration som kan leda till svårigheter för asylsökanden under integrationstiden. Integrationsbegreppets betydelse analyseras för att förstå hur uppfattningen om integration kan leda till konsekvenser för de som ska integreras. Analysen leder till slutsatsen att det är just uppfattningen om vad integration innebär som får konsekvenser för migranter. Migrationspolitiken borde framhäva relationer mellan alla människor i samhället, istället för att fokusera på det nationella och på att endast integrera migranterna.

Utgångspunkten för den här studien är att Finlands invandrarbefolkning har ökat fort under de senaste åren, detta har fört med sig en offentlig diskussion samt forskning om integrationen av invandrare, men fokus har främst legat på arbetsmarknadsintegration, språkkunskaper samt tillägnandet av den lokala kulturen. Däremot finns det relativt lite forskning som behandlar den politiska integrationen, även om ämnet på sistone har fått mer uppmärksamhet. I dagsläget är personer med invandrarbakgrund underrepresenterade inom det politiska systemet och röstar mer sällan än personer som tillhör majoritetsbefolkningen, vilket kan ses som ett demokratiskt problem. Studiens huvudsakliga syfte är att studera uppfattningar av och resonemang kring politisk representation bland utlandsfödda kommunalpolitiker som var uppställda som kandidater i kommunalvalet 2012 i Helsingfors. Den huvudsakliga frågan är vilka samhällsgrupper och intressen kandidaterna ser sig själv som representanter för. Dessutom studeras även varför och hur kandidaterna har valt att aktivera sig inom politiken och deras synpunkter på eventuella specifika invandrarintressen. I och med att integrationen under de senaste åren har politiserats och på grund av att debatten främst har initierats av aktörer som förhåller sig negativt till invandring och månkulturalism är det även av intresse att studera hur politikerna har reagerat på debatten och huruvida den har påverkat deras politiska engagemang. Den huvudsakliga teoretiska referensramen utgörs av teorier om minoritetsrepresentation och framför allt av Anne Phillips idé om närvarons politik som utgår från att en ökad representation av olika minoriteter är viktig för att uppnå ett mer jämlikt system som i högre grad beaktar olika politiska intressen. Dessutom används olika perspektiv på social identitet och tillhörande samt politisk integration och mobilisering av personer med invandrarbakgrund. Studien vägleds av en förståelse att förhållandet mellan politisk representation och sociala identiteter är komplext, vilket innebär att politikernas representationsuppfattningar kan vara mycket mångskiftande. Studiens empiriska del består av 10 semistrukturerade samtalsintervjuer av utlandsfödda kandidater som var uppställda i 2012 års kommunalval i Helsingfors. Intervjuerna genomfördes mellan oktober 2012 och januari 2013. Till sin natur är studien en beskrivande fallstudie och i analysen av materialet har ett teorikonsumerande tillvägagångasätt använts. Analysen av materialet har genomförts med hjälp av programmet Atlas.ti. Resultaten visar på att kandidaterna ser sig själv som representanter för ett flertal olika grupper och intressen, men också på att många av dem vill föra invandrarnas talan inom politiken. Men det förkommer även politiker som tar avstånd från idén att de på grund av sin bakgrund ska fungera som representanter för invandrare och minoriteter, medan andra politiker använder sig av sin etniska bakgrund för att profilera sig politiskt. Resultaten speglar att Helsingfors har en allt större befolkning med invandrarbakgrund och att integrationspolitiken mer än tidigare har kommit upp på den politiska agendan. Men på grund av förväntningar från partierna, medierna och det omgivande samhället ser det även ut att finnas ett tryck på politiker med invandrarbakgrund på att de ska arbeta med minoritets- och integrationsfrågor och därför tvingas de inom politiken förhålla sig till sin bakgrund på ett eller annat sätt. Ofta har något specifikt samhällsproblem motiverat kandidaterna att aktivera sig inom partipolitiken även om det också i varierande grad förekommer olika ideologiska motiv för den politiska aktiviteten. Olika organisationer inom tredje sektorn har fungerat som en viktig rekryteringskanal av kandidaterna. Ett intressant resultat är att somliga kandidater ser sin politiska aktivitet som ett sätt att motverka ett samhällsklimat som blivit mer fientligt gentemot invandrare och olika minoriteter. Det finns en utbredd uppfattning om att det finns somliga specifika invandrarintressen som främst hänger ihop med integrationspolitiken. Men det förekommer även många reservationer gentemot uppfattningen i och med att personer med invandrarbakgrund utgör en så heterogen grupp att det inte är meningsfullt att tala om specifika invandrarintressen. Studiens resultat visar på idén om en mer deskriptiv politisk representation under de senaste åren har haft inflytande på hur man i Finland ser på representation. Det här syns bland annat i ett ökat fokus på inkluderandet av minoriteter i beslutsfattandet, vilket ur demokratisynpunkt kan ses som en positiv utveckling. Men samtidigt finns en risk att man överbetonar politikers bakgrund och samtidigt för fokus bort från deras handlingar och åsiktsöverenstämmelsen mellan dem och deras väljare.

Försvarssamarbetet på EU-nivå har tagit enorma sedan 2010-talet. Den rådande försvarsintegrationen i EU är ett ytterst aktuellt ämne inom EU-politiken. År 2017 ratificerades en permanent försvars- och säkerhetsstruktur för EU, nämligen Pesco. Den nya samarbetsstrukturens mål är att utveckla EU:s operativa kapacitet för militära krishanteringsuppgifter och erbjuder en permanent struktur för till exempel. Försvarssamarbete faller nära med frågor gällande suveränitet och autonomi. Forskningens syfte är att kritiskt granska mindre medlemsstaters roll i EU:s beslutsfattning med fokus på säkerhets- och försvarspolitik. Målet är att bättre förstå deras möjligheter och utmaningar i ett föränderligt samarbetsområde och vad som förklarar deras policyval samt förhållningssätt inom försvarspolitik. Det huvudsakliga temat är mindre medlemsstaters förhållning till säkerhets- och försvarspolitiken och vilka intressen de har i fördjupat försvarssamarbete. Det andra fokusområdet är deras inflytande i denna försvarsutveckling och EU:s beslutsfattning Forskningens analysdel granskar strategier och utmaningar i mindre medlemsstaters påverkansarbete samt jämförande fallstudier om hur tre mindre medlemsstater – Finland, Sverige och Irland - förhåller sig till rådande försvarsutvecklingen. Teoribasen för avhandlingen består av två EU-integrationsteorier, nämligen liberal intergovernmentalism och multi-level governance. De förklarar medlemsstaters roll i EU-integration och förklarar hur samarbete skapar synergifördelar och beskriver det komplexa beroendeskapet mellan medlemsstater. Fallstudierna genomfördes med en systematisk innehållsanalys av de valda ländernas policydokument om säkerhet och försvar. I kvalitativa innehållsanalysen jämfördes samtliga centrala ställningstaganden i de tre valda mindre medlemsstaternas policydokument. Innehållsanalysen granskade och jämförde hur de tre länder betonar EU:s försvarspolitik i sina policydokument och hur de förhåller sig till fortsatt utvecklande av policyområdet. Innehållsanalysen kompletterades med ECFR:s expertsurvey från 2018. Surveyns resultat visade hur medlemsländer prioriterar försvars- och säkerhetspolitik och hur andra medlemsstater beaktar mindre medlemsstater i EU-politiken. Utifrån analysens inledande del samt den tidigare forskningen kan vi dra slutsatser att mindre staters enda effektiva sätt för att öka inflytandet är att använda sig av kommunikativa handlingar och immateriella resurser. Analysen visade också att förmågan att samarbeta, prioritera, vara responsiv och förhandla kompromisser som leder till koalitioner är effektiva sätt för att öka inflytande. Resultaten av fallstudierna visar att Finland är mest positiv av de tre mindre medlemsländerna för fördjupat försvarssamarbete på EU-nivå. Sverige förhåller sig också positivt men Irlands position är mycket annorlunda till de två nordiska länderna. Med stöd av tidigare forskning och teoribasen kan vi anta att Finland och Sverige har bättre förutsättningar än Irland att påverka hur försvarssamarbetet formas i EU. Finland och Sverige prioriterar också försvarspolitik mycket högre än Irland i EU-politiken.

I vår pro gradu-avhandling undersöker vi den Evangelisk Lutherska kyrkans roll i invandrares integration i Helsingfors. Invandringen till Finland har ökat de senaste åren, speciellt efter att situationen i flera områden i Mellanöstern och Nordafrika blivit oroligare. Internationella organisationen för migration (IOM) har uppmanat religiösa organisationer i Europa till en aktivare roll i integrationsarbete, vilket utgör grunden till vår forskning. Religiösa organisationer har möjlighet att stöda invandrares sociala och kulturella integration, medan det statliga och kommunala integrationsarbetet fokuserar på ekonomisk och strukturell integration. Eftersom avhandlingen är ett gemensamt projekt med två författare, undersöker vi ämnet ur två perspektiv. Ida Snellman undersöker vad multikulturellt arbete i den Evangelisk Lutherska kyrkan innebär och hur de anställda upplever att arbetet inverkar på invandrares integration. Amica Richter undersöker hur invandrare upplever att den Evangelisk Lutherska kyrkan inverkar på deras integration och i vilken mån de upplever att kyrkan kan ta del av integrationsarbetet i Helsingfors. Avhandlingen är en kvalitativ studie och materialet är insamlat genom semi-strukturerade intervjuer. Idas material består av åtta intervjuer med personer som arbetar med multikulturellt arbete inom den Evangelisk Lutherska kyrkan. Amica har intervjuat åtta personer med invandrar bakgrund, som har deltagit i den Evangelisk Lutherska kyrkans aktiviteter. Vi har använt innehållsanalys för att analysera våra material. Vår teoretiska referensram baserar sig på teorier om socialt kapital. Enligt Idas analys kan den Evangelisk Lutherska kyrkans multikulturella arbete delas upp i multikulturellt arbete med religiöst fokus och arbete som går utöver religion. Dessa två delar av det multikulturella arbetet är närvarande i både finskspråkiga och svenskspråkiga församlingar så väl som i församlingar på övriga språk. Arbetet inverkar på invandrares sociala kapital genom att stärka band till andra invandrare, kristna och majoritetsbefolkningen samt genom att bygga broar till lokala församlingar och till det finska samhället. Ur Amicas analys framgår att invandrare upplever den Evangelisk Lutherska kyrkan som stöd för deras sociala integration genom att erbjuda sociala nätverk och spirituellt stöd. Utöver att kyrkan kan fungera som brobyggare till det finska samhället, har invandrare med olik religiös tillhörighet även skapat band till volontärer, församlingsmedlemmar och till anställda i kyrkan. Kyrkan går mot en alltmer volontärbaserad organisationsmodell och i denna utveckling har invandrare möjlighet att inverka positivt. Ett aktivt deltagande i församlingslivet stöder invandrares integration genom att skapa band och bygga broar. Utgående från denna studie upplevs gemenskapen i församlingen och den interreligiösa dialogen som meningsfull av kristna invandrare såväl som av invandrare med annan eller ingen religiös övertygelse.

Multilingualism and multiculturalism are very common phenomena in the global world of today. People move into other countries and integrate in other cultures more than ever before. This Master´s Thesis is a qualitative study on how multilingual people describe their linguistic and cultural identity and how it is to be a minority within the Swedish-speaking minority in Finland. The aim of this study is to increase the knowledge and understanding on people who represent a linguistic minority in the Swedish-speaking linguistic minority in Finland and how they describe their linguistic and cultural identity. The scientific approach of the study is phenomenological, which means that the study aims to describe the phenomenon of multilingualism, multiculturalism and integration based on informants' subjective experiences. Nine people were interviewed for this study, and the collected data were analysed using content analysis. All nine informants were living in the capital area of Finland when the interviews were done, but are born in another country. The results of this study demonstrate the significance of language and culture for a person’s identity. The linguistic and cultural identities form during the entire course of life and can be seen as a lifelong process.

In integration policy perspective employment in the Finnish labor market is considered as a measure of integration. Integration training aims to find a suitable career and work path for each immigrant. Instead of an individual's wishes and skills, the labor market strongly guides career choices. The marketisation of education has also brought a new kind of efficiency requirement to the field of integration education, which combines declining financial resources and intensified efficiency expectations. Preparatory education for upper secondary vocational education and training (VALMA) is one actor in the integration field, whose purpose is to orientate immigrants to Finnish working life, society and different professions. The purpose of this thesis is to bring out the views of teachers who work in VALMA and reveal the tensions in the field of integration training. Through the interviews of teachers, I explore how the subject positions of teachers are constructed and what kind of reflections they have regarding to power and ethics. The research material consisted of interviews of five teachers working in VALMA education. My approach to the analysis has elements of discursive reading. In response to the research questions, four key factors were outlined in the background of teacher’s subject position. At the heart of everything are reflections on power and ethics, which are intertwined with reflection on language skills requirements, issues related to career choice and working life. The subject position of VALMA-teacher was constructed through controversial goals and objectives toward the desire to do the right thing and act ethically.

This study analyses the refugees’ activity during the integration period in Finland within the framework of acts of citizenship proposed by the British theorist Engin Isin. The purpose is to investigate what acts of citizenship refugees perform to constitute themselves as citizens and what factors prevent them from pursuing acts of citizenship as well as to examine the influence of moving to the Capital region on constituting refugees as citizens. The method of qualitative interview is used for this study. Thirteen interviews, including two paired ones, were conducted between June and October 2019. The interviewees were selected among the clients of the Immigrant Services of the city of Espoo on the criterion of moving to this city after living in another municipality outside the Capital Region of Finland. The results show that during their integration process, refugees are focused on performing the following acts that enable them to constitute themselves as citizens: Finnish language learning, job search, political activity and establishment of social relations. The analysis also shows that the lack of integration conditions outside the Finnish Capital Region and difficulties in obtaining available social services prevent refugees from constituting themselves as citizens during their integration. This research points to the differences in integration conditions in different regions of Finland and brings to the conclusion that although there are organizations providing guidance on access to the Finnish social security system, the understanding of Finnish bureaucracy among the refugee population remains a big challenge. The study also demonstrates that refugees are not passive, but rather put an effort to improve their situation, take the initiative, and thus change the common perception of a refugee.

Russian immigrants are one of the biggest ethnic minorities in Finland. Most of them moved to country during last 30 years. Russian community live peaceful open life, building connections to Finnish society through marriages, work communications, social projects, cultural integration. However, like any other immigrants all over the world they face many challenges of new life circumstances, for example, difficult local language, prejudices in the society, unemployment, stress, feeling of loneliness. After analysing the previous research, I saw that Russian immigrants as a group is understudied. The aim of my thesis work was to collect and analyse new data on religious life of Russian immigrants in Finland and find out if a church/ mosque/ other religious organisation can provide support for immigrants. Twenty-five interviews were conducted in spring and autumn of 2018. I met twenty of the respondents in person and taped our conversations. Five respondents were able to answer my questions in written form. Interviews were conducted in Russian language and included forty questions. The target group of the research were Russian immigrants (20-30), who moved to Finland during last three-five years. The research method my worked is based on was conducting the interviews and analysing their outcomes. I used simple tables system, filling them with simplified short version of replies. I applied coding and scoring method. I also explored relevant literature (books, reports, articles, etc.), statistic data and previous researches. My thesis work includes Introduction, six chapters, Conclusion, Bibliography and Appendix. I referred to the theory of professor John Berry on four stages of acculturation, to the theory of seven stages of assimilation by American sociologist Milton Gordon, to the studies of Professor of University of Oslo Pål Kolstø who investigated Russian diasporas in different countries, and to the previous researches in the sphere. I present my research findings and analysis and also refer to the extra interviews I conducted during my research. In the Conclusion part of my thesis I present the key findings of my research and formulate some recommendations to the religious organisations upon the work with Russian immigrants.