Browsing by Subject "välmående"

Tiedekunta - Fakultet - Faculty Pedagogiska fakulteten, kandidatprogrammet i pedagogik Tekijä - Författare - Author Sofie Utriainen Työn nimi - Arbetets titel Konflikters inverkan på välmåendet på arbetsplatser Title The impact of conflicts on well-being at the workplaces Oppiaine - Läroämne - Subject Pedagogik, Allmän- och vuxenpedagogik Työn laji/ Ohjaaja - Arbetets art/Handledare - Level/Instructor Kandidatavhandling / Handledarens namn Kandidatvahandling/ Harriet Zilliacus Aika - Datum - Month and year Maj 2023 Sivumäärä - Sidoantal - Number of pages 33 s. Tiivistelmä - Abstrakt - Abstract Mål. I dagens samhälle lider många av stress och press, men vilka är de bidragande faktorerna till det? Tidigare forskning visar att stress är ett av de mest rapporterade hälsoproblemen. I denna studie undersöks därför olika faktorer som inverkar på välmåendet. Syftet med denna studie är att undersöka hur konflikter påverkar de anställdas välmående på en arbetsplats. Forskningsfrågorna är relevanta att undersöka, eftersom välmående är en viktig faktor som påverkar allt från produktivitet till trivsel och motivation på arbetsplatsen. Studien strävar efter en djupare förståelse för konflikter och dess samband med välmående. I den teoretiska bakgrunden redogörs för relevanta begrepp som konflikt, konflikthantering och välmående. Utöver det beskrivs även andra begrepp som har relevans för analysen. Metoder. Studiens forskningsfrågor undersöktes genom en systematisk orienterad litteraturstudie, utifrån tidigare vetenskapligt forskningsmaterial. Målet med den utvalda metoden var en granskande och övergripande analys av forskningsfrågorna. Materialet som analyserades bestod av åtta artiklar skrivna på engelska, fem är publicerade 2016-2020 och tre 2005-2009. De analyserade artiklarna hittades via databasen Google Scholar. Resultatet i forskningen indikerade att konflikter har en märkbar inverkan på välmåendet. Resultatet visade att konflikter ofta leder till stress vilken har en negativ inverkan på välmåendet. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att andra faktorer som personlighetsdrag och livssituation också har en inverkan på hur en konflikt påverkar välmåendet. Det granskade materialet visar i sin helhet att konflikter och välmående har ett starkt samband. Avainsanat – Nyckelord Konflikt, välmående, konflikhantering, arbetskonflikt, konflikt + välmående, konfliktstress, konfliktlösning, konfliktstrategi, arbetsplatsvälmående, konflikti, ristiriita, konfliktinhallinta, konfliktinratkaisu Keywords Conflict, well-being, wellbeing, conflict management, work conflicts, conflicts + well-being, conflict stress, conflict resolution Säilytyspaikka - Förvaringsställe - Where deposited Helsingfors universitets bibliotek - Helda/E-thesis (lärdomsprov) Muita tietoja - Övriga uppgifter - Additional information Examensarbeten

Mål. Syftet med denna forskning är att genom kvalitativa intervjuer utreda vilken kännedom lärare inom den grundläggande utbildningen har om psykisk ohälsa bland elever i den grund-läggande utbildningen. Syftet är även att utreda vilka redskap lärare använder då de bemöter elever med psykisk ohälsa samt hurdana resurser lärarna har tillgängliga i sitt arbete då det handlar om elever med psykisk ohälsa. Det finns en del forskning om psykisk ohälsa bland elever samt hur det påverkar klasslärares yrkesroll och medför framtida utmaningar. Det finns dock lite kunskap om lärare upplever att de får tillräckligt stöd för att bemöta elever med psykisk ohälsa särskilt då det gäller resurser och de rätta redskapen. Metoder. Forskningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare som jobbar inom den grundläggande utbildningen. Intervjuprocessen började genom att utifrån forskningsfrågorna skriva den teoretiska bakgrunden till kandidatavhandlingen och genom detta utforma intervjufrågor som både besvarar forskningsfrågorna, kopplas ihop med den teoretiska bakgrunden och genomsyrar syftet med undersökningen. Intervjuerna transkribera-des inför analysskedet. Resultat och slutsatser. Resultaten visar att lärare som har ett intresse för ämnet psykisk ohälsa hos elever har kunskapen eftersom de och på egen tid har läst på samt deltagit i fort-bildningar som berör ämnet. Mångprofessionellt samarbete visar sig vara ett starkt och välanvänt redskap för lärare inom den grundläggande utbildningen då det handlar om att hitta de rätta redskapen i mötet med elever som har psykisk ohälsa. Lärarna anser att det gärna skulle ha redskap om hur man skall bemöta elever med psykisk ohälsa men att tidsbristen och alltför krävande undervisningsskyldighet inte ger utrymme för detta. Enligt lärarna kunde en minskning av undervisningsskyldighet ge mer resurser för lärare att hinna och orka implementera redskap och metoder att jobba hälsofrämjande och på rätt sätt möta elever med psykisk ohälsa. Det visade sig också att skolpsykologerna i skolorna inte hinner stöda elever på tillräcklig nivå och att det endast finns tid för akuta fall. Lärarna önskar mer resurser till elevvården eftersom det är deras främsta samarbetspartner i stödet av elever och en viktig faktor till elevernas välmående.

The aim of this study was to explore parental perspectives on home-school collaboration when the child often expresses a dislike towards going to school. Further the study will bring forth the parent’s perspective on how they want to support well-being in school and how they would evaluate the forms of support for learning provided by the school. The study was executed by analyzing three of the questions in the questionary made by Förbundet Hem och skola and Suomen Vanhempainliitto. The number of respondents in this study was n=80. The material was limited to respondents who´s children rarely or never want to go to school and further to a Swedish speaking school. The answers regarding parents view on collaboration between home and the school was analyzed quantitatively using descriptive statistics and the following research questions regarding support of wellbeing and the value of support measures were answered by qualitative content analysis. The result regarding the analysis for the collaboration through the view of the parents shows that the parents do not always feel that the collaboration meets their expectations. The school does emphasize the weight of collaboration and encourages parents to be in contact with the school. The parents however do not always feel welcome to visit the school during school hours, and they feel that they are not heard. The parents furthermore wish that the support of the child’s wellbeing also should be done in collaboration with the school and the other parents. Regarding forms of support for learning the majority (77%) of the respondents say their child had not received intensified or added support. The study shows that parents who´s child had been offered support for learning experienced some dissatisfaction in how it was done. The parents feel that the support measures were insufficient and late. The reason for this can be seen in lack of resources. Some parents also expressed dissatisfaction regarding how the school communicated about possible learning support and if measures resulted in progress.

Välmående och motion är ämnen som har varit väldigt aktuella under de senaste åren. Det har varit tal om att unga både mår sämre (åtminstone flera söker hjälp) samtidigt som de inte motionerar tillräckligt. Tidigare forskning visar att det finns både positiva och negativa aspekter i motion, det verkar luta mot det positiva, till exempel mindre ångest- och depressionssymtom och högre nöjdhet med sitt liv. Tidigare forskning visar att det kan finnas skillnader i sambandet mellan motion och nöjdhet beroende på ålder, kön, och huruvida man motionerar ensam eller i grupp. Det finns inte så mycket forskning om skillnaden i nöjdheten med sina relationer om man motionerar ensam eller i grupp. Det sociala, möjligen nöjdheten med relationer kan vara orsaken till att de som motionerar i grupp möjligen mår bättre, åtminstone finns det teorier som stöder tanken om detta, såsom aktivitetsteorin och självbestämmandeteorin. Tidigare forskning utförts i andra länder än Finland, så det är ändamålsenligt att undersöka det i finsk kontext. Allmänt vore det vara viktigt att veta mera om ämnet, då man skulle kunna komma på sätt att förbättra ungas hälsa. Syftet med min studie är därmed att undersöka vilket samband det finns mellan hur mycket man motionerar och nöjdhet med sitt liv, om det finns någon skillnad mellan könen i nöjdhet med livet beroende på motionsmängden, om det finns någon skillnad i nöjdhet med sitt liv om man motionerar ensam eller i grupp och om det finns skillnad mellan könen i nöjdhet med livet beroende på motion ensam eller i grupp, samt om det finns någon skillnad i nöjdheten med sina sociala relationer mellan dem som motionerar ensam och dem som motionerar i grupp. Jag använder data från ”Lasten ja nuorten vapaa-aika 2018” – undersökningen. Samplet är 931 finländska 15 - 29-åringar. Analysmetoden är envägs- ANOVA samt kovariansanalys med ålder samt socioekonomisk status som kovariater. Som välmåendemätare används allmän nöjdhet med sitt liv på skalan 4 – 10 och allmän nöjdhet med sina relationer på skalan 4–10, väldigt allmänt subjektivt mående. Det är frågan om en tvärsnittsstudie, så jag kommer inte fram till kausalitet, utan samband. Resultaten visade att de som motionerade mera och de som motionerade i grupp var nöjdare med sitt liv och de som motionerade i grupp var även nöjdare med sina relationer, vilket stöder delvis tidigare forskning och teorier. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan könen, så det fortsätter vara lite oklart om det finns skillnader eller om det är ungefär samma för olika kön. Det fortsätter också vara oklart ifall motion leder till välmående eller välmående till motion, men hur som helst kan resultaten vara viktiga då man tänker på hur man skulle kunna förbättra ungas psykiska hälsa, nöjdhet med livet och relationer.

Positiv psykologi betonar att föräldrars välmående är viktigt med tanke på att familjer ska kunna ha det bra. Trots det så finns det lite forskning om hur positiv psykologi går att tillämpa i familjekontext. Syftet med denna forskning är att med utgångspunkt i positiv psykologi undersöka föräldrars upplevelser av hur träning i mindfulness och användning av personliga styrkor kan stöda föräldrarna i deras föräldraskap samt förbättra deras välmående. Forskningens material består av frågeformulär som besvarats av 37 föräldrar efter att de deltagit i en kurs i positivt föräldraskap. Kursen var en del av ett forskningsprojekt som handlar om att stärka välmående hos barn och vuxna. Den teoretiska referensramen i studien grundar sig i positiv psykologi med fokus på personliga styrkor och mindfulness. Som metod tillämpades en tematisk analys med ett kritiskt realistiskt perspektiv. Resultaten baserar sig på tolkningar av föräldrarnas upplevelser av kursen i positivt föräldraskap och analysen är uppdelade i tre olika huvudteman om positiva, negativa och ambivalenta upplevelser av kursen. Inom ramen för de positiva upplevelserna fanns beskrivningar av hur välmående hos föräldern och barnet och upplevelser av en positiv familjedynamik med hjälp av personliga styrkor och mindfulness bidrar till ett gott välmående hos föräldern och till ett gott föräldraskap. Det centralaste resultatet var att föräldrarnas välmående hänger ihop med barnets välmående och vice versa. Föräldrar bygger upp sitt föräldraskap och växer i sin roll som förälder genom att satsa på sitt eget välmående. Utöver de positiva upplevelserna identifierades negativa upplevelser där föräldrarna tar upp för känslor av stress och upplevelser av prestationsångest. Till de ambivalenta upplevelserna hörde beskrivningar om ovisshet ifall kursen haft en inverkan. Studien kom fram till att de flesta av föräldrarna upplevde att övningarna i mindfulness och personliga styrkor fått dem att sänka på sina krav som förälder men det finns också några som upplevde att kursen gett dem insikter i brister och därmed fått dem att känna prestationsångest. Det kunde sålunda vara intressant för fortsatt forskning att mera djupgående undersöka belastningar som liknande interventioner som baserar sig på positiv psykologi kan ge upphov till och föräldrars resiliens i förhållande till detta.

Syftet med studien var att undersöka hur samundervisning påverkar lärares och elevers välmående samt faktorer som påverkar vilka effekter samundervisning har på lärare och elever. Lärare i dagens Finland mår allt sämre, det finns ett flertal problem i lärararbetet som orsakar lärarnas otillfredsställande välmående (OAJ, 2018). Studier visar att lärares och elevers välmående är kopplat till varandra (Roffery, 2012). Därmed kan även de finländska elevernas välmående bli lidande som en följd av lärarnas psykiska illamående. Målet med denna studie var således att undersöka huruvida samundervisning kunde förbättra både de finländska lärarnas och elevernas välmående. Undersökningen utfördes genom en litteraturöversikt. Materialet som användes i analysen var nio studier gällande samundervisning som hade publicerats under 2010- talet. Alla studier, med undantag av pro gradu-avhandlingarna, var publicerade i vetenskapliga journaler. Analysen av materialet utfördes genom en tematisk innehållsanalys. Resultaten visar att lärare upplevde att samundervisning ledde till ett bättre välmående. Lärarna kunde få kollegialt stöd och arbetsbördan minskade. Eleverna upplevde även att de fick mera stöd då de deltog i samundervisning. Det fanns dock även indikationer på att samundervisning och traditionell undervisning inte skulle ha olika effekt på lärare och elever. Detta kan dock förklaras med att olika samundervisningsmodeller på olika sätt stöder lärare och elever.

Användningen av sociala medier har blivit allt vanligare bland ungdomar under de senaste åren, vilket påverkar ungdomars mentala hälsa och ohälsa. Tidigare forskning har främst fokuserat på hur internet i allmänhet påverkar ungdomars välmående. Studier i hur sociala medier påverkar ungdomars mentala välmående har dock börjat göras under de senaste tio åren. Denna forskning tyder på att sociala medier både har negativa och positiva effekter på ungdomar. Syftet med denna litteraturstudie är därmed att på basis av tidigare forskning undersöka hur sociala medier antingen negativt eller positivt påverkar ungdomars mentala hälsa. Centrala teorier som används är teorin om social jämförelse och teorin om självpresentation. De primära källorna utgörs av akademiska journaler inriktade på ungdomar, beteende och sociala nätverk. Resultaten tyder på att sociala medier kan ha en negativ inverkan på ungdomars kroppsbild. Sociala medier har ett samband med sämre sömnkvalitet och akademiska färdigheter, alkoholkonsumtion, depression och ångest. Social jämförelse på sociala medier har även ett samband med mental ohälsa. Den positiva inverkan av sociala medier på ungdomens mentala välmående är att ungdomen via sociala medier kan få socialt stöd och utveckla sina sociala färdigheter samt känna samhörighet med sina jämnåriga kamrater och kontrollera sin egen självpresentation. Därmed har sociala medier både positiv och negativ inverkan på ungdomens mentala hälsa. En ökad förståelse för sambandet mellan mental hälsa och sociala medier kan bidra till att ungdomar är mer medvetna om effekterna av sociala medier så att de kan undvika den negativa inverkan och ta allt ut av de positiva sidorna.

Den finländska vårdpolitikens målsättning har sedan 1990-talet varit att minska på antalet vårdplatser och öka på närståendevård. Samtidigt föråldras befolkningen kraftigt. Behovet av närståendevårdare ökar för att täcka de allt färre vårdplatserna. Syftet med denna avhandling är att undersöka närståendevårdares copingstrategier för att hantera stress. Materialet som analyseras är närståendevårdares svar på en öppen fråga som samlats in från en tidigare postenkät om närståendevård. Svaren i denna undersökning analyseras med hjälp av en teoristyrd innehållsanalys. Teorin som tillåts styra analysen är Lazarus och Folkmans teori om stress i samband med problemfokuserad och emotionsfokuserad coping. Närståendevård är en tung uppgift som leder till stress i samband med den vårdade och omgivningen. Närståendevårdare har många känslomässiga upplevelser som inverkar negativt på hälsa- och välmående. För att bli av med stressen använde sig närståendevårdare i undersökningen av både problemfokuserade och emotionsfokuserade copingstrategier eller båda samtidigt. De nämnde ofta att de använde sig av problemfokuserad coping som socialt stöd från familj och vänner. De nämnde också om att de på olika sätt försökte styra sina känslor för att bli av med stressen i form av emotionsfokuserad coping. Undersökningen visar att hjälp från familj och vänner är viktiga resurser för närståendevårdare.

Study-related burnout is a growing problem among university students. Study-related burnout is defined by exhaustion related to studying, a cynical attitude towards studying and feelings of inadequacy. Burnout can be caused by an overtaxing workload and by a lack of personal, social, or material resources. Stress is a natural part of life, but chronic stress can lead to illness and burnout. Students experience stress in their studies and interventions aiming to reduce stress and prevent burnout are therefore necessary. Psychological flexibility increases wellbeing and prevents burnout and is also related to enhanced learning. Acceptance and Commitment Therapy (ACT) is focused on improving psychological flexibility. Good study skills can also prevent burnout. The aim of this study was to examine university students’ experiences of an online ACT-based intervention that aims to increase psychological flexibility and enhance wellbeing and learning. The aim was also to compare the experiences of two groups of students based on their change in study-related burnout during the course. The participants wrote reflective diaries that were qualitatively analyzed using inductive category development and categories that describe students’ experiences of the intervention were formed. The result of this study shows that students had benefited from the course and described effects on both wellbeing and learning. Students in both study groups experienced effects on wellbeing and learning. The importance of peer-support during studying was discussed, which highlights the need for support from peers who experience similar difficulties and concerns. There were also mentions of negative experiences which the students gave as explanations to why a part of the course had not been effective in enhancing their wellbeing and learning. These categories were more often discussed by students whose risk for burnout had increased during the course. Several categories under the themes of positive experiences of effects on wellbeing and learning were more often discussed by students whose risk for burnout had decreased during the course. The result of this study shows that the ACT-based intervention can be regarded as effective in improving wellbeing and studying, and experiences of the intervention were in general positive. Integration of similar interventions in study programs would be beneficial.

The purpose of this qualitative study is to see preschool managers’ views on evaluation talks as a support for kindergarten teachers’ wellbeing and energy for the educational work. The research questions for this study are what the purpose is with these evaluation talks in educational context according to the preschool managers and how these evaluation talks can support kindergarten teachers’ wellbeing and energy for the educational work. The study is based on theories regarding educational leadership, communication, wellbeing and energy for the work as well as evaluation talks. The information has been collected through interviews together with four preschool managers in four Finland Swedish preschools in one commune. The interviews were individual. The result shows that evaluation talks are an important part of leadership in preschools. Among the most important functions in the work of a preschool manager is the personnel guidance. Conversations and communication between the manager and the workers should also occur daily. A wellbeing and professional education with high-class activities and wellbeing and learning children is dependent on wellbeing kindergarten teachers in the group.