Browsing by Subject "arbetshälsa"

Interaktionen mellan ledarskap och arbetshälsa är ett mindre utforskat område och speciellt studier om ledarskap inom socialt arbete är ovanliga. Socialbyråns arbetsmiljö är ett återkommande forskningsområde inom socialt arbete. Tidigare forskning är inriktad på hur de anställda på socialbyrån hanterar den utmanande arbetsmiljön och de problem som finns där. Intresset för välbefinnandet hos personer i arbetslivet har ökat samtidigt som psykisk ohälsa blivit allt vanligare. Syftet med föreliggande pro gradu-avhandling är att undersöka arbetshälsa och gott ledarskap inom vuxensocialarbete samt vilka positiva effekter ett gott ledarskap kan ha på anställdas arbetshälsa. Genom att tillämpa positiv psykologi som perspektiv i avhandlingen möjliggörs ett fokus på det som är bra och gott i denna interaktion mellan ledarskap och arbetshälsa utan att helt förbise de utmaningar som finns. Forskningsfrågorna som ställs är 1: Hur beskrivs bra arbetshälsa inom vuxensocialarbete? 2: Hur beskrivs bra ledarskap inom vuxensocialarbete? och 3: Vilken betydelse tillskrivs ett gott ledarskap för en god arbetshälsa? Att studera ledarskapets positiva inverkan på arbetshälsan hos de anställda i kontexten av en socialbyrå ökar förståelsen för hurdant ledarskap de anställda anser att är gott. De anställda på en socialbyrå består av socialhandledare, socialarbetare och ledande socialarbetare. Materialet består av fyra gruppintervjuer med anställda på en socialbyrå, totalt åtta informanter. Som analysmetod används kvalitativ innehållsanalys. Resultaten har visualiserats i tre bilder enligt de forskningsfrågor som ställs i föreliggande avhandling. Fyra aspekter som informanterna i avhandlingen anser höra till en bra arbetshälsa är kompetens, arbetsgemenskap, flexibilitet och autonomi. I ett gott ledarskap ser de substanskunskap, flexibilitet, närvarande och förtroende som centrala aspekter. Slutligen i ett gott ledarskap för arbetshälsan återfinns fyra aspekter: flexibelt, skapar arbetsgemenskap, närvarande och kompetent. Resultaten visar på betydelsen för de anställdas arbetshälsa då en socialbyrå som arbetsplats har en funktionell dialog och närvarande kolleger och närchefer. De kontinuerliga förändringarna i samhället gör också att det sociala arbetets utformning ständigt förändrar sig. Det medför nya utmaningar för den offentliga socialservicens arbetsprocesser och socialbyråns anställda. De anställda på socialbyrå behöver tillräckligt med tid för sina egna relationer med sina kolleger och närchefen, inte enbart tillräcklig tid för arbete med klienter. Den ledande socialarbetaren har möjlighet att utgöra ett stort stöd och starkt bidra till sina medarbetares arbetshälsa om den ledande socialarbetare får tillräckligt med tid och utrymme för det. Ett gott ledarskap tillskrivs en stor betydelse för en bra arbetshälsa.

A good occupational health is what every human wish for. Because people spend a lot of their time at the workplace the concept occupational health is an important factor to consider as a leader. Also due to a raise in the retairement age and changes in worklife, occupational health has become a current and known topic at workplaces. Occupational health refers to wellbeing at work and that an employee should experience physical, psychological and social wellbeing at the workplace. In this study the teachers occupational health is in focus. This study aims to find out wether a headmaster conducting a healthpromoting leadership would be of advantage for the teachers, when it comes to experiencing a good occupational health. It also aims to find out if teachers have any certain expectations regarding healthpromoting leadership and what thoughts they have conserning the topic occupational health and their own experienced occupational health. Background and contextual research consist of theory and previous studies on leadership, leadership in schools, healthpromoting leadership, educational leadership and occupational health. The thesis is a qualitative research project with a phenomenograpic perspectiv. The data was collected in fall 2019 and the sample consisted of eight teachers from swedishspeaking schools in the south of Finland. The data was collected through semistructured interviews and was later on analysed with help of inductive content analysis. The result refers to that most of the teachers have sometime during their career experienced a minor setback concerning their occupational health and consider therefore a healthpromoting leadershipstyle to be desireble. The teachers expectations are many and individual. Their expectations refer to being present, structured and flexible, and communicativ as a headmaster. Characteristics of the headmaster that the teachers refer to as being important for their occupational health are trust, honesty and personality. Other important leadership qualities for a headmaster to have is to give support and structure, and to be good at allocating resources and time. The research result can hopefully contribute to a better occupational health for the teachers true healthpromoting leadership. In addition, the result can give an indication, not only to the headmasters, but also to municipalities and state institutions, concerning what has to be accomplished and altered within education for the teachers to achieve a good and sustainable occupational health.

Föreliggande studie är en kvalitativ intervjustudie, vars syfte är att producera kunskap om den sociala interaktionens, speciellt kommunikationens, karaktäristiska drag i relationen mellan arbetstagare och närchefer i en socialjourskontext. Arbetets teoretiska utgångspunkter består av teorier om samverkan mellan den psykosociala arbetsmiljön och arbetsgemenskapens välmående och funktionsförmåga, dialogens potential i arbetslivet och närchefers möjligheter att stödja arbetstagares välmående och funktionsförmåga enligt en integrativ modell för autentiskt ledarskap. Empirin består av sju individuella intervjuer med socialarbetare som representerar tre nationella socialjourer. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Avhandlingens forskningsfrågor är; 1) vilka förutsättningar anser socialarbetarna att arbetsförhållandena på socialjourerna skapar för social interaktion mellan närchefer och arbetstagare? 2) vilken betydelse anser socialarbetarna att den sociala interaktionen mellan närchefer och arbetstagare har för arbetsgemenskapens välmående och funktionsförmåga? 3) hur anser socialarbetarna att närcheferna skulle kunna främja en god social interaktion mellan sig och arbetstagarna? En del informanter ansåg att skiftesarbetet i sig begränsar närchefernas och arbetstagarnas förutsättningar för social interaktion, men största delen ansåg att förutsättningarna är beroende av bägge parters insatser i frågan. Trots olika synsätt, upplevdes närcheferna har ett större ansvar i frågan än arbetstagarna på grund av närchefernas maktposition. Kvaliteten på den sociala interaktionen ansågs vara av stor betydelse för arbetsgemenskapens välmående och funktionsförmåga. Informanterna upplevde att brister i interaktionen försämrar arbetsgemenskapens arbetsprestation och arbetsengagemang, begränsar förutsättningarna för kompetensutveckling och inverkar negativt på arbetsplatsens sociala relationer och sociala klimat. Däremot upplevdes en god social interaktion stödja arbetsgemenskapen inom dessa områden. Informanterna ansåg att närcheferna kan främja en god social interaktion mellan sig och arbetstagarna genom att stödja arbetstagarnas delaktighet, inflytande, kompetensutveckling och möjligheter till dialog på arbetsplatsen samt sträva efter att utveckla tillitsfulla, ömsesidiga och jämställda relationer till dem. Vidare önskades närchefernas tillgänglighet, närvaro på kontoret, deltagande i klientarbetet och aktivt stödjande av arbetstagarna i deras arbete. Resultaten av studien tyder på att socialjourer skulle kunna gynnas av att kritiskt granska arbetstagares och närchefers nuvarande förutsättningar för social interaktion och behandla deras betydelse inom arbetsgemenskapen. Informanternas upplevelser av och synsätt på temat framstod som snarlika, något som möjligtvis kan förklaras med socialjourernas motsvarande kommunikationskanaler. Genom att skapa förutsättningar för en diskuterande och öppen kommunikationskultur och främja goda sociala relationer och ett stödjande socialt klimat på arbetsplatsen, kan hela arbetsgemenskapens välmående och funktionsförmåga stödjas.

I detta arbete redogörs för vilka faktorer som har betydelse för socialarbetares arbetshälsa, samt hur man genom ledarskapet kan stöda en god arbetshälsa. Ämnet i fråga är av samhällelig relevans då psykisk ohälsa idag är den största orsaken till sjukpensionering i Finland och som yrkesgrupp toppar socialarbetare listan för sjukpensionering. Denna kvalitativa litteraturöversikt utgår från åtta vetenskapliga och referensgranskade artiklar. Tre av artiklarna betonar arbetshälsa, medan fem av artiklarna betonar ledarskap. Analysen utfördes med hjälp av en induktiv innehållsanalys. Analysen gav sammanlagt sex kategorier. Tre kategorier berörde faktorer som påverkar arbetshälsan; faktorer i arbetsmiljön, positiva arbetshälsofaktorer och verksamhetsområde. Tre kategorier berörde stödjande av god arbetshälsa genom ledarskap; ömsesidiga relationer, arbetsrelaterade resurser och ledarskapsstil och ledarskapsbeteende. Resultatet visade att arbetshälsa påverkas av arbetsmiljöfaktorer, såsom resursbrist och pressad arbetssituation. Ledaren kan stöda god arbetshälsa genom ömsesidiga relationer mellan ledaren och arbetaren. Arbetsrelaterade resurser står som grund samt påverkar utvecklingen och kvaliteten av relationen, vilket tyder på att de arbetsrelaterade resurserna är en integrerad del av ledarstilen, Leader-Member Exchange (LMX) – processen. LMX visade ha bästa förutsägbarheten för arbetsrelaterat välbefinnande och arbetstillfredsställelse. LMX ledde även till förbättringar av strukturella resurser, som i sin tur minskar rolloklarheter samt rollstress. Resultatet av litteraturöversikten har slutligen begrundats utgående från teorin om relationsbaserat och hälsofrämjat ledarskap, samt LMX-metoden.