Browsing by Subject "förhållningssätt"
Now showing items 1-3 of 3
-
(2019)The material that has been analyzed for this study consists of video recordings from Natur & Språk’s [Nature & Language’s] multilingual summer camps. The aim was to study the children’s interactions and conversations at the camps, focusing on their stances towards other languages. A further aim was to study the results in relation to the National Core Curriculum for Basic Education 2014. The research questions focus on how the children in their conversations express their stances and positions towards other languages, and how this can be related to the views on language stated in the national core curriculum. The respondents were between 8 and13 years old and spoke either Swedish or Finnish while some were bilingual. The video recordings of the conversations between the children were transcribed and analyzed through thematic analysis. The transcripts were additionally analyzed through a sociolinguistic perspective by studying the children’s stance. The theoretical framework of this study was based upon stance. As a result of the analysis, four main categories were found that represented the children’s varied ways of expressing their stances towards other languages, as well as other people’s language choices and backgrounds. The children categorized themselves and others in relation to languages and/or language groups. They showed expectations regarding their own and/or other’s competence. They expressed comments or whishes about language choice and showed orientation towards language learning. These results demonstrate that multilingual practices with language encounters create opportunities for children to challenge themselves and develop their language awareness, their stances and interests in other languages. In relation to this, parallels were drawn to the views on language stated in the National Core Curriculum, with its aims concerning language awareness and cultural diversity. Therefor this study can contribute with insight in regard to the potential that multilingual practices and activities have to offer in different educational contexts. This study is written in collaboration with the project Natur & Språk [Nature & Language], a collaboration between the Finnish Society for Nature and Environment, the Finnish Nature League and the Faculty of Educational Sciences at the University of Helsinki.
-
(2023)En förutsättning för lärandet är att barnet ska känna sig tryggt och trygghet har sin grund i en fungerande lärmiljö som är inkluderande och strukturerad. Inom tydliggörande pedagogik handlar det om att tydliggöra barnets lärmiljöer och lärsituationer så att de blir så tydliga och förutsägbara som möjligt och som därmed skapar trygghet för barnet. Syftet med min forskning är att ta reda på om och på vilket sätt tydliggörande pedagogik framkommer i förskolan och därmed vilka erfarenheter lärarna har av det pedagogiska förhållningssättet samt möjligheter och eventuella utmaningar som kan förekomma. Jag anser att min forskning är aktuell och viktig med tanke på att forskning om och hur det pedagogiska förhållningssättet används i finländska förskolor är bristfälligt. Jag valde att göra en intervjustudie med kvalitativ ansats. Undersökningsgruppen bestod av fyra lärare och speciallärare i olika förskolegrupper och integrerade förskolegrupper. Förutom semistrukturerad intervju som datainsamlingsmetod gjorde jag även fältobservationer av de olika fysiska lärmiljöerna för att stärka intervjusvarens tillförlitlighet. Analysen genomfördes som en tematisk innehållsanalys. Resultaten visar att det finns en variation mellan lärarnas kännedom om själva begreppet men att alla använder sig av de olika visuella hjälpmedlen och verktyg som ingår i tydliggörande pedagogiken i förskolans verksamhet för att öka trygghet, inkludering, kommunikationsmöjligheter och minska stressfaktorer. Lärarna anser att det finns en del utmaningar kring förverkligandet av det pedagogiska förhållningssättet. Resultatet visar att behovet av tydliggörande pedagogik kommer att öka med tanke på att grupperna blir mer mångkulturella. Slutsatsen är att lärarna är starkt enade om att tydliggörande pedagogiken gynnar alla barn i barngruppen.
-
(2023)Barn i småbarnspedagogik och i förskolan ställs inför en mängd olika relationer. Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma pedagoger inom småbarnspedagogik och förskola beskriver möten med barn och hur de arbetar relationsfrämjande med 5- till 6-åriga barn. Studien utgår från ett relationellt perspektiv. Avhandlingens datainsamling har genomförts med hjälp av en enkätundersökning, där nio yrkes-verksamma pedagoger (lärare inom småbarnspedagogik, barnskötare inom småbarnspedagogik och speciallärare inom småbarnspedagogik) har deltagit. Jag har analyserat de öppna svaren från enkäten utgående från en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att respondenterna mestadels är överens om vad som främjar utvecklingen av goda relationer mellan pedagoger och barn. Studien påvisar att pedagogerna värderar relationer högt inom verksamheten, främst till barnen men även den till kollegor samt barnens vårdnadshavare. Studien lyfter även fram vikten av en välfungerande pedagogisk miljö kring barn, där goda relationer påver-kar barns lärande och utveckling på ett positivt sätt, medan dåliga relationer, tvärtom, hindrar barns lärande. Studiens resultat visar också på betydelsen av pedagogens relationskompetens för att skapa förtroendefulla relationer mellan pedagoger och barnen samt för utvecklingen av relationer med en-skilda barn. Resultaten visar att en tydlig målmedvetenhet finns hos pedagogerna att vilja arbeta mot ett relationellt perspektiv, som tillgodoser barns olika behov och förutsättningar. Vidare anser re-spondenterna att relationsutvecklande arbete kräver ett kollegialt stöd. I studien framgår att faktorer som bidrar till att framgångsrikt skapa en gynnsam atmosfär för relationer inom en barngrupp är an-knytning, trygghet och kommunikation.
Now showing items 1-3 of 3