Browsing by Subject "intertextualitet"

Avhandlingen undersöker den brittiska författaren Mary St Leger Kingsleys (aktiv under pseudonymen Lucas Malet) roman The Wages of Sin (1891) och dess förhållande till Thomas Hardys roman Jude the Obscure (1895). Utgående från forskaren Talia Schaffers artikel ”Malet the Obscure: Thomas Hardy, ’Lucas Malet’ and the Literary Politics of Early Modernism” (1996) undersöks om Hardy kan ha plagierat eller parodierat Malets roman och i så fall hur. Med hjälp av forskaren Ziva Ben-Porats begreppsapparat om satirisk parodi, studeras mot vem och vad kritiken i Hardys roman riktar sig. Alternativa tolkningar till Schaffers analys presenteras i form av rådande litterära strömningar och samhällsfenomen i fin-de-siècle Britannien, som kan tänkas stå bakom en del av likheterna i romanerna. Samtidigt utvidgas Schaffers analys av de två romanerna genom att tidigare obeaktade likheter mellan romanerna tas upp. En genomgående tematik blir den tidstypiska dragningen mellan framåtsträvan och tillbakagång, som tar sig uttryck i både romanernas modernistiska tendenser, liksom romantiska och parodiska element som förankrar romanerna i en gången tid. Avhandlingens slutsats blir att det inte finns tillräckligt med bevis för att tala om plagiarism i fråga om Jude the Obscures förhållande till The Wages of Sin. Däremot uppmärksammas parodiska element i Jude the Obscure som indikerar att scener som tidigare setts som svårtolkade eller överdrivna av forskare, kan ses ha sin förklaring i romanens kritik av Malets The Wages of Sin.

Syftet med avhandlingen är att undersöka samspelet mellan text och bild i fyra Pettson-böcker som är skrivna och illustrerade av Sven Nordqvist. En ikonotextuell analys utförs för att se hur förhållandet mellan text och bild ser ut. Syftet är också att undersöka syllepsernas, alltså de visuella bipersonernas förhållande till primärberättelsen. Dessutom undersöks det dubbla tilltalet i böckerna, dvs. hur böckerna tilltalar den vuxna medläsaren. I avhandlingen granskas också hur böckerna ändrats till innehåll och utseende under åren. Materialet i avhandlingen består av fyra Nordqvists Pettson-böcker, de två först- och de två sist utkomna böckerna. Böckerna som analyseras är: Pannkakstårtan (1984), Rävjakten (1986), När Findus var liten och försvann (2001) och Findus flyttar ut (2012). När ikonotexten i böckerna undersöks används Maria Nikolajevas (2000) redskap för undersökning av förhållandet mellan text och bild i bilderböcker. Analysen tar i beaktande berättelsens olika dimensioner: miljöskildring, personskildring, berättarröst och synvinkel samt tid och rörelse. Nikolajeva delar också in bilderboken i kategorierna: symmetrisk, kompletterande, expanderande eller förstärkande, kontrapunktisk och motstridig eller ambivalent bilderbok. I analysen granskas i vilken mån dessa kategorier förekommer i mitt material. Analysen visar att de analyserade böckerna innehåller inslag av alla Nikolajevas kategorier. Av den ikonotextuella analysen framgår det att förhållandet mellan text och bild oftast är kompletterande eller förstärkande. Även kontrapunkt förekommer då ord och bild ifrågasätter varandra. I böckerna förekommer kontrapunkt bl.a. i form av syllepser. De kontrapunktiska dragen i böckerna gör läsningen stimulerande och tillåter olika tolkningsmöjligheter. Handlingen i böckerna går att förstå endast av texten eller bilden, men för att läsupplevelsen skall bli komplett behövs båda. Analysen visar också att syllepserna i böckerna består av mucklor och kotavlor som med sina miner och handlingar kommenterar händelserna i primärberättelsen. Syllepserna utmanar läsarens fantasi och tillför berättelsen en ny dimension. Deras huvudsakliga funktion är att roa läsaren. I den näst sista boken, När Findus var liten och försvann, blir mucklorna en del av primärhistorien och har en avgörande roll för handlingen. För övrigt lever mucklorna sitt eget liv på uppslagen. Analysen visar att det dubbla tilltalet är allmänt förekommande i böckerna. Det dubbla tilltalet sker genom verbala och visuella detaljer som får en vuxen att dra på smilbanden. Nordqvist använder sig av intertextualitet och intratextualitet för att tilltala den vuxna medläsaren. Det dubbla tilltalet baserar sig till en stor del på den vuxnas livserfarenhet. Slutligen visar studien att böckerna ändrats till innehåll under åren. Illustrationerna i de första böckerna är mer sparsamma, medan bildytorna i de senare böckerna ofta är helt fyllda. Det förekommer oftare syllepser i de sist utkomna böckerna. Bildberättandet är mångsidigare i de senare böckerna.

Tämän pro gradu –tutkielman tavoitteena on tutkia, kuinka ruotsalainen hiphopryhmä Hov1 esittelee itsensä tekstiensä välityksellä, ja voiko näitä tekstejä pitää autenttisina. Tutkielmassa tarkastellaan myös, onko hiphopryhmän tapa kirjoittaa itsestään muuttunut ensimmäisen sekä toisen albumin julkaisujen välillä. Tutkimusmateriaali koostuu yhteensä neljän kappaleen lauluteksteistä, joista kaksi (Hov1 sekä Damn) ovat ensimmäiseltä albumilta ”Hov1” (2017) sekä kaksi (OMG sekä Gudarna på Västerbron) toiselta albumilta ”Gudarna på Västerbron” (2018). Analyysin tueksi käytetään haastatteluja sekä artikkeleita. Laulutekstejä tarkastellaan kirjallisina objekteina, jolloin tarkastelun ulkopuolelle jää musikaalinen konteksti. Teoriaosuudessa tarkastellaan aiempia tutkimuksia hiphopista, rapmusiikista sekä muista lauluteksteistä. Hiphopia käsiteltäessä autenttisuus on tärkeä termi. Koska tutkimus on ensisijaisesti kieli- ja kirjallisuustieteellinen, tarkastellaan myös sille tämän tutkimuksen kannalta olennaisia käsitteitä, jotka ovat genre, intertekstuaalisuus sekä konteksti. Metodina toimii temaattinen tekstianalyysi, jonka analyysimalli pohjautuu musiikintutkija Lars Lilliestamin kuuteen, autenttisuutta rockmusiikissa kuvaavaan teemaan. Nämä teemat ovat alkuperä, yhteisö, ”sex, drugs and rock n’ roll”, riippumattomuus artistina, musiikin luominen ja tekstien realismi. Analyysin perusteella voidaan todeta, että Hov1:n raplyriikasta löytyy huomattavasti yhteistä autenttisen rockmusiikin kanssa, sillä kaikki Lilliestamin esittämät kuusi teemaa käyvät ilmi analyysimateriaalista sekä yhtyeen antamista lausunnoista mediassa. Hov1 on tiivis, ystävistä koostuva hiphopryhmä, jonka tekstejä voidaan pitää realistisina ja autenttisina sisältönsä perusteella. Riippumattomuudessa artistina sekä musiikin luomisessa on ristiriitaa autenttisuusdiskurssin kanssa, sillä yhtyeen musiikkia voidaan levy-yhtiön perusteella pitää kaupallisena, vaikka he tekevät juuri sellaista musiikkia kuin itse haluavat. Tämän tutkimuksen valossa hiphoptekstien autenttisuutta on mahdollista verrata autenttisiin rockteksteihin.