Browsing by Subject "litteratur"

Syftet med avhandlingen är att ta reda på hurdana högläsningsrutiner som förekommer på daghem i en mindre kommun i södra Finland. Det är också av intresse att se hurdana skillnader som framträder i högläsningsstunderna beroende på barnets ålder. Forskning visar att högläsning är en viktig del av verksamheten på daghem och för att barnen ska få ut så mycket som möjligt av en högläsningsstund är det viktigt att den är välplanerad och bra genomförd. För att öka barnens förståelse över det lästa är det också bra att man bearbetar det lästa på något sätt. Min forskning är kvalitativ och som metod använde jag mig av intervjuer. Jag gjorde sex kvalitativa intervjuer med sex lärare inom småbarnspedagogik var av två jobbar med 0–4 åringar, två med 3–5 åringar och två i förskola. Resultatet visar på att lärarna var medvetna om högläsningens positiva effekter och högläsning är någonting som skedde varje dag på daghemmen. Lärarna var eniga över att det största syftet med högläsningen var att stärka barnens språk. Det fanns små skillnader bland åldersgrupperna, till exempel i vilken sorts böcker de läste.

Mål. Högläsning är något som man sysslar med både inom småbarnspedagogiken och i hemmamiljö. Det finns många olika sätt att arbeta med högläsning och målet med min studie är att hitta metoder för högläsning som gynnar språkutvecklingen både med tanke på mitt kommande yrke och samtidigt i min roll som förälder. Jag fokuserar på vilka aspekter man behöver tänka på då man högläser för barn för att högläsningsstunderna skall vara så ändamålsenliga som möjligt. Det finns flera teorier och forskning kring språkutveckling och dessa utgör grunden för min avhandling. Metoder. Valet av metod för min studie föll på narrativ litteraturstudie då jag under materialsökningen upplevde att det fanns många intressanta källor jag ville inkludera. Den typen av studie möjliggjorde att jag inte behövde begränsa mina källor i samma mån som en systematiskt litteraturstudie kräver. Materialinsamlingen har genomförts genom att söka nätbaserade artiklar med sökorden ’högläsning´ och ´språkutveckling´ och därtill litteratur via sökning av bibliotekets utbud som relaterar till det område jag intresserar mig för. För att avgränsa mängden träffar i mina sökningar kring språkutveckling och högläsning valde jag att använda mig av källor som är publicerade år 2007 eller senare. Resultat och slutsatser. Högläsning gynnar språkutveckling på ett positivt sätt, men utgående från studier har det visat sig att man nödvändigtvis inte mera högläser i den grad man gjort tidigare. Pedagogerna och föräldrarna behöver engagera sig i högre grad och de instanser som jobbar för litteratur och högläsning kan med fördel fortsätta sitt arbete för att lobba för högläsningens inverkan på barns språkutveckling och ge förslag på litteratur. Förslag till vidare forskning skulle vara att intervjua både pedagoger och vårdnadshavare för att få en autentisk syn på de sätt man högläser i hemmen och i daghemmen.

Kjell Westö är en av Finlands främsta författare av historiska romaner. I den här avhandlingen analyseras romanen Hägring 38 (2013) med tanke på hur romanen placerar sig bland andra historiska romaner. Romanen analyseras mot en samling typiska drag för klassiska, modernistiska och postmoderna historiska romaner. Dessa drag hämtas ur den teoretiska litteraturen om historiska romaner, som har författats av forskare som Georg Lukács, Elisabeth Wesseling och Linda Hutcheon. Målsättningen är att förstå på vilket sätt Hägring 38 använder den historiska romanens olika grepp. Analysen visar att Hägring 38 plockar fritt bland den historiska romanens olika grepp. Romanen utnyttjar flera tekniker som ursprungligen lanserats inom den klassiska och modernistiska historiska romanen. Romanen utnyttjar även tekniker som lanserats inom den postmoderna historiska romanen, men inte i lika hög grad. Till exempel bär romanens manliga hjälte, advokat Thune, flera likheter med den klassiska historiska romanens hjälte medan romanens kvinnliga hjälte, fru Wiik, mera påminner om modernismens romanhjältar. Ett exempel på ett postmodernt drag i Hägring 38 är det flitiga refererandet till andra kulturprodukter, bland annat film och musik.