Browsing by Subject "läsintresse"
Now showing items 1-4 of 4
-
(2020)PISA-undersökningen 2018 visar att mängden svaga läsare ökar i Finland och att allt färre ungdomar läser på sin fritid (Leino et al., 2019). Försämrade resultat har lett till olika åtgärder i Finland. Den här undersökningen går ut på att undersöka vilka läsfrämjande metoder som används i Finland. Begreppet metoder använder jag i betydelsen av olika typer av åtgärder som görs i hem, skolor och i samhället. Det kan vara pedagogiska metoder, projekt, initiativ, rekommendationer eller andra åtgärder. Jag utgick ifrån teorier om motivation (Ryan & Deci, 2017) och intresse (Krapp, Hidi & Renninger, 1992; Tapola & Niemivirta, 2014) samt aktuell forskning om läsning för att analysera metoderna och utvärdera deras lämplighet. Syftet var att skapa en helhetsbild av situationen i Finland. I den här kvalitativa, narrativa litteraturstudien använde jag mig av tematisk analys och tematisk innehållsanalys för att analysera mitt data. Jag började med att samla en lista på läsfrämjande metoder som används i Finland. Den här listan analyserade jag sedan genom att leta efter likheter i metodernas funktion. Det här arbetet resulterade i åtta grupper som jag valde att kalla Expertgrupper och organisationer, Professionellt kunnande, Fortbildning, Kampanjer, företag och media, Tid för läsning, Resurser och tillgänglighet, Synliggörandet av litteratur och Pedagogiska metoder. För att hitta relevant forskning gjorde jag strukturerade sökningar på utvalda databaser. Med hjälp av några kriterier valde jag ut litteratur som behandlar läsmotivation, läsintresse eller någon av de läsfrämjande metoderna som är med på min lista. Till sist analyserade jag metoderna utifrån teori och forskning för att utvärdera deras lämplighet. Utifrån den här studien gick det inte att säga vilken metod som lämpar sig bäst för att främja läsning men det fanns metoder som får vetenskapligt stöd. Dessa var metoder som väcker situationsbundet intresse, gör böcker tillgängliga, skapar upplevelser av autonomi och kompetens, skapar tid för läsning, sätter in tidiga stödåtgärder och gör läsning socialt. Min slutsats är att det finns ett intresse att upprätthålla goda läskunskaper i Finland. Hela samhället engageras i det läsfrämjande arbetet vilket resulterar i olika typer av läsfrämjande metoder. Resultaten går inte att generalisera eftersom syftet var att beskriva situationen i Finland.
-
(2020)Pro-gradu avhandlingen undersöker åtta lärares syn på litteraturundervisningen i grundskolans nionde klass, samt hur lärarna kan med olika metoder motivera eleverna till läsning. Avhandlingens forskningsfrågor är: 1. Hur använder lärarna skönlitteratur i praktiken i klassrummet och till vilket syfte? 2. Hur kan lärarna i sin undervisning uppmuntra elever till fortsatt, möjligen livslång läsning? Undersökningens material består av åtta intervjuer med lärare i kommunerna Helsingfors, Vanda, Sibbo och Kuusamo. Lärarna i Kuusamo har intervjuats på finska. Undersökningens tre huvudteman presenterar (1) vilka verk som används i undervisningen och varför, (2) vilka uppgifter görs i samband med den lästa litteraturen, och (3) med vilka metoder motiverar lärarna eleverna till läsning. Resultaten visar att litteraturvalen präglas av den litteratur som finns till hands. Skolorna i Kuusamo har ett knappare utbud av litteratur än skolorna i huvudstadsregionen och variationen är mer begränsad i skolorna i norr. De uppgifter som görs i samband med litteraturen är varierande, som är i enlighet med läroplanen och bidrar mestadels till förståelse för texten. Undervisningen innehaver bland annat tolkning av litteraturen, muntliga uppgifter men även kreativa uppgifter. Vissa lärare högläser eller tar hjälp av ljudböcker. Alla lärare menar att rätt sorts litteratur bidrar till motivationen. Lärarna menar även att handledningen bidrar till motivationen. Vissa lärare efterlyser läsande förebilder som även kunde motivera eleverna. Undersökningen kommer fram till att variation i litteraturen och i uppgifterna samt den handledning lärarna erbjuder är det som allra mest bidrar till motivationen.
-
(2023)Mål. Elevers försvagade läskunskap och stadigt fallande PISA resultat är ingenting nytt. Det konstateras att en andel elever inte kommer att klara av framtida studier, på grund av bristfällig läskunskap. Men vad är orsaken att de fallande värden inte har stabiliserats och vad orsakar de bristande kunskaperna? Forskningen tar reda på orsaker till ungas låga läsmotivation, samt att hitta lösningar för elevers minimala läsintresse. Tidigare forskning visar, att problemet är komplext och att det finns stora skillnader mellan skolor och genus. Forskning visar att med tiden minskar antalet läsare, därför börs problemet tas på allvar. Metoder. Denna avhandling blev genomförd som en systematisk litteraturstudie. Målsättningen var att söka systematiskt, kritiskt granska och ställa samman litteratur och material från tidigare genomförda studier. Artiklarna och materialet användes för att besvara, vilka faktorer som påverkar läsningen hos elever, samt hur vi kan stöda elevers läsutveckling. Samplet var sju olika longitudinella studier utförda i Finland och Sverige, som publicerats mellan åren 2000 och 2023. Forskningsresultaten analyserades, preciserades och presenterades. Primärkällorna samlades och framställdes i en litteraturmatris, som finns i metod kapitlet. Resultat och slutsatser. Variabler som påverkar elevens läsning kan delas in i två grupper, inre och yttre faktorer. Elevens egen motivation, intresse, självbild och tidigare erfarenheter speglar i de inre faktorerna. Eleven bestämmer själv, ifall hen kommer att läsa eller inte. En motiverad elev läser mer och blir en mer skickligare läsare. Desto mer eleven läser, desto bättre blir hen och det leder till att eleven upplever känslor av att lyckas. Yttre faktorer som skolan, hemmet och hemmiljön har en betydelse, läser eleven eller inte. En elev med god relation till sina föräldrar, läser mer och oftare än en elev med en sämre relation. Eleverna själva anser att skolan inte lägger tillräckligt tid till läsandet, de har inte heller valfrihet eller valbarhet då det kommer till bokläsning i skolan. En lärare med positiv attityd och som stöder sina elever, genom att skapa en trygg miljö, hjälper motivera dem till, att läsa böcker. Läsande vuxna, som kan fungera som läsande förebilder till eleven, visar sig ha en mycket bra inverkan till elevens läsintresse.
-
(2015)Previous study shows that reading motivation among Finnish children and youth has diminished. Recreational reading is known to be an essential factor in literacy development. With support of the Finnish Ministry of Education and Culture, new ways of promoting reading are being developed. In Sweden, the municipalities formulate plans of reading promotion with the collaboration of various operators. In Finland, there is no similar system. There are no previous studies or reports to be found on the topic in Finland or in Sweden. This study examined the methods of reading promotion presented in the plans and their justification. The study aimed at considering whether there is something to be learned from the Swedish system in Finland. Plans of reading promotion of 17 Swedish municipalities were chosen as the data of this study. The method chosen was inductive content analysis. The actions of reading promotion described in the plans could be portrayed as efforts between four factors: the professionals, the parents, the children and the material. The professionals aim at both having an impact directly on the children, using methods that take place in children's groups, and indirectly by informing and supporting the parents. They try to improve the achievability of the material by bringing the library close to the children and by offering reading that is suitable by its contents and suitably easy for each reader. The professionals also aim at improving their own actions and cooperation. The viewpoint of the librarians stands out in the plans. Cooperation with the educationalists does not seem to be widely used in planning, purchasing material or agreeing on the distribution of work. The methods are usually adult-centered. The methods, where the child becomes a subject instead of being an object, stood out clearly: the children were given an opportunity of either collaborating in purchasing the material and making it achievable or influencing each other by developing the library environment and by networking. Significant qualitative variation was found in the plans. This report offers ideas of reading promotion for an elementary school teacher and can be helpful in formulating plans of cooperation of school and library. Comparing the reading interest of Finnish and Swedish children and finding out the effects of planning on reading motivation would further contribute to the findings of this study. That information would make it more possible to evaluate if the Swedish system is worth introducing in Finland.
Now showing items 1-4 of 4