Browsing by Subject "moral"

Denna kandidatavhandling undersöker och konkretiserar hurudana brister präglar den rådande djurskyddslagen i Finland. Detta görs genom en jämförelse med den gällande djurskyddslagen i Sverige. Därmed används metoderna rättsdogmatisk metod och komparativ metod i avhandlingen. Jämförelsen utförs enbart på två ämnesområden, eftersom en fullständig komparation av respektive författningar vore för omfattande med tanke på avhandlingens storlek. Därmed valdes könsumgänge med djur och icke-etisk avel av djur som de områden var komparationen utförs. Genom jämförelse och diskussion blir slutsatserna varierande: å ena sidan finns det grunder på vilka lagstiftningen torde revideras i hög grad, medan å andra sidan har dessa uppdatteringar potential att medföra ytterligare förvirring. Slutligen sammanfattas avhandlingen i en diskussion där dessa varierande slutsatser behandlas, och vidare undersökning föreslås.

Moralfundamentsteorin (MFT) är en förhållandevis ny teori, enligt vilken vår moral baserar sig på fem funktionsspecifika och evolutionärt formade fundament; omtanke, rättvisa, lojalitet, auktoritet och helighet. Teorin belyser variationen i vår moral och används ofta för att undersöka skillnaderna i moralisk uppfattning mellan olika politiska grupper. Tidigare forskning har visat att de moraliska profilerna tenderar att skilja sig åt mellan liberala och konservativa. Liberala värderar i allmänhet de två första fundamenten omtanke och rättvisa mer än de tre övriga, medan konservativa placerar sig mer jämnt över alla fem fundament. MFT är väletablerad internationellt sett men relativt outforskad i en finländsk kontext. Syftet med denna studie var att undersöka MFT i förhållande till politisk hållning i en finländsk universitetskontext. Datamaterialet är en del av en större tvärkulturell studie i moral och var insamlat bland studerande på Helsingfors universitet (N=187, M=28år, 76% kvinnor). Genom en klusteranalys kartlades de grupperingar som finns i det insamlade materialet baserat på moraliska profiler. Sedan jämfördes gruppernas moraliska profil med en variansanalys och den politiska hållningen jämfördes med ett Kruskal-Wallis test. De moraliska profilerna baserar sig på enkätsvar utifrån MFT och den politiska hållningen mättes med ett självidentifieringsinstrument, där den ekonomiska respektive sociala dimensionen mättes med skilda mätare. Genom klusteranalysen identifierades tre kluster. Variansanalysen visade att det fanns en signifikant skillnad mellan klustren i deras moraliska profil. Ett kluster hade en typiskt liberal profil medan de två övriga hade en mer konservativ moralisk profil. Också på den politiska hållningen skilde sig klustren signifikant, även om alla kluster hade låga värden (liberala och vänster) både på den sociala och ekonomiska mätaren. Det kluster med den mest typiskt konservativa moraliska profilen hade inte den mest konservativa politiska hållningen, vilket skiljer sig från tidigare forskningsresultat. Resultaten är i linje med tidigare forskning som visat att universitetsstuderande överlag tenderar att ha en liberal politisk hållning.

Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att diskutera fenomenet pengar ur ett sociologiskt perspektiv med hjälp av sociologins klassiker och modernare forskning. Avhandlingen tar avstamp i de grundläggande frågorna kring pengar; varför de uppstod, vilket behov de fyller och hur de får sitt värde. Ytligt sett genomgår pengarna en ständig förändring och metamorfos, men pengarnas funktion och det behov de svarar mot, är oförändrat över tid och i olika samhällsstrukturer och kulturer. Undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys. Sociologin har sitt eget perspektiv på pengar, men sociologin nöjer sig inte bara med att analysera det ekonomiska systemet ur samma perspektiv som ekonomer gör, det vill säga med utgångspunkt i att människors handlande bygger på rationella val och strävan efter vinst- och nyttomaximering, utan sociologin söker sina svar på drivkrafterna bakom individens ekonomiska handlande, och den sociala betydelsen av pengar samt avsaknaden av dem. När det gäller den sociala betydelsen av pengar, så är det ett stort område i sig, som har nära koppling till flera andra av sociologins delområden och centrala begrepp, och hänger också ihop med fördelningen av pengar. Åtminstone om man ser till mera utvecklade samhällen, är det svårt att komma undan pengarnas påverkan eller det faktum att de i stor utsträckning inverkar mycket på våra liv. Lesley Murdin (2012, 87) uttrycker det kort och koncist så att ”pengar gör oss både till herre och till slav”. De slutsatser man kan dra är att pengar är ett komplext begrepp, som både är praktiskt och konkret men samtidigt också till stor del immateriellt och förknippat med mycket symbolik. Pengar är något som vi som lever i utvecklade samhällen inte kan komma ifrån, och de styr mycket centrala delar av våra liv. På grund av hur komplext fenomenet pengar är, kan man inte förstå fenomenet i sin helhet enbart genom att närma sig från några enskilda begränsade perspektiv.