Browsing by Subject "http://www.yso.fi/onto/yso/p13915"
Now showing items 1-4 of 4
-
(2018)Youtube får en allt större roll i mediesamhället och de mest synliga användarna är unga. Den här avhandlingen granskar hur Yles nyhetsredaktion Yle Uutiset rapporterar om ungas Youtubeanvändning. Forskning visar att traditionella medier tenderar att överdriva både risker och möjligheter med ungas digitala medievanor. Unga beskrivs som en enhetlig ”digital generation” och annangörs ofta i nyhetsdiskursen. Diskursen om unga och Youtube tenderar att handla om allt ifrån faror till virala klipp och kändisar. Mer sällan uppmärksammas Youtubes bredd och ungas unika erfarenheter av att nätverka, skapa och vara på Youtube. Med hjälp av kritisk diskursanalys granskar den här avhandlingen fem nyhetsartiklar som behandlar temat unga och Youtube. Alla artiklar har publicerats på Yle Uutistets webbplats under år 2017. Analyserna utförs enlig Teun A. Van Dijks modell för kritisk diskursanalys, vilket möjliggör en studie av texterna på både makro- och mikrostrukturell nivå. På makronivå undersöks texternas övergripande egenskaper och på mikronivå studeras texterna mer detaljerat, bland annat koherens, ordval och implikationer granskas. Resultaten visar att de enskilda Yle Uutiset-artiklarna i flera fall samspelar med typiska diskurser kring ungas medie- och Youtubeanvändning. I många fall uttrycker artiklarna oro för risker med Youtube och flera gånger porträtteras ungas Youtubeanvändning som en slags hysteri kring kändisar. Gemensamt för alla artiklar är att de generaliserar unga. Youtube beskrivs som ”den här generationens grej”, men ändå kommer ”generationen” inte på allvar till tals i någon av de fem artiklarna. Den här avhandlingen uppmärksammar den rapportering som beskrivs ovan, men belyser också hur medierna kan förändras. För att vi ska kunna förstå vårt föränderliga digitala mediesamhälle behövs medier som rapporterar nyanserat, aktuellt och konstruktivt.
-
(2017)Denna avhandling jämför hur klimatförändringen och klimatpolitiken prioriterades och behandlades i media på 1990 talet jämfört med 2010-talet. Frågan besvaras delvis genom att analysera rapportering i HBL från FN:s klimatmöten 1992, 1997, 2009 och 2015 och delvis genom att sammanfatta tidigare forskning. Studiens hypotes är att klimatförändringen blivit mera accepterad som ett vetenskapligt faktum samt att klimatpolitiken får mera utrymme i media på 2010-talet jämfört med på 1990-talet. Utöver detta analyseras även ett fåtal texter kvalitativt där frågan som besvaras är ”hur förmedlar Hbl:s texter klimatpolitikens betydelse och hur förklarar de vad klimatförändringen är?”. Eftersom klimatförändringen som fenomen är så mångfacetterat och långsiktigt, är det många människor som har en begränsad förståelse för fenomenet. Därmed blir även klimatpolitikens betydelse svår att förstå. Ett vanligt koncept för att beskriva hur mediepublik förstår ett fenomen är gestaltningar eller ramverk. Ett fenomen eller problem inramas enligt sådana allmänt rådande uppfattningar som finns från förut i samhället. Med den kvalitativa analysen försöker jag identifiera dessa gestaltningar för att se hur klimatpolitiken inramas för HBL:s läsare. Resultatet av studien av HBL visar att klimatförändringen fått mera medieuppmärksamhet på 2000-talet än 1990-talet, samt att sättet hur man talar om klimatförändringen tyder på att det blivit mera accepterat som ett problem som definitivt existerar och politiskt kan åtgärdas. Det visar att denna studies huvudsakliga resultat är precis som förväntat. Trots detta finns det ett flertal andra studier som visar att acceptansen och mängden rapportering av klimatpolitiken har varierat stort längs med åren, vilket innebär att mängden klimatrapportering inte ökat linjärt från 1990-talet till 2000-talet.
-
(2018)Syftet med avhandlingen är att ta reda på vilka nyheter finlandssvenska studenter vid Helsingfors universitet konsumerar på det sociala mediet Instagram. Allt fler mediehus publicerar nyheter på sociala medier och däribland på Instagram. Genom att ta reda på vad studenter vid Helsingfors universitet helst läser på Instagram kan man få reda på vad som genererar mest visningar och gillningar på Instagram. Undersökningen görs med en enkät som 67 finlandssvenska studenter vid Helsingfors universitet har svarat på om sina nyhetsvanor på Instagram. Respondenternas svar om hur mycket de konsumerar nyheter på Instagram, vilka nyheter de överlag helst konsumerar, vilka nyhetskonton de följer på Instagram och hur de tycker att nyheterna borde publiceras på Instagram har analyserats. Resultaten jämförs även med tidigare forskning om nyhetskonsumenten på sociala medier och med forskning kring nyhetsförmedlingen på sociala medier. Respondenterna konsumerar överlag helst nyheter om politik, men på Instagram är det nyheter om våldsdåd eller brott samt om kändisar och skvaller som fångar uppmärksamheten i ett Instagramflöde. Enligt respondenterna borde nyhetsmedierna publicera mer nyheter om politik och om vetenskap. Helst ska nyheterna publiceras som en bild eller video i det fasta flödet på Instagram med nyheten i bildtexten eller alternativt som en instastory. Åsikten överlag om nyheter på Instagram bland respondenterna är att Instagrams syfte inte är att vara en kanal för nyhetsförmedling, men många konsumerar ändå nyheter via Instagram.
-
(2020)Tidigare var det i stor utsträckning journalisterna som stod för nyhetsrapporteringen i samhället. I dag får majoriteten av nyhetskonsumenterna sitt nyhetsinnehåll från webben där det kan vara svårt att avgöra om producenten är en journalist och om skribenten har en agenda. Det här gör att källkritiken blir en allt viktigare faktor i nyhetsläsandet. I den här kandidatavhandlingen undersöks på vilka grunder unga vuxna bedömer om nyheterna de läser på webben är tillförlitliga. Dessutom undersöks vilka särskilda egenskaper gör en nyhetstext tillförlitlig och ifall nyhetskonsumenterna anser att det är viktigt att nyheter är sanna. Materialet i avhandlingen samlades in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer. Respondenterna är mellan 17 och 23 år gamla. Respondenterna har under intervjuerna fått ta del av fiktiva nyhetstexter vars trovärdighet de fått resonera fritt om. Resultatet av undersökningen ger en översikt över hur en ung vuxen kan resonera då hen tar del av nyhetsmaterial på webben. För respondenterna är det i största allmänhet viktigt att nyheterna är sanna. Det här är särskilt viktigt då nyhetsproducenten är från ett stort mediehus. Material från kvälls- och skvallerpress samt privata aktörer (vloggare, bloggare) ställer respondenterna inte lika stora krav på. Faktorer som ökar en nyhets trovärdighet är enligt min undersökning att nyheten innehåller bilder, att skribenten nämns vid namn samt att flera medier skriver om samma händelse. Enligt respondenterna kan material som delas av en expert ge materialet mera tillförlitlighet, men i det stora hela spelar delaren inte en stor roll i hur trovärdig en nyhet anses vara.
Now showing items 1-4 of 4