Bachelor's theses
Collections
- Faculty of Agriculture and Forestry [0]
- Faculty of Arts [0]
- Faculty of Biological and Environmental Sciences [0]
- Faculty of Educational Sciences [3351]
- Faculty of Law [0]
- Faculty of Medicine [340]
- Faculty of Pharmacy [1]
- Faculty of Science [9]
- Faculty of Social Sciences [0]
- Faculty of Theology [2015]
- Faculty of Veterinary Medicine [0]
- Soc&Kom [654]
Recent Submissions
-
(2023)Tavoitteet. Tutkimuksen lähtökohtana on selvittää, millä tavalla alan kirjallisuudessa ja - blogeissa kerrotaan positiivisen pedagogiikan mahdollisuuksista vaikuttaa pienten lasten syrjäytymiseen. Ohjaavana ajatuksena on positiivisen pedagogiikan kautta yksilön hyvinvoinnin edistäminen ja syrjäytymisen ehkäisy. Menetelmät. Kirjallisuuskatsaukseni aiheen pohjalta lähdin orientoitumaan lukemalla aiheeseen liittyvää kirjallisuutta, artikkeleita, blogeja, aiempaa kurssimateriaalia, sekä somen lähteitä. Aineisto rajautui teoksiin, joissa esiintyy syrjäytymiseen vaikuttavat tekijät lapsuudessa, syrjäytymisen ehkäisy ja siihen vaikuttavat tekijät lapsuudessa, positiivinen psykologia lapsuudessa ja sen vaikutukset kehitykseen, sekä positiivinen pedagogiikka syrjäytymisen näkö-kulmasta. Tulokset ja johtopäätökset Positiivinen pedagogiikka korostaa vuorovaikutuksen roolia lasten oppimisessa. Tutkimuksen mukaan lasten tunteiden säätely perustuu onnistumisen kokemuksiin aikuisen tuella. Kirjallisuuden kautta kävi ilmi stressin vaikuttavuus haitallisesti pienten lasten aivojen kehitykseen, ja se, kuinka turvallinen ympäristö on tässä keskeinen tekijä. Positiivisen pedagogiikan keinot voivat ehkäistä syrjäytymistä keskittymällä aikuisen tukemiseen tunteiden säätelyssä ja tarjoamalla systemaattista harjoittelua tunnetaitojen kehittämiseen varhaislapsuudessa. Lisäksi on tarpeen jatkaa tutkimusta ja kehittää käytännön toimen-piteitä syrjäytymisriskissä olevien lasten tukemiseksi.
-
(2023)Tutkimuksen tarkoituksena on kuvailla moninaisten perheiden representaatioita lastenkirjallisuudessa. Tutkimusten mukaan lastenkirjallisuudessa tulisi olla monipuolisia representaatioita, jotta lapset saavat tukea oman identiteettinsä rakentumiseen ja kokemuksia yhteenkuuluvuudesta sekä identifioitumisesta ryhmään. (Rastas, 2013) Tässä tutkimuksessa perhe käsitetään Tilastokeskuksen määritelmää laajemmin sosiaalisten sidosten muodostelmana yksikkönä. (Castrén & Högbacka, 2014) Tutkimus on menetelmältään kuvaileva kirjallisuuskatsaus. Aineistona olivat helsinkiläisen päiväkodin kuvakirjat, joissa esiintyy perheiden moninaisuutta. Tutkimuksessa tarkasteltiin, millä tavoin monimuotoisten perheiden representaatiot tulevat esiin päiväkodin kirjavalikoiman kuvakirjoissa, joista kahdeksan kirjaa (n=8) on valikoitunut yksityiskohtaisemman tarkastelun kohteeksi. Monimuotoisten perheiden esiintymistä aineistossa katsottiin myös siitä näkökulmasta, ovatko perheet pääosassa vai taka-alalla. Tulosten tarkastelussa hyödynnettiin moninaisuuden kolmen asenteen näkökulmaa, joita ovat konservatiivinen tarkastelukulma, liberaali näkökulma sekä kriittinen näkökulma. (Kangas, Lastikka & Karlsson, 2021). Valtaosa näistä kahdeksasta kirjasta kuului liberaalin näkökulman piiriin, jossa painopisteenä toimi erilaisuuden ymmärtäminen ja suvaitseminen.
-
(2023)Denna kandidatavhandling syftar till att undersöka selektiv mutism som ett relativt okänt ång-estsyndrom som påverkar barns förmåga att kommunicera i sociala sammanhang. Studien strävar efter att belysa speciallärares syn på lärarnas kunskap om selektiv mutism och deras uppfattning av lärarnas kompetens i att hantera detta ångestsyndrom. Genom användning av en kvalitativ metod har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med tre ambulerande speciallärare inom småbarnspedagogik. Dessa informanter valdes på grund av deras omfattande erfarenhet av att arbeta med barn som har selektiv mutism och samarbete med pedagoger. Intervjuerna hölls på distans via Teams. De insamlade data tran-skriberades och analyserades tematiskt för att upptäcka övergripande mönster och centrala teman i speciallärarnas berättelser. Resultaten av denna studie visar en varierande uppfattning bland speciallärarna angående lärarnas kunskap om selektiv mutism inom småbarnspedagogiken. De betonade enhälligt vikten av tidig identifiering av barn med selektiv mutism, behovet av nära samarbete mellan lärare, talpedagoger och föräldrar samt betydelsen av att bemöta dessa barn på ett sensitivt och stöttande sätt.
-
(2023)Tiivistelmä - Abstrakt - Abstract Syftet med forskningen var att undersöka hur det 1.8.2022 lagstadgade beslutet om stöd för barn inom småbarnspedagogiken har förverkligats. Studien fokuserar särskilt på språkbad för 4–5 åringar. Eftersom lagen när forskningen gjordes nyligen trätt i kraft finns det ingen tidigare forskning om detta ämne. Min utgångspunkt var att det ännu finns stora utmaningar inom småbarnspedagogiken före alla barn kan får det stöd de behöver. Studien var kvalitativ, och enkäter skickades ut till fem språkbadsdaghem. Svar erhölls av åtta respondenter, varav två arbetade som barnskötare och sex som lärare inom småbarnspedagogik. Respondenternas arbetserfarenhet var från 6–29 år, och fyra sakande formell behörighet. Data analyserades med tematisk innehållsanalys. Min förförståelse om att det på fältet finns utmaningar med att ge barn det stöd de behöver verifierades. Respondenterna var alla av den åsikten att resurserna inte räcker till. Resultatet visade att det inte finns tillräckligt med utbildad personal inom småbarnspedagogiken, och den utbildade personalen önskar sig mera fortbildning i att kunna stöda barnen på rätt sätt. Respondenterna var också överens om att resursbristen leder till att många barn blir utan den uppmärksamhet de skulle ha rätt till. Resultatet av studien visade att stödnivåerna inte hittills har implementerats så som de enligt lag borde inom språkbadet. Eftersom samplet var litet kan inga generella slutsatser dras.
-
(2023)Musik och musikaliska upplevelser är en del av småbarnspedagogiken. I grunderna för planen för småbarnspedagogik (2022) nämns musiken inom flera lärområden, specifikt i lärområdet mina många uttrycksformer. Eftersom musiken lyfts fram i styrdokument för både småbarnspedagogik och förskoleundervisning, krävs det att personalen inom småbarnspedagogik och förskola, behöver baskunskaper om grundelementen i musik och musikaliska upplevelser. Styrdokumenten inom småbarnspedagogik och förskoleundervisningen nämner även helhetsskapande lärprocesser som en central del för barns lärande (Utbildningsstyrelsen, 2022; Utbildningsstyrelsen, 2014). Syftet med studien är att redogöra för pedagogernas upplevelser om musik som helhetsskapande lärprocess inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning. Avhandlingen är en fenomenografisk kvalitativ studie, där musiken inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning forskades ur pedagogernas synvinkel. Forskningsmetoden för denna studie var intervjuer som datainsamlingsmetod. I resultatet framkom att pedagogerna inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning upplever att de har en kunskap i musik, men att musiken ännu inte har samma status som t.ex. matematik, digitala kompetenser och språkutveckling. Vidare visades, att musiken inte implementeras inom helhetsskapande lärprocesser. Pedagogerna tvivlade också på sin musikalitet, vilket dels hindrar implementering av musik i verksamheten. Fortsatt forskning inom området behövs, för att pedagoger i högre grad än nu skall kunna tillämpa musik och helhetsskapande lärprocesser i enlighet med småbarnspedagogikens och förskoleundervisningens styrdokument.