Bachelor's theses

Tavoitteet. Tutkimuksen lähtökohtana on selvittää, millä tavalla alan kirjallisuudessa ja - blogeissa kerrotaan positiivisen pedagogiikan mahdollisuuksista vaikuttaa pienten lasten syrjäytymiseen. Ohjaavana ajatuksena on positiivisen pedagogiikan kautta yksilön hyvinvoinnin edistäminen ja syrjäytymisen ehkäisy. Menetelmät. Kirjallisuuskatsaukseni aiheen pohjalta lähdin orientoitumaan lukemalla aiheeseen liittyvää kirjallisuutta, artikkeleita, blogeja, aiempaa kurssimateriaalia, sekä somen lähteitä. Aineisto rajautui teoksiin, joissa esiintyy syrjäytymiseen vaikuttavat tekijät lapsuudessa, syrjäytymisen ehkäisy ja siihen vaikuttavat tekijät lapsuudessa, positiivinen psykologia lapsuudessa ja sen vaikutukset kehitykseen, sekä positiivinen pedagogiikka syrjäytymisen näkö-kulmasta. Tulokset ja johtopäätökset Positiivinen pedagogiikka korostaa vuorovaikutuksen roolia lasten oppimisessa. Tutkimuksen mukaan lasten tunteiden säätely perustuu onnistumisen kokemuksiin aikuisen tuella. Kirjallisuuden kautta kävi ilmi stressin vaikuttavuus haitallisesti pienten lasten aivojen kehitykseen, ja se, kuinka turvallinen ympäristö on tässä keskeinen tekijä. Positiivisen pedagogiikan keinot voivat ehkäistä syrjäytymistä keskittymällä aikuisen tukemiseen tunteiden säätelyssä ja tarjoamalla systemaattista harjoittelua tunnetaitojen kehittämiseen varhaislapsuudessa. Lisäksi on tarpeen jatkaa tutkimusta ja kehittää käytännön toimen-piteitä syrjäytymisriskissä olevien lasten tukemiseksi.

Denna kandidatavhandling syftar till att undersöka selektiv mutism som ett relativt okänt ång-estsyndrom som påverkar barns förmåga att kommunicera i sociala sammanhang. Studien strävar efter att belysa speciallärares syn på lärarnas kunskap om selektiv mutism och deras uppfattning av lärarnas kompetens i att hantera detta ångestsyndrom. Genom användning av en kvalitativ metod har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med tre ambulerande speciallärare inom småbarnspedagogik. Dessa informanter valdes på grund av deras omfattande erfarenhet av att arbeta med barn som har selektiv mutism och samarbete med pedagoger. Intervjuerna hölls på distans via Teams. De insamlade data tran-skriberades och analyserades tematiskt för att upptäcka övergripande mönster och centrala teman i speciallärarnas berättelser. Resultaten av denna studie visar en varierande uppfattning bland speciallärarna angående lärarnas kunskap om selektiv mutism inom småbarnspedagogiken. De betonade enhälligt vikten av tidig identifiering av barn med selektiv mutism, behovet av nära samarbete mellan lärare, talpedagoger och föräldrar samt betydelsen av att bemöta dessa barn på ett sensitivt och stöttande sätt.

Musik och musikaliska upplevelser är en del av småbarnspedagogiken. I grunderna för planen för småbarnspedagogik (2022) nämns musiken inom flera lärområden, specifikt i lärområdet mina många uttrycksformer. Eftersom musiken lyfts fram i styrdokument för både småbarnspedagogik och förskoleundervisning, krävs det att personalen inom småbarnspedagogik och förskola, behöver baskunskaper om grundelementen i musik och musikaliska upplevelser. Styrdokumenten inom småbarnspedagogik och förskoleundervisningen nämner även helhetsskapande lärprocesser som en central del för barns lärande (Utbildningsstyrelsen, 2022; Utbildningsstyrelsen, 2014). Syftet med studien är att redogöra för pedagogernas upplevelser om musik som helhetsskapande lärprocess inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning. Avhandlingen är en fenomenografisk kvalitativ studie, där musiken inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning forskades ur pedagogernas synvinkel. Forskningsmetoden för denna studie var intervjuer som datainsamlingsmetod. I resultatet framkom att pedagogerna inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning upplever att de har en kunskap i musik, men att musiken ännu inte har samma status som t.ex. matematik, digitala kompetenser och språkutveckling. Vidare visades, att musiken inte implementeras inom helhetsskapande lärprocesser. Pedagogerna tvivlade också på sin musikalitet, vilket dels hindrar implementering av musik i verksamheten. Fortsatt forskning inom området behövs, för att pedagoger i högre grad än nu skall kunna tillämpa musik och helhetsskapande lärprocesser i enlighet med småbarnspedagogikens och förskoleundervisningens styrdokument.