Bachelor's theses
Collections
- Faculty of Agriculture and Forestry [0]
- Faculty of Arts [0]
- Faculty of Biological and Environmental Sciences [0]
- Faculty of Educational Sciences [3163]
- Faculty of Law [0]
- Faculty of Medicine [320]
- Faculty of Pharmacy [1]
- Faculty of Science [8]
- Faculty of Social Sciences [0]
- Faculty of Theology [1996]
- Faculty of Veterinary Medicine [0]
- Soc&Kom [628]
Recent Submissions
-
(2023)Stora kriser påverkar samhället, ramarna för det politiska beslutsfattandet och den allmänna opinionen. Under coronapandemins inledande faser omfördelades makten i samhället och det gjordes tillfälliga inskräkningar i rörelse- och mötesfriheten. Samtidigt ökade diskussioner om huruvida regeringarnas åtgärder är proportionella, vetenskapligt motiverade eller om de har politisk motivering. I avhandlingen jämförs Finland med Sverige i avsikten att finna hurudana möjliga skillnader i politisering av pandemin som finns i länderna genom att analysera väljaropinion för regering respektive oppostion mot bakgrunden av vad den existerande litteraturen känner till om politisering under kriser. Jag har utfört en deskriptiv analys av ländera och har genom att studera litteraur om ämnet kunnat dra slutsatser om att en högre grad av politisering sker i Sverige än i Finland.
-
(2023)Recovery from the Covid pandemic has been hampered by a rise in food and energy prices due to climate shocks, conflicts and the war in Ukraine. Globally, over 600 million people live in extreme poverty. This essay highlights global injustices as seen through world inequality. An appeal is made to the individual's sense of moral duty, through the cosmopolitan moral conception of global justice. Finally, looking to the future, the focus is turned to various ways in which a more equal world can be achieved. These include reform proposals that are also characteristic of theories of global justice. This is an essay in the field of political theory. The purpose of this essay is to ask what a more equal world means and how this can be achieved. It touches on the issue of responsibility for global injustices, while focusing on reform proposals. In short, fulfilling moral duties related to global justice is to imagine alternatives that might include just institutions or global social policies, such as global taxes. To conclude, the need for research into what demands are placed on justice reforms in order for them to be considered legitimate is highlighted, for example what democratic criteria are placed on just institutions.
-
(2023)Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att undersöka hur finska och svenska myndigheter hanterar dröjsmål vid handläggningar av ärenden. Studien fokuserar först på att kartlägga utvecklingen av båda ländernas förvaltningslagar och sedan beskriver den det hur länderna hanterar dröjsmål vid myndighetshandläggningar. I slutet av avhandlingen är mitt syfte att jämföra ländernas förvaltningslagar. I den svenska förvaltningslagen genomfördes en reform år 2018, vilket innebar att enskilda individer kunde begära att myndigheter skulle fatta ett beslut inom sex månader.Den svenska FL-reformen har troligen stött sig på den allmänna europeiska utvecklingen och Europakonventionens krav på att enskilda individer har rätt till en snabb och rättvis behandling av sina ärenden. Den finska förvaltningslagen är däremot äldre och förvaltningsklagan som rättsmedel kan tolkas som ineffektivt eftersom myndigheten kan bli medveten om sin lagstridighet i efterhand. Genom studien har JO rättspraxis och lagförarbeten varit centrala för att skriva om exempel på långsamma myndighetshandläggningar hos både finska och svenska myndigheter. Slutsatser dras om hur Finland kunde utveckla sin förvaltningslagstiftning genom att ta modell av den svenska FL-reformen. Däremot vid tolkning av svenska handläggningstider anses de vara långa i Sverige ännu idag men man kan ändå dra en slutsats att reformen går i rätt riktning i vilken man vill trygga enskilda individers ställning. Sammanfattningsvis klargör denna studie betydelsen av att länder implementerar och utvecklar sina lagar för att upprätthålla en effektiv och jämlik behandling av enskilda individers ärenden. Slutligen kommer avhandlingen fram till att det finns möjlighet för Finland att ta modell av den svenska FL-reformen eftersom man tidigare också gjort det
-
(2023)Mål. Syftet är att lyfta fram lärares och fördomars roll i diskriminering, mobbning och trakasserier av marginaliserade elever och studerande i skolor. Första forskningsfrågan är att undersöka hurdan roll lärare har i diskrimineringen, trakasserierna och mobbningen av marginaliserade elever och studerande. Den andra forskningsfrågan diskuterar utgående från socialpsykologisk teori, varför lärare inte identifierar, inte ingriper i eller deltar i diskriminering, trakasserier eller mobbning av marginaliserade elever och studerande. Fördomar och stereotyper är implicita eller explicita. De har sin grund i den naturliga driften att kategorisera. Social identitetsteori delar och förenar människor enligt sociala grupptillhörigheter. Kontakt hypotesen förklarar hur fördomar minskar i kontakt med mångfald, då det stöds av satsningar på gemenskap och empati. Integrerad hotteori handlar om gruppers dehumanisering och förklaring som hot. Metoder. Materialet består av 15 forskningsartiklar om lärares fördomar och deras involvering i diskriminering. De kvalitativa och kvantitativa forskningarna med diverse metoder är gjorda i flera olika länder. Litteraturmaterialet analyseras som en beskrivande integrerad litteraturöversikt, utifrån en förståelseorienterad induktiv litteraturanalys. Resultat och slutsatser. Social identitetsteori förklarar lärares ojämlika behandling av elever och studerande, beroende på sociala identiteter. Lärare som tillhör minoriteter visar mindre fördomar. Mest utsatta är elever och studerande vars grupptillhörigheter har stämplats till hot mot majoritetskulturen, då de mobbas av lärare och har brist på stöd. Likabehandling möjliggörs av lärares genuina motivation. Lärare och forskare önskar mer kompetens och självsäkerhet, till exempel genom interventioner enligt kontakt hypotesen.
-
(2023)Mål. Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan gruppdynamiken har i en organisationsutveckling och i en organisation som helhet. Forskningsfrågan för denna studie är: vilken roll spelar en god gruppdynamik för organisationens utveckling. Teoridelen i studien beskriver relevanta begrepp och diskuterar teoretiska perspektiv på gruppdynamiken. Även två modeller; Firo-modellen och Tuckmans grupputvecklingsmodell förklaras. Analysdelen i studien analyserar artiklarna som besvarar min forskningsfråga. Metoder. Denna studie var en systematiskt orienterad litteraturöversikt. Genom sökorden som beskrivs nedan har jag hittat det material som jag använt mig av. Databaserna som använts är Google Scholar, Helka, Hanna, Finna. Jag har använt mig av 9 vetenskapliga forskningar i min analysdel. Resultat och slutsatser. Resultaten i denna studie var att gruppdynamiken spelar en mycket stor roll inom en organisationsutveckling och i organisationen som helhet. Utifrån resultaten kan man dra slutsatsen att det krävs att gruppdynamiken fungerar, om man vill kunna utveckla nya tjänster, produkter eller utveckla organisationen överlag. En god gruppdynamik har stor inverkan på organisationen och främjar bland annat samarbete, välbefinnandet och kulturen i organisationen.