Browsing by Subject "barn"
Now showing items 1-20 of 31
-
(2019)Våld i hemmet, även kallat våld i nära relationer, är ett relativt stort samhällsproblem i Finland, då över 8000 fall anmäls varje år. Detta innebär att tusentals barn varje år tvingas bevittna eller uppleva våld i hemmet mellan sina närstående och måste leva i en osäker och skadlig hemmiljö. Hur påverkar bevittnandet och upplevelsen av våld i hemmet dessa barns framtida relationer? Syftet med denna avhandling är att beskriva och diskutera hur barns framtida relationer kan påverkas negativt av att ha bevittnat och upplevt våld i hemmet. Detta genomfördes i form av en litteraturstudie av tidigare forskning som fokuserat på barn som bevittnat våld i hemmet och dess påverkan på barnens framtida relationer med vänner och partner. John Bowlbys anknytningsteori samt Albert Banduras teori om social inlärning användes för att analysera materialet, men även andra relevanta socialpsykologiska teorier tillämpades. Resultaten tyder på att personer som bevittnat och upplevt våld i hemmet som barn har större risk för att utöva våld mot partner eller vänner, men de har även en ökad risk för att själva falla offer för en partners våld. Resultaten visar även på könsskillnader för utövandet av våld och offerskap. Personer som bevittnat och upplevt våld i hemmet som barn har även högre risk att vara både våldsamma och offer i samma relation. Sammanfattningsvis kan det konstateras att bevittnandet och upplevelsen av våld i hemmet i barndomen kan ha en skadlig inverkan på människors framtida relationer med andra människor. Indirekt våld kan således vara skadligt för barn.
-
(2016)The aim of this study was to find out what role physical education plays for children aged 3 to 5 years in kindergarten environment. In this study I used quantitative research method and my research material consisted of questionnaire results gathered from several Swedish speaking kindergartens in Helsinki. From each kindergarten, responsible person of group for 3 to 5 year olds, either social worker, childminder or kindergarten teacher, was asked to answer the questionnaire. The most important result of the study is that physical education is arranged once a week in most kindergartens I studied. The distribution between different types of physical activities such as sporty play and obstacle course was quite even. Also distribution of toys and equipment used in physical education was fairly constant. As a result, I found out that most popular activity was sporty play and most regularly used toy was beanbag. In conclusion, I can state that children’s pedagogues consider physical education as a very important method in kindergarten education considering how much it affects the development of each child. Also they believe that physical education is a good tool for both children and nursery staff to have fun together. Children’s pedagogues also stated that regular physical education in kindergarten is important so that children learn exercise to be part of daily routines, also later in life.
-
(2021)Syftet med denna studie är att hur barns delaktighet lyfts fram i Finlands och Sveriges styrdokument och sedan jämföra resultaten som hittats mellan styrdokumenten. Syftet som utgångspunkt har jag formulerat följande forskningsfrågor: -Hur lyfts barns delaktighet fram i styrdokument? -Vilka likheter och skillnader finns mellan styrdokumenten? Denna avhandling är en kvalitativ studie och skriven med kvalitativ textanalys som lämpar sig bäst för att granska och analysera dokument och texter. Datat som analyseras är Finlands och Sveriges nationella styrdokument för småbarnspedagogik. Resultaten visar att det finländska styrdokumentet är mer utskrivet och utarbetat än det svenska styrdokumentet. Barns delaktighet, aktörskap och initiativ i verksamheten samt pedagoger som möjliggörare är mer nyanserat i finländska styrdokumentet än i svenska styrdokumentet. Det finns även skillnader i samhälls- och framtidsperspektivet mellan styrdokumenten. Det kräver dock yrkeskunskap och kunnande inom ämnet för att kunna tolka och uppfatta delaktighet i Finlands styrdokument på ett ändamålsenligt sätt. Däremot är Sveriges styrdokument ett mer tydligt och enkelt redskap för pedagoger.
-
(2019)The purpose with this study is to see how some kindergarten teachers are working with the theme children’s feelings and acting out behavior. The theory part is supported by the law, the national regulatory documents and scientific literature within the field. The thesis will also go deeper into the fundamental of the low arousal approach. This study is a qualitative study where the material is collected by an interview with four randomly picked kindergarten teachers. The interview questions are semi-structured and my informants have got the interview questions beforehand. The analysis of the material has been made by looking for similarities and differences between the informants’ answers. Through the analysis of the databases it did appear that the informants were thinking that the theme feelings is an important, but hard subject. The informants were largely working in the same way, but there were some differences though. One of the conclusions in the study is that kindergarten teachers perhaps could need more support and in-service training within this theme, in order to get the tools that are needed in order to work and support children’s emotional development in the best possible way.
-
(2020)Syftet med denna kandidatavhandling är att beskriva, analysera och tolka svensk- och finskspråkiga barns språkattityder och förhållningssätt mot det andra inhemska språket och engelskan, i en flerspråkig verksamhet som tagit plats inom forsknings- och utvecklingsprojektet DIDIA. Studien grundar sig på teori om motivation och attityder med närmare fokus på negativa och positiva språkattityder och vilka faktorer som påverkar språkattityderna. Ytterligare söker studien svar på flerspråkiga arbetssätt i skolan som kan förändra språkattityden. Kandidatavhandlingen baserar sig på kvalitativa, tematiska och halvstrukturerade fokusgruppintervjuer kring språkanvändning, språkkunnande och språkattityder. I fokusgruppintervjuerna deltog totalt 17 elever från årskurs tre, var av tio elever från en svenskspråkig skola och sju elever från en finskspråkig skola, båda belägna i en tvåspråkig kommun i Finland. Data analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys och strävar till att demonstrera barns språkattityder och förhållningssätt mot det andra inhemska språket och engelskan på basis av intervjuer som utfördes år 2018 och 2020. Materialet bjöd på rikligt med resultat om barns språkattityder till det andra inhemska språket och engelskan. De ofta förekommande förhållningssätten till engelskan var att engelskan som språk värderades och eleverna hade i stor allmänhet en vilja att lära sig engelska. Främst bland de finska eleverna märkte man att engelskan värderades högre än det andra inhemska språket. Förhållningssätten till de andra inhemska språken var varierande bland eleverna. Ofta upplevde både de finsk- och svenskspråkiga eleverna att ifall språket var svårt att lära sig, tyckte eleverna automatiskt inte om språket. I allmänhet hade de finskspråkiga eleverna en negativare språkattityd mot det andra inhemska språket än vad de svenskspråkiga eleverna hade, men det fanns vissa undantag bland eleverna. De svenskspråkiga eleverna hade en vilja att prata och försöka lära sig finska även fast det ibland kändes utmanande, medan de finskspråkiga eleverna visade ett mindre intresse för svenskan.
-
(2016)The purpose of this study is to give insight into, and to create a better understanding of children’s thoughts on bullying. Understanding the phenomenon from the children’s point of view is of immense importance for the educators working to prevent bullying in kindergartens. The theoretical premise for the study is bullying in kindergartens. The survey is made up of individual, qualitative interviews, conducted with the story crafting method. Ten pre–school children participated in the study. The interviews started with reading out loud from a children’s book in which the predominating theme was bullying. The children then proceeded to draw a picture of a confrontation between oppressor or oppressors and victim, together with an accompanying story. The discussion that followed was then recorded in order for it to be analyzed at a later stage. The study’s most important result implies that children mainly associate the phenomenon of bullying with verbal and physical abuse. There is also a notable difference between the children in nature of the bullying. Girls highlight verbal abuse while boys tend to focus on the physical side of it. The result also shows that bullying cause negative sentiments in the victim. The pictures that were drawn in order to illustrate their view of the phenomenon tend to employ mainly darker colors. From the study one can conclude that educators in kindergartens have an important role and a responsibility to create awareness of, and to take preventive measures against bullying.
-
(2022)Mitt syfte med avhandlingen är att undersöka hurudan hjälp det finns för barn och ungdomar i familjer med missbruk eller psykisk ohälsa. Jag studerar också hur de med hjälp av grupptillhörighet kan lära sig att hantera sin livssituation och det stigma som finns kring att ha en vårdnadshavare med missbruk eller psykisk ohälsa. För att detta ska uppnås handlar forskningsfrågorna om hur gruppledare i Ninni-verksamheten uppfattar barnens livssituation, stigmat de kan uppleva, hur man kan motarbeta stigma och grupptillhörighetens roll i detta. Avhandlingens teoretiska utgångspunkter är stigma och grupptillhörighet. En del barn som lever i familjer med missbruk och psykisk ohälsa kan uppleva stigma kring sin situation och omgivningen kan uppleva stigma mot barnen. Därför är det viktigt att det finns verksamheter som motarbetar detta. Grupptillhörighet, alltså känslan av gemenskap, ses i avhandlingen som ett sätt för barnen att hantera sin livssituation och det stigma de kan uppleva. Materialet består av kvalitativa intervjuer med personer som någon gång har lett en samtalsgrupp inom Ninni-verksamheten. Resultatet visar att barnen påverkas av problematiken i hemmet på olika sätt och att problemen då också hos barnen tar sig uttryck på olika sätt. Enligt resultatet menar gruppledarna i Ninni-verksamheten att både barnen själva och omgivningen upplever stigma mot barnen och att även stigmat kan ta sig uttryck på olika sätt, men att verksamheten har flera olika sätt att motarbeta detta, till exempel via sociala medier. Grupptillhörighet har visat sig vara en viktig faktor i verksamhetens tjänster. Det är alltså lättare för barnen att prata med andra som har liknande erfarenheter.
-
(2018)The aim of the study is to find out how children use language in everyday situations in pre-school and how the educators work with language in daily activities. Language is used on daily basis in various situations and is therefore one of the most important things to work with in kindergarten and pre-school. Because of this there is a large responsibility on the educators to offer children opportunities to develop their language. The theoretical part of the study deals with language and communication, children’s language development, theories about language development, instructions provided by pre-school education curriculum and finally, some previous research done in the area. The study is qualitative and the material was gathered through observations and interviews. A child group of 26 pre-school children were observed for six days and three educators working in the group were interviewed. The interviews with the educators were made after the observations. The interviews were recorded and transcribed for easier analysis. The material was analysed by qualitative content analysis. The observations revealed that children’s conversations are both play and fantasy related as well as reality based. Their conversations also contained dialect and influences from the English language. Approximately one third of the children were bilingual and their language background appeared in some situations. The interviews revealed that all three educators were aware of the importance of working in a purposeful way with language development in daily activities. Language stimulation has to be planned in a way that supports all children, because different needs exist for each individual child. All three informants are aware of the importance of being a linguistic model for the children.
-
(2018)In 2016 came out a new regulatory document for day care centres, The fundamental plan for child teaching, 2016. The new fundamental plan is strongly about children’s participation, and how they can participate. The purpose with this study is to find out how the children can participate in creating activities and who is in charge at the day care centre. I also want to find out how the children and pedagogues think about children’s participation, how the children feel that they can participate and how the pedagogues make the children participate. The study was carried out as a qualitative group interview. One group of children, one kindergarten teacher and also one nurse from a day care centre attended the study. The children were represented by a group of 6 children from 5 to 6 years old. The study is an informal/focus-based interview. The results from the study showed that children get to be involved in creating activities on day care centres and the pedagogues make sure that the children are involved. When there is a theme the children need to follow some guidelines, beyond that the children can tinker freely. The children can tinker whenever they want, if there is time available. When they want to tinker, they can. What the pedagogues need to review at the day care centre is how they can make the children participate regarding the creating environment, now it was more controlled by adults.
-
(2018)Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att ta reda på hur omhändertagna barn upplevt sina familjehemsplaceringar. Eftersom upplevelser varierar är det intressant att ta reda på ifall det finns likheter och skillnader av upplevelser i det forskningsmaterial som jag har undersökt. Min forskningsfråga i undersökningen är: • Hur har omhändertagna barn upplevt familjehemsplaceringar i Finland under åren 2007–2017? Jag har valt att göra en deskriptiv litteraturöversikt som är en kvalitativ forskningsmetod. Det slutgiltiga forskningsmaterialet består av fem pro gradu-avhandlingar, en artikel publicerad i Jaanus och en forskningsrapport publicerad i befolkningsförbundet. Forskningsmaterialet som används är begränsat inom tidsramen 2007–2017. Resultaten visar att de barn som varit familjhemsplacerade har fått både negativa och positiva erfarenheter. Barnens relationer till andra människor har en viktig betydelse för barnens erfarenheter, om de varit positiva eller negativa. I de mest lyckosamma placeringarna har barnet kunnat leva ett vanligt familjeliv och familjehemsföräldrarna har blivit som en extra familj för barnet. I materialet framkommer att de negativa erfarenheterna barnen har av placeringar i familjehem också har anknytning till barnets relationer. Barnen har motstridiga känslor gentemot de biologiska föräldrarna vilket påverkar barnen negativt. Det lugn och den stadga barnen behöver för att kunna knyta an till det nya familjehemmet kunde också störas av de biologiska föräldrarna. En del av ungdomarna i forskningsmaterialet hade negativa erfarenheter i och med att de upplevt avbrott och ett flertal olika placeringar.
-
(2021)Fördomar och av fördomar orsakat diskriminerande, hatfullt och rasistiskt beteende mot etniska och rasifierade grupper har rapporterats i medier runt världen och i Finland de senaste två åren. Fördomar har forskats sedan länge hos vuxna och ungdomar inom flera vetenskapliga discipliner. Fördomar och uttryck av barns fördomar har däremot fått mindre uppmärksamhet inom socialpsykologi, även om barns fördomar kan observeras som exempelvis mobbning och rasism speciellt i skolor i Finland. Syftet i min avhandling är därför att granska barns fördomar och hur barns uttrycker fördomar mot etniska och rasifierade grupper, eftersom största delen av forskningen menar att barns fördomar uttrycks mot etniska och rasifierade minoriteter. Socialpsykologisk relevans uppnås genom att även fokusera på att identifiera sociala förklaringar till hur barn utvecklar etniska fördomar. Resultat av litteraturgenomgången visar att barn i 3–9-års ålder uttrycker fördomar som preferens mot ingruppen, identifiering med ingruppen och positivare evaluering av ingruppen jämfört med utgruppen. Litteraturgenomgången tyder på flera förklaringar till barns utvecklande av fördomar. Förklaringarna centrerar kring den dominerande uppfattningen om normativt inflytande i samhället, i familjer, skolor och inom vänkretsar. Sammanfattningsvis ger samhällets värderingar, normer samt representationer och stereotypier av etniska och rasifierade grupper i medier och föräldrar och vänner verktyg för barn att ta till sig, utveckla och uttrycka fördomar mot etniska och/eller rasifierade grupper.
-
(2024)Syftet med avhandlingen är att utforska förhållningsätt till barnens delaktighet i beslutsfattande efter separation. Delaktighet i den här kontexten kan betyda till exempel utdelning av information, utredning av barns åsikt, hörande av barn, diskussion med barn, barncentrisk medling eller beslutsfattning tillsammans med barn. Delaktighet är en grundläggande rättighet som fastställs i Förenta Nationens barnkonventionens artikel 12 och annanstans i lagstiftning. Delaktighet begränsas av andra relevanta rättigheter, såsom rätten till skydd och trygg omgivning. Verkställande av olika delaktighetsrätter kräver i praktiken kontextuell och individuell bedömning. Sammanställning av forskning kring delaktighetsfrågor kan bidra till mer systematisk tolkning om 12. artikel och relevanta lagar samt hjälpa sakkunniga att utvärdera sitt förhållningssätt till delaktighet. Den kan också synliggöra olika vetenskapsområdenas grundinställningar, kulturella faktorer och värden som påverkar olika inställningar om barn som familjemedlem, medborgare och rättsinnehavare. Den kan även bidra till att upptäcka god eller dålig praxis eller omständigheter som påverkar verkställande och nekande av delaktighet. Beslut gällande delaktighet kan vara mycket betydelsefulla för barn vid en skilsmässa eller separation. Beslutet kan ha konsekvenser både nu och långt in i framtiden. Avhandlingens strategi är att kartlägga förhållningssätt som finns i inhemsk och internationell forskning samt granska hur dessa förhållningssätt motiverats. Till analysen valdes 40 texter. Materialet består av vetenskapliga artiklar och akademiska texter från olika discipliner. Kontexten för barndelaktighet i texter varierar från officiella familjerättsliga beslutsfattningssituationer till mer informella arenor. Avhandlingens resultat presenterar synen och motiveringar från forskarna, barn, föräldrar och sakkunniga i familjerättsliga sammanhang. Roger Harts och Harry Shiers modeller om barndelaktighet används som teoretiska referensramar. Olika förhållningssätt och grunder till dem utforskas genom kvalitativ innehållsanalys. Olika förhållningssätt och motiveringar upptäcktes i materialet. Beroende på situationen kunde barnens delaktighet bemöta kritiska, neutrala, positiva eller idealistiska inställningar, men även ambivalens, likgiltighet och avvisande. Olika inställningar kan vara ett resultat av ett spänningsfyllt förhållande mellan olika rättigheter och varierade tolkningar av barnens kompetens. Skilsmässa- och separationssituationer ses som komplexa arenor, där barns ställning är att vara objekt till ett beslut, medverkare, informant och aktör. Även om artikel 12 inte direkt begränsar delaktighet av en del barn, kan vuxna i praktik begränsa det. Begränsning grundas till exempel med hänvisning till olika attributen hos barn. Ålder, psykisk status eller antagen kompetens förekommer som orsak till nekat delaktighet men delaktighet regleras även på grund av kontextuella orsaker, till exempel på grund av våldssituation eller graden av vårdnadstvist för att skydda barn och trygga barns familjerelationer. Inom beslutsfattning bör en beakta flera och ibland motsatta intressen samt barns bästa. En utomstående beslutsfattare kan hamna agera enligt osäker information eller utan tillräcklig kunskap om barnens situation, vilket kan synas som ambivalens emot delaktighet.
-
(2017)The purpose of the study is to ascertain what preschool children think of physical activities. The study will also show how much children perceive they exercise a day as well as if they feel that adults in their everyday life encourage them to do so. According to the new recommendations should children exercise three hours a day. It is important to hear what children think about exercise to be able to develop their exercise both at home and at preschool. The research is qualitative with a phenomenological research approach. Interview was used as the method of research. To support the children, the interviews were conducted in groups and all interviews were recorded, transcribed and analysed. The children perceive that they exercise quite a lot. They did not experience adult restrictions but they did wish adults would participate in game and play. It can, however, be ascertained that the children did not exercise three hours a day. With adult participation, both at home and preschool, the time spent exercising could be increased.
-
(2016)The purpose with this study is to find out the educators’ experiences about conflicts between children at different ages at daycare and to get an insight in how the educators deal with the conflict situations and how they see their own role in these situations. The theory part includes a discussion of daycare as a place of interaction between children and educators, and also between children. It also includes a discussion of conflicts between children, and the educators’ role in the conflict situations. The study is qualitative and was carried out through interviews with three educators working at daycare. A long experience of conflicts between children at daycare and experience of working with children at all ages under school age were the criteria for the interview persons. The interviews were tape recorded, and then transcribed and analyzed. The result indicates that conflicts between children at daycare are diverse and that conflicts are common at all ages. There are many reasons that conflicts between children emerge and the reasons are partly agerelated. Besides that, younger children also act more physically in conflict situations, while older children are more verbal and they also can leave some children outside the group as a consequence of a conflict. The educators feel that their role in conflict situations is important. Their role in handling the conflicts is complex and the educators have to act in different ways in different situations. The educators have to be present when the children interact and they also all the time have to make interpretations of the interaction between the children in order to notice when conflicts between children emerges, what happens in the conflict situations and when to intervene. The educators are clearly aware of the importance of children learning how to solve conflicts themselves.
-
(2022)I den här avhandlingen har jag studerat hur genusaspekter tar sig i uttryck i parker, lekparker och allmänna områden för barn. Avhandlingen är en kunskapsöversikt och genusaspekterna har analyserats i forskningsartiklar som rör ämnet från 2009 och framåt. Jag har analyserat artiklarna utgående ifrån feministisk teori för socialt arbete. Feministisk teori ser, som andra kritiska teorier, på strukturer i samhället, på detta sätt knyts strukturellt socialt arbete in som en bas för det praktiska sociala arbetet. I resultatet av analysen framkom fem teman: lekparksutrustningens betydelse, fysisk aktivitet och sport, närmiljöns betydelse, vuxnas påverkan, barns säkerhet och självständighet samt social interaktion. Många genustendenser i parker har fortfarande samma struktur som i början av årtusendet, flickor leker mer med lekparksutrustningen och pojkar mera på sportplaner. Samtidigt som det också börjar finnas aspekter som pekar på att nya saker börjar intressera barn, som interaktiva lekparksutrustningar eller att naturområden har blivit mindre viktiga som lekplatser. Båda dessa aspekter var dock något som var lite viktigare hos flickor än pojkar. Resultaten visar på hur viktig roll socialpolitiken har och det är genom den som tillgängligheten till allmänna platser kan ändras och göra det möjlig att alla barn oavsett kön eller andra olikheter att hittar något som intresserar dem i parker och allmänna utrymmen.
-
(2019)Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen i Finland har nyligen uppdaterats. I de nya grunderna för läroplanen finns ett större fokus på jämlikhet än tidigare. Därför är det viktigt att förstå hur genus konstrueras i skolmiljön. Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning redogöra för hur genus konstrueras bland barn och unga i skolan. Denna litteraturöversikt baserar sig på socialkonstruktionistisk forskning. Barn och unga konstrueras ofta som antingen feminina eller maskulina. De kan positionera sig på olika sätt, bland annat genom sitt utseende, kroppsspråk, vilka sorters lekar de leker och vilka intressen de ägnar sig åt. Romantik och akademisk framgång ses som feminint, medan att vara aktiv och bruka våld ses som maskulint. Elever kan ibland rätta varandra på olika sätt så att andra skulle bete sig i enlighet med de rådande normerna. Individers subjektspositioner är inte förutbestämda och kan variera beroende på sammanhang. Det finns olika typer av maskuliniteter och femininiteter och barn och ungas genuspositioner påverkas även av andra sociala kategorier, som till exempel klass och etnicitet. Resultaten visar att genus konstrueras bland barn och unga i skolan när de intar positioner som antingen maskulina eller feminina. Flickor och pojkar antas vara varandras motsatser, och som pojke intar man ofta en mer maktfull position än flickor. Många elever begränsas av de rådande genusnormerna. Ifall skolan är medveten om hur genus konstrueras kan den jobba för att erbjuda elever alternativa subjektspositioner och stöda dem i deras identitetsskapande.
-
(2016)Aim The aim of this study is to examine how preschool teachers work towards supporting children’s development of digital competence and to obtain how children can develop their information and communications technology skills in preschool. The study strives to find out how children use digital teaching aid in preschool, what goals the educator has regarding activities where digital equipment is used and how the educator believes that children’s information and communications technology skills can be developed in preschools. Method The research methodology for this study is hermeneutic and consists of qualitative interviews with three preschool teachers from three different kindergartens in Espoo. Results and Conclusion The results show that a versatile and varied combination of both the usage of digital teaching aids and learning in the real immediate environment is the best possible method, that supports not only children’s overall learning within different educational fields, but also supports them to develop their digital literacy and information and communications technology skills.
-
(2024)Denna avhandling handlar om barns delaktighet i skolan i Finland. Delaktighet är ett komplext begrepp som från barnrättsperspektivet ska förstås i ljuset av Förenta nationernas barnkonvention. I skolsammanhang förstås delaktighet ofta som både möjligheter att delta och påverka och att förstå delaktighetens betydelse för samhället och demokratin. Syftet med denna avhandling är att analysera diskursen om barns delaktighet i skolsammanhang: vilka juridiska strukturer finns för delaktighet, på vilka sätt delaktighet sker i skolans vardag och hur barn själva upplever delaktighet i skolan. Denna avhandling redovisar för strukturerna genom vilka delaktighet förverkligas i skolan, samt för utmaningarna i detta förverkligande. Skolan valdes som kontext för avhandlingen eftersom den är en viktig aktör i barns liv och i samhället. Barns delaktighet analyseras med hjälp av Thomas som använder sig av Honneths teori om erkännande, enligt vilken kärlek, rättigheter och solidaritet tillsammans utgör förutsättningen för ömsesidigt erkännande, och enligt Thomas skapar även förutsättningar för barns delaktighet. Barns egna erfarenheter av delaktighet har samlats in från Rädda Barnens enkätundersökning Barnets röst. Slutsatserna är att det i praktiken finns utmaningar i genomförandet av delaktighet i skolan i Finland och att strukturerna för delaktighet i skolorna är stela. I synnerhet är elevkårens centrala roll i förverkligandet av elevernas delaktighet problematisk med tanke på alla elevers delaktighet. Barnens svar visar också att de önskar att de kunde ha större inflytande på skolans vardag än vad som är möjligt för närvarande.
-
(2018)Syftet med denna studie är att undersöka hurudant stöd det finns tillgängligt för socialarbetare att använda, för att få barn att berätta om svåra händelser. I studien diskuteras hur metoder och hjälpmedel kan användas till exempel i en förundersökning för att få barnet att berätta om sexuella övergrepp. Forskningsfrågan för kandidatavhandlingen är: hurdant stöd (i form av handböcker och anvisningar) finns tillgängligt för socialarbetare att få barn att berätta vad de varit med om, då man misstänker att ett sexualbrott skett? För studien analyseras och jämförs olika organisationers handböcker och anvisningar om hur man som professionell bemöter barn. Handböckerna och anvisningarna är utarbetade för professionella och ger information om gott bemötande. Handböckerna och anvisningarna är offentliga och tillgängliga på internet. Begreppen som används i studien är definierade i enlighet med den finska lagstiftningen. Resultaten som kommer fram i studien är att intervjuer är den huvudsakliga metoden som används. Då intervju används som bevismaterial i en rättegång, ska sessionerna dokumenteras i enlighet med vad som föreskrivs i förundersökningslagen (805/2011). I förundersökningen har socialarbetaren en viktig roll. Socialarbetaren kan realisera barnets rättigheter och delaktighet med att aktivt lyssna på barnet och att utan ledande frågor låta barnet själv berätta. Intervjun ska utföras i barnets egen takt och med de uttryckningssätt som passar barnets utvecklingsnivå. Socialarbetaren ska vara lugn och empatisk. Socialarbetaren bör också vara medveten om vad som anses vara juridiskt hållbart och känna till lagstiftningen kring förundersökningar. I intervjun kan socialarbetaren använda hjälpmedel för de barn som behöver andra sätt att uttrycka sig själv än de verbala. Sådana hjälpmedel kan vara att använda olika kort, teckningar, dockor eller andra uppgifter. Alla metoder och hjälpmedel finns inte nämnda i alla handböcker, men syftet med handböckerna är att ge information om hur man som professionell bemöter barn. Socialarbetare bör därför ifrågasätta lättheten i rekommendationerna och anpassa sina arbetssätt till barnet.
-
(2020)Syftet med studien är att få reda på hur pedagoger praktiskt arbetar mot mobbning. Kunskap om hur mobbning uttrycker sig bland barn under skolåldern och metoder för att arbeta mot mobbning är väsentligt för att skapa en trygg lärmiljö. Teorin i studien stöder sig på tidigare forskning om mobbning bland barn. Materialet till denna kvalitativa studie är en sammanställning av frågeformulär, mobbningsförebyggande planer och nationella styrdokument. Lärare inom småbarnspedagogik och barnskötare inom småbarnspedagogik från två enheter har svarat på frågegormulären. Mobbningsförebyggande planerna är också från dessa två enheter. Materialet är analyserat med textanalysens första och andra dimension och via kategoreisering av skillnader och likheter i respondenternas svar. Resultatet i studien visar att mobbning bland barn under skolåldern liknar mobbningen bland äldre barn. Resultatet visar också fem huvudsakliga metoder som pedagoger använder sig av vid förebyggande av mobbning. Pedagogerna som deltog i studien visade störst kunskap vid mobbningsförebyggande metoder. Identifiering och ingripandet vid mobbning beskrivs inte lika utförligt.
Now showing items 1-20 of 31