Browsing by bachelor's degree program "Bachelor's Programme in Education"

Delaktighet är barnets grundläggande rättighet och personalens ansvar är att se till att barnets rättigheter förverkligas i småbarnspedagogiken. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare arbetar med barns delaktighet i verksamheten samt synliggöra eventuella utmaningar som framkommer i arbetet med barns delaktighet. Enligt tidigare undersökningar finns det förbättringar gällande barns delaktighet i den småbarnspedagogiska verksamheten (Repo et al, 2019, s. 72). Studiens forskningsfrågor är: Hur uppfattar lärare begreppet delaktighet? Hur möjliggör lärare barns delaktighet? Vilka utmaningar framkommer i arbetet med barns delaktighet? Den empiriska delen består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare inom småbarnspedagogik. Informanterna i studien kommer från olika enheter och jobbar med barn i åldern 0–5. Intervjuerna genomfördes via videokommunikationstjänsten Zoom och bandades in och analyserades ur en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar att lärare uppfattar delaktighet som att barnen har inflytande i saker som berör barnen själva. Lärare förhåller sig positivt till arbetet med barns delaktighet och skapar utrymme för delaktighet i den småbarnspedagogiska verksamheten. Barnens möjligheter till delaktighet varierar på de olika enheterna. Utmaningar som framkommer i arbetet med barns delaktighet gäller säkerhet och personalbrist. Lärare upplever också arbetet utmanande om barnen saknar erfarenheter eller viljan av att vara delaktiga.

Mål. Barn med utmanande beteende har rätt till lämpligt stöd i verksamheten för småbarnspedagogik. Pedagoger inom småbarnspedagogik förutsätts ha yrkeskompetens nog att bemöta dessa barn. Syftet med denna avhandling är att jämföra olika metoder för att bemöta barn med beteendeproblematik samt att betona vikten av förebyggande arbete för att undvika utbrott. De metoder som kommer undersökas är lågaffektivt bemötande och CPS-metoden. En utgångspunkt för avhandlingen är vikten av medvetet bemötande i samspelet med barn med beteendeproblematik och i situationer där barn agerar utåt. Metoder. Avhandlingen är en litteraturöversikt gjord baserad på litteratur och vetenskapliga studier i lågaffektivt bemötande och CPS-metoden. Materialet för forskningsdelen består av sju vetenskapliga artiklar som valts enligt specifika sökord via forskningsdatabaser. Resultat och slutsatser. Att bli bemött på ett lågaffektivt sätt eller med CPS-metoden minskade symptom på beteendeproblematik hos barn och unga. Arbetet med metoderna gjorde att personalen agerade mindre kontrollerande och restriktivt. Båda metoder visade sig vara fungerande för att stödja barn i utvecklingen av sociala och emotionella färdigheter och exekutiva funktioner. Pedagogen har en viktig roll i att stödja barnets utveckling och att förebygga beteendeproblematik. Barn med beteendeproblematik, och specifikt utåtagerande beteende, gynnas av att bli bemötta med lågaffektivt bemötande och CPS-metoden.

Pedagogiska och psykologiska metoder och teorier har utvecklats kring problemskapande beteende. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur olika existerande teorier och metoder ser på orsaken bakom det problemskapande. Studien fokuserar specifikt på den teori och metod som nyligen implementerats i grundskolorna och fått mest kritik när det handlar om bemötande av elever med problemskapande beteende dvs. det lågaffektiva bemötandet. Studien är en litteraturöversikt baserad på systematisk litteratursökning. Litteraturanalysen bygger på nio artiklar. Artiklarna består av litteratur som beskriver olika perspektiv kring problemskapande beteende. Då fokus i studien ligger på det lågaffektiva bemötandet består artiklarna även av tidigare forskning om själva metoden för att tydliggöra den kritik den fått. Resultatet visar att pedagogerna i grundskolorna kan ha olika förhållningssätt då de bemöter elever med problemskapande beteende. Hur pedagogen förhåller sig till elevens orsak bakom beteendet är ur de specialpedagogiska perspektiven något som är förankrat i eleven där det kompensatoriska perspektivet anser att orsaken bakom beteendet ligger i själva eleven och dilemmaperspektivet anser att det är elevens dilemma som eventuellt inte har någon lösning. Det systemteoretiska perspektivet ser orsaken på elevens problem som en helhet där omgivningen inverkar på orsaken till elevens problem. Problemet enligt det lågaffektiva bemötandet ses däremot ligga i läraren, inte nödvändigtvis i eleven. Dessa fyra perspektiv ser på orsaken bakom det problemskapande beteende på olika sätt och litteraturöversikten påvisar inte något rätt eller fel förhållningssätt av pedagogen. Genom kunskap hos pedagogen om att orsaken bakom beteendet kan ligga både i eleven, omgivningen eller pedagogen själv kan elevernas problemskapande beteende förebyggas då pedagogen vet hur hen ska agera i situationen.

Teaching is a highly emotional and stressful job due to the extensive roles that teachers play. A crucial part of the students' learning at school is the teacher. The teacher's competences, knowledge and skills. Studies show that people-oriented professions such as the teaching profession have a high risk of exhaustion and a high turnover intention. Teachers are reported to have a heavy workload and are continuously under time pressure. In addition, other factors such as challenging students, complicated school relationships, demanding parental attitudes and role conflicts also affect teacher performance. The purpose of this study is to investigate the importance of emotional intelligence in the teaching profession. As a method, a systematic literature study has been carried out of previous research in the field. The literature highlights the role of emotional demands on teachers. The emotional well-being of teachers is said to be at stake because they often experience negative emotions and high emotional demands at work. Unfortunately, these factors are considered to be among the biggest work-related risks for teachers' health and well-being, which also affects classrooms and teaching. Previous research in the field has shown significant results that teachers were able to overcome these earlier mentioned challenges by developing their professional competencies and by developing their and their students' emotional competencies. In education, researchers have investigated the role of emotions and emotional intelligence (EI) in benefiting teacher and student performance. Studies show that EI is a skill that can help an individual recognize and manage their own emotions and those of others and foster good relationships with people. Therefore, several studies emphasize EI as one of the most important personal competencies of teachers and the individual in general. Suggestions for continued research would be to carry out a longitudinal study on what difference emotional intelligence training/education could have on the individual (the teacher) and their profession.

Undersökningen granskar hur pedagoger kunde få syn på elever med dyslexi, samt hurdana stödmetoder elever med dyslexi kunde dra nytta av. Tidigare forskning har visat att barn med dyslexi är predisporedade för utmattning samt andra problem. Det här kan delvis bero på att läsning i de flesta fall inte blir lika automatiserat hos personer med dyslexi. För att förebygga utmattning och andra problem hos barn med dyslexi, krävs det tidiga och framförallt fungerande stödåtgärder. Det som ändå gör igenkänningen av dyslexi lite krånglig är att läs- och skrivutvecklingen är mycket individuell. Alla barn utvecklas individuellt och även svårigheter inom läsning och skrivning kan framträda på väldigt olika sätt. Ändå finns det ett antal tecken och riskfaktorer som delvis kan förutspå om ett barn får dyslexi senare i livet. Undersökningen analyserar riskfaktorer för dyslexi med tanke på att få syn på dessa elever. Undersökningen utfördes som en systematisk litteraturanalys. Materialinsamlingen skedde genom sökning i databaserna Helka, Google scholar och Wiley Online Library. För den slutliga analysen valdes åtta litterära källor. Sju av de analyserade källorna var forskningsartiklar och en magistersavhandling. Litteraturen analyserades genom att söka gemensamma teman som skulle svara på forskningsfrågorna. 1. Hurdana tecken och riskfaktorer kan hjälpa pedagoger att upptäcka dyslexi hos barn i grundskolan? 2. Hurdana lösningar finns att tillgå som lärare då det gäller att stöda elever med dyslexi? Resultaten av undersökningen stämmer överens med tidigare forskning inom ämnet. I analysen framkom det att arvsanlag var en av de största riskfaktorerna för dyslexi. Även talfördröjning lyftes fram som en förutsägande riskfaktor. Dock är dessa endast predisponerande faktorer och betyder alltså inte att barnet automatiskt får dyslexi om hen har ett antal riskfaktorer. I analysen uppkom även att barn som får mycket språklig stimulans utanför skolan, har bättre färdigheter inom läsning och skrivning än barn som får en mindre mängd stimulans. Man kan konstatera att stor mängd språklig stimulans är en skyddande faktor mot dyslexi. I litteraturen som analyserades framträdde en stor mängd olika metoder för att stöda elever med dyslexi. De som ändå var mest förekommande var olika datorbaserade hjälpmedel. Exempelvis använde sig speciallärare av diktering, stavningskontroll och program som läser upp en text samtidigt som eleven läser den. Sammanfattningsvis finns det en stor mängd hjälpmedel att tillgå i undervisningen av barn med dyslexi. Pedagoger bör vara medvetna om olika hjälpmedel och stödmetoder för att kunna pröva sig fram vad som fungerar för varje enskild elev.

Mål. Syftet med denna studie är att ta reda på boksamtalets betydelse för barns socioemotionella färdigheter inom småbarnspedagogiken. Målet är även att påvisa vilka forskningslinjer som existerar och som används av lärare ute på fältet för att öka lärares möjligheter att planera och verkställa en pedagogisk verksamhet som stödjer varje barns socioemotionella färdigheter på ett mångsidigt och givande sätt. Metod. Metoden som användes i denna studie var en litteraturstudie och som förtydligande en systematisk litteraturstudie. Sammanlagt analyserades och utvärderades åtta stycken vetenskapliga artiklar för att rapportera mina forskningsresultat. Resultat och slutsatser. De centrala resultaten i denna undersökning visade att forskning som gjorts om ämnet boksamtalets betydelse för barns socioemotionella färdigheter inom småbarnspedagogiken påvisade liknande resultat och visade därför en stor tillförlitlighet. De motstridigheter som fanns i den analyserade forskningen berodde främst på olika metoder som användes under boksamtalen.

Tämän tutkimuksen tarkoitus on tarkastella aikaisempia tieteellisiä tutkimuksia cosplaysta antaen harrastuksesta todenmukaisen yleiskuvan ja raportoida miten käsityö ilmenee cosplayssa sekä miten harrastus tukee harrastajan identiteettiä. Tutkimuksen menetelmänä toimi narratiivinen kuvaileva kirjallisuuskatsaus. Tutkimusaineisto on koottu kansalliskirjasto finna.fi verkkosivun kautta. Aineistohaku on rajattu vuosille 2018-2023 vertaisarvioituihin englanninkielisiin tieteellisiin julkaisuihin, jotka sisältävät DOI-tunnisteen. Hakusanoina käytettiin tutkimuksessa ”cosplay” AND ”craft*” ja ”cosplay” AND ”identity”. Kriteereiden täyttäneet hakutulokset läpikäytiin ja lähdemateriaaleiksi valikoitui vain selkeästi cosplayta käsittelevät artikkelit, joita oli kahdeksan. Cosplayn käsityöllisyyden ilmenemisen mahdollistajana toimi taloudellinen tuki. Ennen cosplay-puvun tekoa alkoi prosessi pakollisella suunnittelulla, hyvälaatuisten referenssikuvien hakemisella, tarvittavien tekniikoiden opettelulla ja materiaalipohdinnoilla. Käsityö tuli esille useilla tavoin tutkimuksissa kuten vaatteiden, proppien, peruukkien ja meikkauksen yhteydessä. Cosplay tukee harrastajan identiteettiä sosiaalisten suhteiden ja hyväksyvän yhteisöllisyyden avulla. Cosplay ja crossplay mahdollistavat oman identiteetin tarkastelun ja yhdessä artikkelissa tuli esille oman uskonnon yhdistäminen cosplay-pukuun, mikä voi olla suuri osa omaa identiteettiä.

Syftet med avhandlingen är att ta reda på hurdana högläsningsrutiner som förekommer på daghem i en mindre kommun i södra Finland. Det är också av intresse att se hurdana skillnader som framträder i högläsningsstunderna beroende på barnets ålder. Forskning visar att högläsning är en viktig del av verksamheten på daghem och för att barnen ska få ut så mycket som möjligt av en högläsningsstund är det viktigt att den är välplanerad och bra genomförd. För att öka barnens förståelse över det lästa är det också bra att man bearbetar det lästa på något sätt. Min forskning är kvalitativ och som metod använde jag mig av intervjuer. Jag gjorde sex kvalitativa intervjuer med sex lärare inom småbarnspedagogik var av två jobbar med 0–4 åringar, två med 3–5 åringar och två i förskola. Resultatet visar på att lärarna var medvetna om högläsningens positiva effekter och högläsning är någonting som skedde varje dag på daghemmen. Lärarna var eniga över att det största syftet med högläsningen var att stärka barnens språk. Det fanns små skillnader bland åldersgrupperna, till exempel i vilken sorts böcker de läste.

Mål. Elever är en stor del av sin dag i skolan i ett fysiskt klassrum. Klassrummet är ett av de väsentligaste ställen där lärande sker. Dock är det finländska skolbeståndet gammalt och motsvarar inte dagens behov. Den fysiska miljön sätter ramar för hur lärandet kan ordnas och utföras. Fysiska lärmiljöns betydelse i undervisning samt i lärprocessen beaktas väldigt lite. Klassrummet som en lärmiljö påverkas av flera fysiska faktorer. Syftet för denna forskning är att klargöra olika fysiska faktorer i klassrummet samt på vilket sätt de påverkar elevernas lärande i skolan. Forskningen besvarar forskningsfrågorna: • På vilket sätt påverkar ljudförhållanden, ljusförhållanden, temperaturförhållanden, luftkvaliteten, färgval och möbleringen på lärandet? • På vilket sätt kan man utforma en bra fysisk klassrumsmiljö? Metoder. Forskningen har utförts som en kvalitativ litteraturstudie. Databasen Google Scholar användes för att hitta relevant material. Materialet som valts för studien svarar på forskningsfrågorna. En kvalitetsgranskning utfördes på materialet för att försäkra tillförlitligheten. En innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat och slutsatser. Ljudförhållanden, ljusförhållanden, temperaturförhållanden, luftkvaliteten, färgval och möbleringen har en påverkan på lärandet. Koncentrationsförmågan, uppmärksamheten, språkfärdigheter, humöret, prestationsförmågan och motivationen påverkas direkt av dålig inomhusmiljö. Elever utsätts även för hälsorisker som indirekt påverkar ele-vers lärande då de blir frånvarande från skolan. Elever gynnas av öppna, flexibla och mångsidiga klassrum där möbler och väggar går att flytta på för att skapa olika avgränsade områden. I ett bra fysiskt klassrum ska tak, väggar, fönster och golv vara väl isolerade för att minska ljudöverföring, temperaturförändringar och avgasers intag till inomhusluften. För att försäkra bra luftkvalitet ska ventilationen vara tillräcklig. Elevers individuella behov ska beaktas i utformandet av en bra fysisk klassrumsmiljö.

Mål. Denna avhandling undersöker hur konstbaserad undervisning påverkar STEAM-utbildningen (Science, Technology, Engeneering, Arts & Mathematics), med syfte att undersöka och belysa den konstbaserade undervisningens roll i att främja lärprocessen och det tvärvetenskapliga tänkandet i alla åldersgrupper och världen över för att lyfta fram dess viktiga bidrag till STEAM-utbildningen. Tidigare forskning har visat att mer integration av konstbaserad undervisning kan förbättra lärprocessen på en kognitiv och affektiv nivå. Tidigare forskning visar att använda sig mer av konstbaserad undervisning ökar elevernas engageman och elevernas förståelse för komplexa vetenskapliga begrepp.   Metoder. Avhandlingen använder en narrativ litteraturöversikt som metod för att samla in och analysera befintlig forskning om konstbaserad undervisning. Datamaterialet består av åtta forskningsartiklar som valts ut för att täcka olika aspekter av ämnet. I artiklarna behandlas konstbaserad undervising, utifrån olika utbildningsnivåer; från småbarnspedagogik till vuxenpedagogik. Artiklarna är både nationella och internationella, vilket bidrar till en rätt så heltäckande översikt av ämnet. Materialet analyseras för att identifiera gemensamma teman inom ramen för konstbaserad undervisning som bidrar till att främja lärprocessen och det tvärvetenskapliga tänkandet.   Resultat och slutsatser. Resultatet av analysen visar att konstbaserad undervisning har positiva effekter på elevers lärprocess och på elevers tvärvetenskapliga tänkande. Då det gäller lärprocessen förbättrar konstbaserad undervisning elevernas kreativitet, kritiska tänkande och problemlösningsförmåga. Då det gäller det tvärvetenskapliga tänkandet så främjar konstbaserad undervisning engageman, tillämpning och integrering av kunskap från olika discipliner. Resultaten går in i varandra och vissa av dem främjar både elevers lärprocess och elevers tvärvetenskapliga tänkandet.