Browsing by bachelor's degree program "Yhteiskuntatieteiden kandidaattiohjelma"

Mitt syfte med studien är att ta reda på vad som görs och kan göras i gerontologiskt socialt arbete för att förhindra upplevd ofrivillig ensamhet bland äldre. Äldre syftar på det gerontologiska socialarbetets klienter som bor hemma och som för den här studien är över 70 år. Genom semistrukturerade intervjuer med fyra professionella fick jag reda på hur ensamheten bland målgruppen gestaltar sig, hur de professionella närmar sig problematiken och vilka resurser och möjligheter det finns för dem att åtgärda ensamhet bland målgruppen. Ensamheten bland målgruppen är vanlig, har en stor påverkan på vardagen och kan medföra otrygghet. Ensamheten framkommer inte alltid och alla lider inte heller av ensamheten. Vissa grupper kan lida mer än andra, exempelvis de som förlorat sin partner efter ett långt liv tillsammans. Resultaten analyserades med hjälp av teori. Jag analyserade de professionellas diskretion gällande resurser och möjligheter att årgärda ensamhet och reflexivt terapeutiskt socialt arbete för att närma sig och stöda de ensamma äldre. De professionella kan notera ensamhet genom att fråga eller noggrant lyssna. De kan sedan vidare gå in på möjligheter och hjälp. Klienterna bör vara delaktiga i diskussionerna. Psykosocialt arbete kan i mån av möjlighet utföras och de professionella bör ge klienterna tid och lyssna på dem. Den professionella kan stöda eller trösta genom närhet och närvaro eller fysisk beröring. Förutom det kan de bland annat ge råd, vägleda, motivera, vara i kontakt och kartlägga sociala nätverk. Några av de möjligheter som de professionella lyfte fram var uppsökande verksamhet, ungdomsgårdar för äldre och äldrerådgivningar. Äldre kan behöva bli påminda om sina egna resurser. De professionella kan gå hos klienter, ringa till de som upplever ensamhet eller besöka dem extra, fundera över relationer och uppmana klienterna till att uppehålla sina relationer. En viktig resurs är det samarbete de har med olika parter. De kan ge ut info om den service de kan erbjuda och dela ut papper och reklamblad. Vissa resurser i arbetsteamet finns, ensamheten har noterats och identifierats och till viss del diskuterats. Ensamheten finns med i bakgrunden, men kan lätt bli i skymundan på grund av klienters stora konkreta problem som behöver åtgärdas. Dagverksamheten, välfärdsområdet och frivilligvänner lyfts fram som några resurser. Tjänsterna anses vara lättillgängliga och det finns mycket de professionella kan göra. Resultaten ger en bild av vad gerontologiskt socialt arbete kan göra. I tidigare forskning som jag bekantade mig med för studien handlade mycket om vården och vad vårdare kunde göra, inte professionella i gerontologiskt socialt arbete.

Syftet med denna studie är att med hjälp av kvalitativ innehållsanalys kartlägga attityderna och innehållet i kommentarsfälten under två olika personporträtt från Hufvudstadsbladet. Personporträtten hanterar ämnet föräldraskap med två offentliga finlandssvenska profiler eller kändisar som huvudperson. I studien är intervjuobjektets status och kön i fokus för att undersöka hur de olika kommentarsfälten skiljer sig åt. Baserat på detta tolkas skillnaderna och även vad de kan bero på. Som bakgrund för analysen ligger tidigare forskning om kändisar, parasociala relationer och könat föräldraskap. I den kvalitativa innehållsanalysen mäts kategorierna tilltal, omtal, attityd och hur personlig kommentarerna är, för att ta reda på hur kommentarsfälten skiljer sig åt och vad som är signifikant i respektive kommentarsfält. Resultatet visar att det personporträtt med en finlandssvensk kvinnlig tv-profil som huvudperson bemöter mera negativ attityd av publiken än personporträttet med en finlandssvensk manlig medieprofil och kändis som huvudperson. Det personliga tilltalet och de personliga kommentarerna gentemot den manliga kändisen var väldigt närvarande och kan tyda på en parasocial relation. Detta kan påverka hur han bemöts, tolkas och ses av publiken. Dessa skillnader kan tolkas som en spegling av hur samhällets syner på olika personer baserat på status, kön och roll ser ut. Med hjälp av social identitetsteori kan en annorlunda behandling av två olika situationer bero på huvudpersonens del av den egna gruppen. Människor har lättare att kritisera de som de anser inte tillhör den egna gruppen. Vidare diskuteras även rollen av kön i föräldraskap och hur det kan påverka responsen som personporträttet får.

Denna avhandling är en litteraturöversikt vars syfte är att förstå sambandet mellan grupptryck och kriminellt beteende bland unga. Dessutom analyseras olika bidragande faktorer för både kriminellt beteende och grupptryck. Konformitet är en handling att passa in i en grupp. Som en grupplevande art är mycket av vårt beteende inriktat på att bevara gruppens sammanhållning. Människor har en tendens att ändra sitt beteende för att likna andras. Inflytande är alltså att påverka någon att till exempel bete sig på något sätt som vanligtvis anses vara negativt. Kriminellt beteende är ett viktigt ämne att belysa, eftersom det drabbar miljontals människor över hela världen. Grupptryck kan ha negativa konsekvenser för samhället och därför är det viktigt att man forskar i ämnet för att kunna förebygga kriminellt beteende bland unga. Avhandlingens resultat visar att grupptryck korrelerar starkt med kriminellt beteende bland unga. Framtida forskning kunde fokusera mer på att motarbeta negativt grupptryck för att man ska kunna motarbeta kriminellt beteende bland unga och på det sättet skapa ett tryggare samhälle.

Syftet med studien var att granska om nyhetsrubricering av brott och olyckor har förändrats till klickbete i samband med digitaliseringen. Rubriker med klickbete är överdramatiska och/eller vilseledande, och som namnet säger har de som syfte att samla så mycket klickningar som möjligt, främst för att öka på mediehusens inkomster. Jag studerar skillnaden mellan brotts- och olycksrubriker i Hufvudstadsbladets (HBL) papperstidningar från september månad 1997 och 2022, samt motsvarigheterna på rubrikerna från 2022 på tidningens webbsida. Studien är en närläsning med fokus på vissa ordval, rubrikernas längd och eventuella specialtecken, som utrops- eller frågetecken, som kan göra rubrikerna mer dramatiska. Kategorierna för analysen är: traditionell rubrik, vidarebefordrande rubrik, frågande rubrik, rubrik med substantiv som syftar på bild eller video, rubrik med adverb (här, därför, så här, så), rubrik med ”de(t) här”, rubrik med pronomen/syftar på en specifik person, rubrik med överdrift: specialtecken (till exempel utrops- och frågetecken) eller laddade ord, och rubrik med bristfällig information. Resultaten visar att webbrubrikerna är längre än rubrikerna i papperstidningarna och innehåller fler klickbeten. En stor del av rubrikerna från 1997 hamnade också i kategorin ”bristfällig information”, främst på grund av deras korta struktur. Dock använder redaktionen ibland någon form av klickbete också i pappersversionen, för att locka läsarna till just en viss artikel.

Syftet med avhandlingen var att granska hur hbtqi-personer framställs och representeras i webbnyheter på Svenska Yle. Tidigare forskning har visat hur nyhetsmedia besitter stor makt över upprätthållning, förstärkning och reproduktion av den samhälleliga uppfattningen av dessa grupper. I avhandlingen granskade jag tre nyhetsartiklar från Svenska Yle med hjälp av Faircloughs tredimensionella analysmodell för kritisk diskursanalys där analysen av texterna delas in i tre analysmoment: text, diskursiv praktik och social praktik. Resultatet visade på en ambivalens, där hbtqi-personer fick förekomma på egna villkor (transitivitet) och fick genomslag för sina idéer (modalitet). Dock fanns det en känsla av utanförskap och isärhållande av hbtqi-identiteter från resten av samhället vilket kan ses som ett upprätthållande av hetero- och cisnormativitet.

Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att studera de olika anknytningsstilarna och deras kopplingar till mental hälsa och ohälsa. En trygg anknytningsstil har visats vara kopplad till god mental hälsa. En otrygg anknytningsstil har däremot visat sig vara kopplad till mental ohälsa. Kopplingen mellan en otrygg anknytningsstil och mental ohälsa blir huvudfokus i denna avhandling. Metoden för denna studie är en litteraturöversikt med huvudsakligen vetenskapliga artiklar samt några böcker och psykologiska journaler som källor. John Bowlby (1969) introducerade begreppet anknytning som ett långvarigt psykologiskt band mellan till exempel ett barn och dess vårdgivare. Anknytningsstilen formas genom relationen mellan vårdgivaren och barnet. Den anknytningsstil man får kan forma relationer i vuxenlivet samt påverkar individens mentala hälsa och ohälsa. Känsloreglering och resiliens har visat sig vara två betydande förmedlande faktorer mellan individens anknytningsstil och mentala tillstånd. Effekterna av en otrygg anknytningsstil kan i värsta fall orsaka mental ohälsa eller sjukdomar. Dessa formas oftast i kombination med andra riskfaktorer. Typiska former av mental ohälsa som kan vara kopplade till en otrygg anknytning är till exempel ångest, depression, antisocial personlighetsstörning och posttraumatiskt stressyndrom. De olika anknytningsstilarna uttrycker sig på olika sätt beroende på den situation individen befinner sig i. Här med kan man konstatera att anknytningsstilar och mental hälsa och ohälsa är kopplade genom förmedlande faktorer.

Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att forska hur Covid-19 har påverkat papperslösa. Forskningen är en empirisk intervjustudie där tre socialarbetare har blivit intervjuade. Papperslösa är en väldigt marginaliserad grupp och har svårt att integrera sig i samhället. I denna kandidatavhandling kommer det fram flera olika faktorer som visar hur pandemin har påverkat papperslösa. Jag har delat upp resultatdelen i fyra olika underrubriker där det kommer fram olika faktorer som tyder på vilket sätt Covid-19 har påverkat papperslösas vardag.

I dagens samhälle utspelar sig våra liv i en allt högre grad på sociala medier, vilket innebär att vi i en större utsträckning än tidigare påverkas av det innehåll som delas via dem. Innehållet som delas har förändrats med tiden och präglas ganska långt av olika medel för intrycksstyrning. Med intryckstyrning menas innehåll som skapas, och ofta förstärks och manipuleras, för att förmedla önskvärda intryck. Istället för att dela innehåll som beskriver verkligheten, delas innehåll som representerar en önskad tillvaro. Denna, ofta förvrängda bild av verkligheten, får konsekvenser på den psykiska hälsan och bidrar till ett ökat illamående i samhället. Syftet med denna avhandling är att granska hur intrycksstyrning fungerar på sociala medier, med att särskilt fokusera på mer extrem intrycksstyrning som framför allt används av influerare. Intrycksstyrningen som influerare använder sig av kan ha en stor inverkan på en allmän nivå, eftersom den mer eller mindre påverkar en stor del av de som är aktiva användare av sociala medier. Som teoretisk referensram används Goffmans dramaturgiska modell som utvecklats för att få en förståelse för det sociala samspelet som sker öga mot öga. Avhandlingen grundar sig också i tidigare forskning och litteratur om intrycksstyrning och sociala medier. I avhandlingen beskrivs vad intrycksstyrning innebär och på vilket sätt Goffmans dramaturgiska modell kan tillämpas på sociala medier. Avhandlingen redogör också för skillnaderna mellan den intrycksstyrningen som sker öga mot öga och den som sker via sociala medier samt för de konsekvenser intryckstyningen har på samhället och den psykiska hälsan.

Lejonet eller kungen av djungeln är ett av de kändaste afrikanska djuren som är en del av de mest populära sevärdheterna för västerländska turister som besöker Afrika. Den stora efterfrågan av lejonturism har bildat en marknad för lejon inom fängslade områden utanför de vilda savannerna. Turister idag kan välja mellan att åka på lejonsafarin i nationalparker eller reservat, jaga lejon som är uppfödda för syftet att bli jagade, eller volontärarbeta med lejon på reservat där man har möjligheten till närkontakt med dem. Syftet med avhandlingen är att diskutera hur de koloniala strukturerna reproduceras genom lejonturism i Afrika med hjälp av postkolonial teori. Den teoretiska basen för avhandlingen baserar sig på postkoloniala teorier. Exempel på dessa är Stuart Halls (1992, 170) beskrivning om hur européerna under imperial tid idealiserade och jämförde Amerika med sina egna länder och Robert Youngs (2001, 69) frågeställningar om rollen av europeisk kultur i kolonialismen och den fortsatta exploateringen. De olika formerna av turism med icke-vilda lejon är ofta kopplade via samarbete, det vill säga att om man volonterar med lejon kan organisationen ifråga göra samarbete med företag specialiserade på lejonjakt. Turism med lejon förespråkar oftast inte de lokala intressen för rekreation och lokalbefolkningens begränsade möjligheter att delta på grund av den dåliga infrastrukturen utesluter dem att ta del i lejonturism. Fenomenet där turism utövas på bekostnad av lejon återspeglar den dystra koloniala historien av Afrika, där västerländska intressen utövades på bekostnad av lokalbefolkningen. Den koloniala bakgrunden påverkar afrikanska samfund än idag och den globala ojämlikheten styr drivande krafterna av turism. Konflikterande intressen mellan västerländska turister och afrikaner, kan leda till konflikter mellan människa och djur, hälsorisker för lokalsamfundet och en ohållbar form av volontärturism som har även negativa konsekvenser för lejonet.

Tiivistelmä – Referat – Abstract Syftet med min avhandling är att analysera vad det kan bero på att unga kvinnor blir återfallsförbrytare trots att man inom fångvården satsar på återfallsprevention och trots det sociala arbetet inom fångvården. Mina forskningsfrågor är 1) Hur kan man via socialt arbete stöda kvinnor som vill frigöra sig från ett kriminellt liv? 2) Vilken är socialarbetets roll och hurdant stöd och hurdan hjälp kan socialarbetaren ge för att förebygga återfallsbrottslighet? Det är avsevärt färre kvinnor är män som sitter i fängelse. Andelen kvinnor i fängelser är cirka åtta procent av alla fångar. Av dessa kvinnor är fyra av tio dömda för våldsbrott. De kvinnor som sitter i fängelse har ofta missbruksproblem och de har levt i utsatthet sedan barndomen. Cirka 80 % av alla fångar har missbruksproblem och därför finns det behandling mot missbruket i fängelset. Orsaken till att jag valt att fokusera på kvinnliga fångar är att kvinnorna är färre och de återfaller mera sällan till kriminalitet. I avhandlingen granskar jag hurdan hjälp och hurdant stöd kvinnorna får under tiden i fängelset samt efter fängelset för att ta sig ur den kriminella livsstilen. Studien görs som en kvalitativ strukturerad litteraturöversikt med systematisk ansats. Analysmetoden är en innehållsanalys. Med hjälp av empowerment-teorin kan socialarbetare stöda kvinnliga fångar till bättre självförtroende och att förbättra deras egen förmåga att ta kontroll över sitt liv. Resultatet visar att det finns behandlingsprogram mot missbruks- och våldsproblematiken men för den som inte har dessa problem så finns det ingen rehabilitering alls i fängelset. De kvinnor som sitter i fängelse har ofta utsatts för våld eller upplevt andra traumatiska händelser och därför behövs traumabehandlande rehabilitering också. Då behandling mot missbruket påbörjas i fängelset är det viktigt att den fortsätter i friheten. Via socialt arbete kan man redan under tiden i fängelse ordna med fortsättningen tillsammans med fångens hemkommuns socialbyrå så att kvinnans rehabilitering fortsätter direkt efter fängelset. Även att ordna med bostad samt andra praktiska saker som kvinnan behöver hjälp med ska påbörjas i fängelset i god tid. Fången har oftast ingen kunskap om hur samhället fungerar. Detta behöver hon hjälp med. Boendet är ytterst viktigt för att man ska kunna förhindra återfall. Förutom vården och rehabiliteringen är det viktigt att kvinnan har ett stödnätverk och får kamratstöd i det civila. Om hon inte själv har stödnätverk, som till exempel familj eller andra viktiga människor i livet, kan socialarbetaren hänvisa henne till tredje sektorn.