Browsing by Title

Tutkielmani tavoite oli kuvata ja analysoida varhaiskasvatuksen etäopetuksen toteuttamista keväällä 2020. Tutkimustehtävänä oli kuvata, analysoida ja tulkita ryhmään kuulumisen ja vertaisvuorovaiku- tuksen tukemiseen liittyviä pedagogisia käytäntöjä varhaiskasvatuksen etäopetuskokemuksista. Aiem- paa tutkimusta etävarhaiskasvatuksesta on vielä hyvin vähän, mutta ne ovat osoittaneet, että verkko- opetus voisi olla mahdollista monivaiheisen suunnittelun, toteutuksen ja reflektion avulla. Tutkimuksessa viitekehyksenä käytin sosiokulttuurisen oppimisen teoriaa. Teorian mukaan lapsen kasvu, kehitys ja oppiminen tapahtuvat vuorovaikutuksessa sekä yhteisön toimintamalleihin osallistumalla. Sosiokulttuurisista teorioista tarkastelin erityisesti Vygotskyn ja Rogoffin teorioissa esiintyviä käsitteitä; Vygotskyn lähikehityksen vyöhyke sekä Rogoffin ohjatun osallisuuden -käsite. Tämä tutkimus on luonteeltaan laadullinen. Aineisto on koottu yksilöhaastatteluina puolistrukturoitujen kysymysten avulla. Haastattelurunko sisälsi seitsemän aiheeseen virittävää kysymystä. Haastateltaviksi valikoitui viisi varhaiskasvatuksen opettajaa yksityisen toimijan varhaiskasvatusyksiköistä. Haastattelut toteutettiin verkko- ja puhelinhaastatteluina, jotka tallennettiin, litteroitiin ja analysoitiin. Analysoinnissa pyrin löytämään aineistosta yhtenäisiä teemoja sekä yksilöllisiä kokemuksia. Analyysi eteni ensin teorian pohjalta ja myöhemmin mukaan tuli aineisto, joka sai vahvistusta teoriasta. Tulosten perusteella etäopetuksessa toteutettiin pedagogisesti painottunutta suunnitelmallista ja tavoitteellista toimintaa. Tavoite etäopetuksessa painottui struktuurin ylläpitämiseen, ryhmään kuulumisen ja vertaisvuorovaikutuksen tukemiseen sekä perheiden kanssa tapahtuvan kasvatusyhteistyön jatkamiseen sekä lastensuojeluun. Tuloksissa korostui etäopetustuokioiden antama mahdollisuus osallisuuden ja ryhmään kuulumisen kokemuksille. Tutkimukseni johtopäätöksissä voin todeta, että etäopetuskokemukset antavat toiveita siitä, että etäopetus varhaiskasvatuksessa on mahdollista hyvän suunnittelun, toteutuksen ja reflektion avulla. Tutkimustulokset antavat myös viitteitä siitä, että etäopetusjärjestelyillä voisi olla merkitystä ryhmään kuulumisen tunteen kannattelussa poikkeusoloissa.

Syftet med denna avhandling är att med hjälp av en litteraturöversikt och exemplifiering, undersöka de etiska aspekterna av influerarmarknadsföring med fokus på både mänskliga influerare och AI-influerare. Avhandlingen granskar vilka etiska ideal och befintliga etiska riktlinjer som influerare ska följa vid samarbeten med företag. Eftersom riktlinjerna varierar mellan länder fokuserar denna avhandling på de befintliga riktlinjerna i Finland. I avhandlingen granskas även de etiska utmaningar som uppstår i och med framväxten av AI-influerare. I avhandlingen identifieras två centrala etiska ideal för influerare; autenticitet och trovärdighet. Detta syftar till att influerare är sanna mot sig själva, och till sin publik. De befintliga etiska riktlinjerna i Finland för influerare är lagstiftningen och sociala mediers egna självreglerande policyer. I avhandlingen behandlas även Ping ethics som är ett försök till att etablera etiska riktlinjer för influerare i Finland. Avhandlingen visar att regleringen av influerarbranchen är utmanande eftersom influerare verkar inom flera olika kommunikationsområden. De existerande etiska riktlinjerna för andra kommunikationsområden går inte heller att direkt anpassa till influerarnas verksamhet. Ping ethics etiska riktlinjer är ett steg mot en mera reglerad influerarbranch, men det finns fortfrarande utmaningar gällande uppföljning och täckning. För AI-influerare är de största utmaningarna transparens om ägarskap, verklighetstrogenhet, bidragandet till orealistiska ideal och hur AI-influerare ska förhålla sig till befintliga riktlinjer.

I denna avhandling utforskas stilistiken i genrerna true crime, kriminaljournalistik och grävande journalistik och de etiska utmaningarna som ofta framträder i dem. Detta görs genom att analysera de stilistiska valen som är typiska för genrerna och genom att utföra en kvalitativ innehållsanalys av Svenska Yles true crime-podcast Finlandssvenska krimpodden. Kriminaljournalistik och grävande journalistik utforskas på grund av att de delar en hel del stilistiska likheter med true crime-genren och på grund av att true crime-innehåll kan likna journalistik. Avhandlingens resultat tyder på att brottsskildrande journalistiska inslag och true crime använder dramatik och ett skönlitterärt språk som metoder för att skapa spänning. Det finns också en betoning på att journalisten ska göra undersökningen själv och att ämnet ska vara av samhällelig vikt. Stilen är ofta deskriptiv och detaljerad. I true crime är det typiskt att berättelsen endast berättas ur ett perspektiv och att alla synvinklar av fallet inte presenteras. De etiska utmaningarna som kommer fram i avhandlingen är bland annat användning av dramatik på ett manipulerande sätt, överrepresentation av grova brott och bristfällig transparens inför publiken. True crime-innehåll kan också påverka rättsprocesser och även publikens uppfattning om brottsfallet. Etiska utmaningar i Finlandssvenska krimpodden är bland annat att skillnaden mellan dramatisering och fakta förmedlas på ett otydligt sätt, produktens transparens angående källorna är bristfällig och representationen av inblandande personer är ensidig. True crime-innehåll kan påverka publikens perception av sanning om händelser som involverar riktiga personer och offer för brott. Resultaten tyder på att transparensen i Finlandssvenska krimpodden kunde vara bättre än den är nu.

Syftet med denna litteraturöversikt är att redovisa (1) vad etiskt ledarskap är samt (2) vilka följder etiskt ledarskap har. För att allt fler företagskriser relaterat till oetiskt ledarskap uppstått, är det av intresse att utveckla etiskt ledarskap. Därmed är det viktigt att definiera etiskt ledarskap samt se noggrannare på vilka följder etiskt ledarskap kan ha, med speciell fokus på de mellanmänskliga relationerna i en organisation. Resultaten i litteraturgenomgången har visat att definitionen av etiskt ledarskap beskriver hur den etiska ledaren skall demonstrera etiskt beteende och uppmana sina följare till sådant beteende genom växelverkan. Många olika egenskaper har länkats till den etiska ledaren och dessa egenskaper kan man mätas enligt bl.a. skalan ”ethical leadership scale”. Studier som ser på etiskt ledarskap använder sig ofta av den sociala utbytesteorin samt teorin om socialt lärande, för att förklara hur etiskt ledarskap påverkar medarbetare. Följderna av etiskt ledarskap på de mellanmänskliga relationerna har genom litteraturgenomgången endast visat sig vara positiva. Etiskt ledarskap påverkar organisationen enligt teorin om socialt lärande samt trickle-down-theory. Etiskt ledarskap minskar konflikter inom organisationer, påverkar mängden mobbning på arbetsplatsen samt motverkar medarbetares utmattning. De primära källorna som används i litteraturgenomgången är internationella journaler som publicerar innehåll relaterat till psykologi eller ledarskap. Ett fåtal äldre källor användes även för att stärka teoribakgrunden. Utmärkande forskare på området om etiskt ledarskap är Brown, Trevino och Den Hartog och därför är deras forskning starkt närvarande i litteraturöversikten. Slutligen kan konstatera att för att det finns ett litet antal forskningar som ser på följderna på de mellanmänskliga relationerna i en organisation kunde ytterligare framtida forskning ge alltmer stöd för implementeringen av etiskt ledarskap i organisationer.

De senaste sextio åren har både samhällsvetare och ekonomer varit intresserade av att undersöka etnisk diskriminering. Tidigare forskning tyder starkt på att etnisk diskriminering fortfarande genomsyrar den västerländska arbetsmarknaden och personer med etnisk bakgrund har betydligt sämre chanser att bli anställda. Då den tidigare forskningen för det mesta fokuserat på regionalt avgränsade områden, finns det skäl att skapa en bättre förståelse över hur och varför etnisk diskriminering på arbetsmarknaden sker i en större skala. Mitt syfte med denna avhandling är att skapa en förståelse för hur och varför etnisk diskriminering tar form i OECD-länderna samt hur det går att rekrytera utan att diskriminera. Avhandlingen är en litteraturstudie som baserar sig på vetenskapliga journaler, nationella och internationella lagar samt rapporter. Avhandlingen använder som utgångspunkt både ekonomiska och socialpsykologiska teorier för att beskriva varför etnisk diskriminering sker, samt ett flertal undersökningar som utförts med hjälp av korrespondenstest. Resultaten tyder på att etnisk diskriminering sker så gott som på varje sektor och i varje organisation som rekryterar personer. Diskrimineringen kan bero på rekryterares fördomar och stereotypier som leder till ojämlik behandling mellan arbetssökande, men orsaken till diskrimineringen kan även bero på den ofullständiga informationsmängden rekryteraren får tillhands av arbetssökande. Trots att både nya lagar på nationell och internationell nivå har grundats och arbetsmarknaden i ökande takt blir allt mer mångkulturell, minskar inte mängden etnisk diskriminering. Resultatet av det diskriminerande förfarandet kan leda till att den arbetskraft som finns inte utnyttjas optimalt och leder till en försämrad prestationsförmåga hos organisationer. Utöver denna problematik som forskning tyder på, finns det fortfarande oförklarade faktorer som orsakar diskriminerande agerande hos arbetsgivare. Etniska minoriteters sociala kapital och kompetens i en västerländsk kontext samt åtgärder mot etnisk diskriminering på organisationsnivå är något som framtida forskning kunde fokusera på.

Goals. In the research, primary school’s preparatory classroom teachers’ experiences in preparatory teaching materials of Finnish language are being examined. The acquisition of Finnish language is one of the bases in preparatory education because one’s linguistic readiness must be sufficient for daily schoolwork and interaction when proceeding to mainstream education. The goal of the study is to examine what kind of materials teachers use, which materials they find useful and what things they find challenging in using the materials. Guaranteeing equality for the newly arrived is behind the goals for those who in the beginning face in addition to a foreign environment also a foreign school language. Methods. The study was made as a part of University of Helsinki’s Meeting in the Middle -project. The study is qualitative case study and it was carried out as a semi-structured theme interview. The interviewees were chosen by their expertise in the topic of the research. Two experienced preparatory class teachers served as experts in the study. The teachers are from different schools, but they both work in the Helsinki metropolitan area. The interview data was analysed inductively, so according to material-based analysis process. Results and conclusions. The study revealed that teachers use different types of materials as part of the Finnish language teaching. Materials that were intended to the preparatory teaching, other learning materials and also self-made materials were used in their teaching. In the preparatory education, the needs of the pupils are very different and therefore the teachers felt they benefited from using versatile, both ready-made and self-made materials. However, many materials and meeting the needs of the pupils created challenges. The materials did not always meet the pupils’ needs when it came to meaningfulness and functionality thus the teachers provided self-made materials. These factors caused problems for teachers in the planning and to the time spent on it, too. Although the teachers showed contentment towards some materials, it was noted analysing the data that there is still a demand for materials suited for the needs of the pupils.

In connection with the new curriculum for the basic education some concepts have received more attention than others and one of them is formative assessment. Today, new demands are placed on the assessment in school. The assessment should not only be used as a controlling tool but also as a support for learning. What formative assessment means in practice, however, is not unambiguous. There are misinterpretations about formative work and some believe that an increased documentation requirement is what characterizes a formative assessment. The aim of this study is to examine how the literature describes the practice of the formative assessment. This is to be able to investigate the role of the documentation in the formative way of assessing pupil learning. The study is carried out in the form of a systematic literature review. The result is analyzed on the basis of a hermeneutic approach in which the purpose is to interpret, understand and convey knowledge about a certain phenomenon based on literature on the subject. The result shows that the role of documentation is only a part of several important aspects when it comes to formative assessment. The decisive factor in the formative assessment is the use of the key strategies described in the literature and not necessarily an increased requirement for documentation. Documentation is, however, inevitable in the work with the formative assessment and is needed for the teacher to be able to collect information about the student learning.