Browsing by Title
Now showing items 1121-1140 of 7170
-
(2020)The aim of this survey was to view Finnair’s cabin crew uniform in particular. The research questions we’re: how does the cabin crew see their uniform as a part of their occupational identity, what is the meaning of the uniform for it’s user and is the cabin crew pleased with the current uniform? The data was collected through an interview electric questionnaire in November 2020. 14 cabin crew members answered. Statistical methods such as fenomenology and qualitative content analysis were used to analyze the data. The results of this surveys showed that the uniform has a significant role in the participants’ occupational identity. It highlights fellowship between crew members and responsibility and safety during flights. Identification of crew members between each other and customers was also important. The uniform has a lot of sentimental value and that the members did not want to give up using it. The cabin crew were mainly satisfied with the uniform abd it was conside-red to reflect well Finnair’s values. There were also many improvement requests for Finnair’s next cabin crew uniform whose design planning will be started during next years.
-
(2023)Denna kandidatavhandling undersöker om det finns samband mellan ungdomsbrottslighet och socioekonomisk ställning i Finland. Ämnet är relevant eftersom statistik har visat att ungdomsbrottsligheten håller åter på att öka i Finland, främst bland en mindre centrerad grupp av ungdomar som begår allt grövre brott. Den socioekonomiska ställningen är enligt kriminologisk forskning en riskfaktor för brottslighet. I denna avhandling undersöks hur den socioekonomiska ställningen påverkar sannolikheten att en ungdom begår brott, och om det finns skillnader i hurudana brott som ungdomar med olika socioekonomisk ställning begår. För att utforska ämnet görs i denna avhandling en kvalitativ litteraturöversikt över tidigare forskning i ämnet, och en induktiv innehållsanalys av det insamlade materialet. Som material i denna avhandling är det 10 artiklar som behandlar ämnet ungdomsbrottslighet och socioekonomisk ställning, dessa material analyseras utgående från tidigare forskning och två kriminologiska teorier: Strain teorin och Teorin om social kontroll och sociala band. Resultatet i denna forskning gav tre övergripande teman för att förklara sambandet mellan ungdomsbrottslighet och socioekonomisk ställning: tillhörighet i samhället, familjeförhållanden samt rasifieringen av ungdomsbrottslighet. Avhandlingen lyfter fram olika bakgrundsorsaker till ungdomsbrottslighet, bland annat hur den socioekonomiska ställningen i samband med andra bakgrundsorsaker så som familjen, skolan, vänner och den mentala hälsan påverkar sannolikheten att en ungdom begår brott.
-
(2023)I denna kandidatavhandling forskas i graden av politisk populistisk kommunikation som används av finska riksdagspartier i valdebatter år 2023. Syftet med forskningen är att analysera ifall partiets värderingar och ideologi har en påverkning på graden av populism som används i olika politiska sakfrågor. För att mäta graden av populism har olika definitioner på populism presenterats, och sedan argumenterats för varför populism som kommunikationsstil är det bäst välanvändbara sättet för att utföra forskningen. I avhandlingen diskuteras tidigare forskningar och teorier, och utgående från dessa har tre hypoteser utformats som sedan analyseras genom en innehållsanalys. I avhandling analyseras tre politiska sakfrågor (invandring, ekonomi och miljö) och deras påverkan på riksdagspartiernas användning av populistisk kommunikation i valdebatter. I denna forskning valdes sakfrågor utifrån partiernas värderingar och ideologier, vilket sedan ledde till bildandet av hypoteser. I forskningen strävades efter att välja sådana sakfrågor som starkt förknippats med någon/några av partiernas värderingar, för att se ifall det påverkar andelen populistisk kommunikation som partierna använder. Hypoteserna baserades på tidigare forskningsresultat samt på antagandet om att partierna i högre grad kommer att använda populistisk kommunikation när sakfrågan är kopplad till deras ideologi och värderingar. Trots att hypoteserna delvis eller helt kunde bekräftas, kunde det inte fastställas något tydligt mönster som skulle indikera att partierna använder mer populistisk kommunikation när sakfrågan är kopplad till deras värderingar och ideologi. Det mest anmärkningsvärda resultatet från denna forskning är den totala användningen av populistisk kommunikation bland alla partiledare i sakfrågorna som analyserats.
-
(2024)I dagens samhälle i Finland är det allt vanligare att barn har en annan språklig bakgrund än finska eller svenska. Det är viktigt att stödja barnens språkutveckling från tidig ålder, oavsett om de kommer från enspråkiga eller flerspråkiga familjer. Språkutvecklingen börjar redan före födseln och bör stödjas i småbarnspedagogisk verksamhet för att främja både språklig och kulturell identitet. Det är också viktigt att daghemsmiljön är trygg och välkomnande för att ge barn från olika språkliga bakgrunder en positiv grund för integration i samhället. Barnets språkutveckling beskrivs som en naturlig del av deras allmänna utveckling, och pedagoger bör vara medvetna om att barn i samma ålder kan vara i olika skeden av sin språkutveckling. För att stödja detta bör pedagogerna använda en mångfald av språkliga modeller och ge barnen möjlighet att kommunicera och uttrycka sig på olika sätt. Småbarnspedagogikens roll i barnets språkutveckling är avgörande, och verksamheten bör främja en inkluderande lärmiljö som stöder barnens individuella behov och språkliga identitet. Pedagoger bör använda stödmetoder som tydliggörande pedagogik och visuellt stöd för att skapa en förutsägbar och stimulerande miljö som främjar barns delaktighet och självständighet i lärandet. Eftersom syftet med studien är att ta reda på hur lärare inom småbarnspedagogik kan stödja flerspråkiga barns språkutveckling så blev ansatsen kvalitativ. Jag intervjuade tre personer som har jobbat eller fortfarande jobbar med att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes på distans, jag bandade in intervjuerna med min telefon och sedan transkriberade dem. Som analysmetod använde jag innehållsanalys. Resultaten visar att flerspråkiga barns språkutveckling och hur pedagoger kan arbeta för att stödja det, är ett aktuellt tema. Även om det finns utmaningar med detta, så finns det massor med material och stödmetoder tillgängliga för pedagoger att använda. Även om resultaten visar att pedagogerna har ett positivt synsätt till att arbeta med flerspråkiga barn, krävs det dock mycket eget initiativ, nyfikenhet och öppenhet.
-
(2021)Mål. Målet med avhandlingen är att bidra med kunskap och en ökad förståelse om flerspråkighet som resurs. Vi lever i en global värld där flerspråkighet är en del av vår vardag. Genom att bidra till att öka medvetenheten om språk har lärare en möjlighet att arbeta på ett språkstärkande sätt som stöder alla elevers lärande. Metoder. Studien utfördes som en deskriptiv narrativ litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Informationssökningen gjordes på flera digitala databaser. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av läroplansgrunderna 2014 och av internationella studier inom flerspråkighet som resurs. Artiklarna som granskades valdes ur ett finländskt perspektiv och jämfördes med varandra och mot den teoretiska bakgrunden. Resultat och slutsatser. Resultaten visar att vi lever i ett flerspråkigt samhälle och en flerspråkig norm utgör det normala i ett samhälle. Om vi ser på flerspråkighet som en resurs och arbetar språkinriktat över ämnesgränser, så har vi en möjlighet att stärka elevers flerspråkiga identitet och självkänsla och att stöda alla elevers språk- och ämneskunskaper, oberoende av språklig bakgrund. Att arbeta för ett språk betyder inte att man arbetar emot ett annat, utan språk stärker varandra. Språklig medvetenhet hjälper oss att ta till vara på elevers flerspråkiga resurser
-
(2022)Käsityö-oppiaineen muutokset kansallisessa opetussuunnitelmassa ovat asettaneet oppiainetta opettavat opettajat hankaluuksiin tavoitteiden saavuttamisen näkökulmasta, oppilaat suoriutuvat käsityön opinnoistaan heikoilla tiedoilla ja taidoilla, ja koko oppiaineen arvo vaikuttaa laskeneen. Tämän tutkimuksen tavoitteena on kartoittaa viimeisen vuosikymmenen nosteessa olleen Flipped Classroom -opetusmenetelmän vaikutuksia peruskouluikäisten oppimiseen ja opettamiseen sekä etsiä niiden pohjalta ratkaisevia yhteyksiä kokonaisen käsityöprosessin hallintaan ja käsityön opettamisessa havaittuihin ongelmiin. Tutkimus on integroiva kirjallisuuskatsaus, jonka aineisto kerättiin tietokannoista vapaalla sanahaulla ja jo valittujen lähteiden lähdeluettelojen perusteella. Mukaan tutkimukseen rajautui 8 artikkelia, jossa käsiteltiin Flipped Classroom -menetelmän tutkimusta peruskoulukontekstissa sekä 7 artikkelia, jossa käsiteltiin käsityön opettamista ja sen mahdollisia haasteita. Aineisto on analysoitu keskusteluttaen tieteenalojen artikkeleita keskenään ja etsien merkityksiä ja yhteyksiä, pyrkien samalla luomaan uutta ymmärrystä ja perusteluja menetelmää implementoivalle tutkimukselle. Flipped Classroom -menetelmän käyttäminen vaikutti tutkimusten mukaan positiivisesti muun muassa peruskouluikäisten oppimistuloksiin, ajattelun taitoihin, pystyvyyden kokemukseen ja motivaatioon sekä koko luokan ilmapiirin ja vuorovaikutuksen paranemiseen. Tutkimuksen johtopäätöksenä esitetään, että Flipped Classroom -menetelmän positiiviset vaikutukset voisivat ratkaista osan kokonaisen käsityön opettamisen ongelmista, joita ovat esimerkiksi oppilaiden heikot pohjatiedot, pieni tuntimäärä, vähäinen oppilaskohtainen ohjausaika ja heikko ainearvostus. Tutkimus antoi perusteita Flipped Classroom -menetelmän empiiriselle tutkimiselle kokonaisen käsityön opettamisessa, vaikka esiin nousi myös haasteita ja seikkoja, jotka eivät teorioiden valossa tue kokonaisen käsityön hallintaa tai ratkaisseet kokonaisen käsityön opettamisen ongelmia.
-
(2020)Tutkielman tarkoitus on lisätä ymmärrystä flow-tilan merkityksestä alle kouluikäisille lapsille. Tutkimuksessa eritellään flow-tilan merkitystä nykypäivän yhteiskunnassa eläville lapsille sekä flow-tilaan vaikuttavia tekijöitä. Teoriapohjana käytetään flow-tilaa, luovuutta ja kuvataidekasvatusta käsitteleviä julkaisuja. Csiszentmihalyi on luonut flow-tilan käsitteen. Hän määrittelee flow-tilan tarkoittavan sellaista mielentilaa, jossa tietoisuus on järjestyksessä ja tarkkaavaisuus on täysin suuntautunut tekemiseen. Aiemmat tutkimukset osoittavat, että luovuuden tukemisella ja flow-tilalla on paljon positiivisia vaikutuksia ihmisen elämänlaatuun ja toimintaan. Lisäksi aiemmissa tutkimuksissa ja teorioissa esitetään monia flow-tilan syntymiseen vaikuttavia tekijöitä ja tekijöitä, jotka vaikuttavat luovuuden kehittymiseen. Tutkimuskysymykset olivat: Miten varhaiskasvatuksen ja esiopetuksen kuvataidekasvatuksessa voidaan hyödyntää flow-tilaa? Millaiset tekijät vaikuttavat flow-tilan syntymiseen kuvallisessa ilmaisussa? Millainen merkitys flow-tilalla on lapsen kehitykselle, hyvinvoinnille ja luovuudelle? Tutkielman aineistonhankintamenetelmänä oli puolistrukturoitu teemahaastattelu. Haastattelin kolmea varhaiskasvatuksen opettajaa avoimilla haastattelukysymyksillä. Puolistrukturoidun haastattelun mukaisesti kysymykset olivat haastateltaville samat ja teemahaastattelun mukaisesti kysymykset oli jaettu teemoihin, joita olivat kuvataidekasvatus, flow-tilaan vaikuttavat tekijät, luovuuden kehitys sekä flow-tilan ja luovuuden merkitykset. Litteroin haastattelut ja sisällönanalyysin mukaisesti erittelin eri teemoja käsittelevät aiheet kategorioihin. Tulosten perusteella flow-tila vahvistaa lapsen itsetunnon ja rohkean ilmaisun kehittymistä. Lapsen kannustaminen itsensä ilmaisuun ja tämän työn arvostaminen nähtiin tärkeinä lapsen kehityksen ja hyvinvoinnin kannalta. Flow-tilan ajateltiin edistävän lisäksi empatian ja yhteistyötaitojen kehittymistä. Kuvallinen ilmaisu nähtiin väylänä ilmaista tunteita ja saavutetun flow-tilan rentouttavan. syntymiseen vaikuttavia tekijöitä olivat rajattu pieni tila, kehon vapaa liikkuminen, pieni ryhmäkoko, päiväkodin puitteet ja riittävä aika, sekä aikataulujen joustavuus. Lisäksi opettajan oman innostuneen asenteen katsottiin vaikuttavan suotuisasti flow-tilan syntymiseen lapsilla. Yksittäiset lapset nähtiin erilaisina flow-tilan saavuttamisen kannalta, joten myös erilaiset aktiviteetit nähtiin tärkeinä varhaiskasvatuksessa, jotta kaikilla lapsilla olisi mahdollisuus saavuttaa flow-tila. Nykyajan haasteiksi flow-tilan kannalta nimettiin riittävän ajan puute ja liian vähäiset mahdollisuudet luoda asioita itse.
-
(2023)Mitt syfte med denna avhandling är att undersöka hur flyktingar upplever bemötandet av finländska myndigheter och det övriga finländska samhället. Faktorer som kan påverka bemötandet utforskas samt hur bemötandet kan inverka på integrationsprocessen. Frågeställningarna som används i avhandlingen är: Vilka upplevelser har flyktingar av bemötandet av de finländska myndigheterna samt det övriga samhället? Vilka faktorer finns det som kan påverka bemötandet av en flykting? Kan ett visst bemötande påverka hur integrationsprocessen framskrider? I avhandlingen analyseras upplevelserna av bemötandet med hjälp av teorier om antidiskriminering och antiförtryck. Materialet samlas in med hjälp av forskningsintervjuer, som studeras med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det förekommer både positivt och negativt bemötande och att det naturligtvis är en individuell upplevelse. Resultatet presenteras med hjälp av två olika huvudkategorier: bemötande av myndigheter och bemötande av det övriga samhället. Diskriminering, faktorer och integration/språk är underkategorier. Bemötandet har en inverkan på integrationsprocessen och vissa faktorer kan urskiljas som inverkar på bemötandet. Bemötande och personer med flyktingbakgrund är två ytterst centrala områden inom socialt arbete och bör forskas mer i.
-
(2018)Efter kalla kriget har Finland ändrat sin breda neutralitetsprincip till snävare form av alliansfrihet. Försvarspolitiska omgivningen har ändrats på 2010-talet. Den strategiska omgivningen ser olika ut i år 2018 än vad det gjorde i början av 2000-talet. Internationellt försvarssamarbete har utvecklat att bättre svara på moderna hot. Finland har också intensifierat sitt internationella samarbete på olika fronter. Landets försvarspolitik är fortfarande baserat på alliansfrihetsprincipen. Avhandlingen analyserar Finlands syn på sin alliansfrihet samt utveckling av den under perioden 2006-2018. Finlands eget perspektiv jämförs med etablerad forskning på fältet. Det finns en tydlig skillnad mellan Finlands egen definition av sin alliansfrihet jämfört med den objektiva. Finland ser Europeiska unionen som en politisk allians och att försvarssamarbetet inom unionen främst är riktat åt krishantering, fast enligt den objektiva definitionen av en allians kan Europeiska unionen klassificeras som en allians. Oavsett solidaritetsklausulen och klausulen om ömsesidigt bistånd i EU:s Lissabonfördrag, samt landets färdigheter att ge och motta bistånd anser Finland att landet inte har säkerhetsgarantier och kan därför fortfarande beskrivas som ett alliansfritt land. Praktiskt taget betyder alliansfrihet ur den finska synvinkeln enbart att landet inte är medlem av NATO. Sedan 2006 har Finlands definition i sig inte ändrats men i verkligheten har betydelsen av det blivit snävare för att Finland har fördjupat sitt internationella samarbete på olika fronter.
-
(2023)Tavoite. Tutkimuksen tavoitteena on kerätä uutta tietoa siitä, miten sisäkorvaistutteella kuulevien vaikeasti kuulovammaisten lasten fonologinen työmuisti kehittyy ja miten tämä kehitys eroaa normaalisti kuulevien, tyypillisesti kehittyvien lasten fonologisen työmuistin kehityksestä. Aiempi tutkimus on osoittanut, että vaikeasti kuulovammaisilla lapsilla fonologisen työmuistin kehitys ei ole samanlaista kuin tyypillisesti kuulevilla eivätkä sisäkorvaistutteella kuulevat lapset saavuta tyypillisesti kuulevien lasten taitotasoa missään ikävaiheessa, kun tarkastellaan fonologisen työmuistin taitoja. Menetelmät. Tutkimusmenetelmänä käytettiin integroivaa kirjallisuuskatsausta. Aineisto haettiin tietokannoista OvidMedline ja Scopus hakulausekkeella (phonological loop OR phonological memory OR verbal short-term memory OR working memory) AND (child*) AND (develop*) AND (hearing loss OR hearing impair* OR deaf) AND (cochlear implant*) ja lopulliseen katsaukseen päätyi mukaan viisi vuosina 2011-2022 julkaistua artikkelia. Tarkasteltujen tutkimusten tutkittavien ikäjakauma oli 3.26-15.41 vuotta. Aineisto analysoitiin keräten yhteen tiedot tutkimusten toteutuksesta sekä etsien vastauksia tutkimuskysymyksiin. Tulokset ja johtopäätökset. Sisäkorvaistutetta käyttävien vaikeasti kuulovammaisten lasten (SI-lasten) fonologisen työmuistin taidot kehittyivät lineaarisesti ikäkehityksen myötä. Mitä aiemmin sisäkorvaistute oli otettu käyttöön, sitä paremmat fonologisen työmuistin taidot SI-lapsilla oli eri ikävaiheissa mitattuna. SI-lasten fonologisen työmuistin taidot eivät kuitenkaan saavuttaneet tyypillisesti kuulevien ikäverrokkien tasoa, eivätkä fonologisen työmuistin taidot yltäneet kaikissa mittauksissa myöskään kuuloiältään samanikäisten verrokkien tasolle. SI-lasten fonologisen muistin taidot kuitenkin kehittyivät kuuloiän ja kronologisen iän myötä ja tätä kehitystä voidaan tukea ottamalla sisäkorvaistute käyttöön mahdollisimman varhaisessa iässä sekä interventioiden keinoin. Kliinisessä työssä sisäkorvaistutteella kuulevan lapsen kuulon kuntoutuksessa tulisi kiinnittää huomiota fonologisen työmuistin taitojen kehittämiselle esimerkiksi musiikki-interventioiden tai fonologista tietoisuutta kehittävien harjoitusten keinoin.
-
(2021)Abstract Objectives. The aim of this review is to examine early rehabilitation methods that affect phonological awareness in developmental language disorder in pre-school children. Developmental Language Disorder (DLD) refers to a disorder of speech production and speech comprehension characterized by impaired acquisition and control of linguistic abilities. Studies have found that children with DLD may have difficulty with phonological awareness, which may affect, for example, learning to read and write. Much research has been done on the significance of phonological awareness, yet only few studies have concentrated on the effect of exercise of phonological awareness in the DLD. The review is limited to those studies that look at early-stage rehabilitation, as it is important to seek to prevent the far-reaching and cumulative negative consequences of the disorder. Methods. The literature was searched in Google Scholar using the search term “developmental language disorder phonological awareness intervention”. The literature was selected on the basis that the studies targeted phonological awareness and pre-school children. Only studies on small group interventions, computer assistance, or interactive reading were included in the review. Results and conclusions. All the studies reviewed showed statistically significant results in improving phonological awareness, and the methods reviewed appeared to be useful and clinically applicable in the early rehabilitation of DLD. However, caution should be exercised in generalizing the results to a wider population, as small sample sizes in studies, for example, limit conclusions. In the future, in addition to a wider sample size, the focus should be on, among other things, more diverse experimental setups and the inclusion of subjects from different cultural and socio-economic backgrounds.
-
(2018)När en person döms till fängelsestraff kommer också den personens närmaste anhörigas liv att påverkas. Den frihetsberövades barn är i en speciellt skör situation. Det ligger på myndigheternas ansvar att bedöma hurdan kontakt som är bäst för barnet. Ifall myndigheterna bedömer att upprätthållandet av kontakt under förälderns frihetsberövande är det bästa för barnet, är det viktigt att det stöds på rätt sätt. Från fängelsets håll innebär det att ett barnperspektiv finns inkluderat i den del av verksamheten som berör barnet. Syftet med min forskning är se huruvida kontakten mellan barn och frihetsberövad förälder är tillräcklig och ändamålsenlig. Min huvudsakliga forskningsfråga är hur myndigheterna beaktar barnens behov och om kontaktmöjligheterna är barnvänliga. Om ett barnperspektiv inte finns implementerat i verksamheten riskerar man att indirekt samtidigt straffa barnet. Som teoretisk utgångspunkt används Megan Comforts teori om sekundär prisonisering. Teorin innebär att även anhöriga till de intagna går igenom en institutionaliseringsprocess då de tvingas anpassa sig till fängelsets vardag, krav och reducering av privatliv. Ju bättre fängelset uppmärksammar denna grupp, desto lindrigare blir prisoniseringen. Avhandlingen är genomförd som en kvalitativ dokumentanalys. Materialet består dels av administrativa texter, offentliga handböcker och riktlinjer, dels av rapporter ur ett brukarperspektiv. Analysmetoden är kvalitativ innehållsanalys. Istället för individuella upplevelser fokuserar dokumentanalysen på strukturer och verksamheten i sin helhet. Forskningen är avgränsad till endast slutna fängelseanstalter. Resultatet tyder på att ett barnperspektiv gradvis implementerats i fångvården som ett resultat av större lagförändringar. Även om många förbättringar gjorts finns det fortfarande aspekter som är problematiska. Särskilt besökssituationerna och telefontiderna är otillräckliga och inte alltid barnvänliga. Kontakten mellan barn och frihetsberövad kräver mera av barnet och barnets vårdnadshavare än av den frihetsberövade, vilket ökar på den sekundära prisoniseringen. Det finns därmed ett fortsatt behov av att utveckla verksamheten.
-
Förälderns syn på lärarens fostrande roll i lågstadieskolan : En fenomenologisk intervjustudie (2022)Mål Syftet med denna intervjustudie är att ta reda på föräldrarnas syn på lärarens fostrande roll i lågstadieskolan för att kunna främja samarbetet mellan lärare och föräldrar inom elevernas fostran och väg till humana och etiskt ansvarsfulla samhällsmedlemmar. Samt samla in material för lärare och lärarutbildningen för att öka medvetenhet och en känsla av trygghet i arbetet inom fostran. Tidigare forskning visar att lärare är osäkra om sin fostrande roll (Grudemo, 2014, s.18, 20, 22) samt inte säkra på hur eller ens om på vilka sätt fostran i skolan skall ske (Colnerud, 1995, s.29). Föräldrar vill vara engagerade och informerade om deras barns utveckling både kunskapsmässigt och socialt men känner sig osäkra angående vad som förväntas av dem ur skolans synvinkel (Sernefalk, 2014, s.21). Begreppen fostra, fostran och uppfostran definieras och diskuteras kort.I intervjun diskuteras fostran i skolmiljön samt utifrån tre olika temaområden: moral och etik, uppförande och etikett samt sociala färdigheter med hjälp av olika scenarion som lärare rapporterat. Metoder Som datainsamlingsmetod har en forskningsintervju utförts, personen är en privatperson med barn i årskurs 1-6. Fenomenologisk analysmetod används för att analysera data. Som tillägg för den fenomenologiska analysmetoden har även kodning för olika centrala begrepp samt meningsbärande enheter använts för att sortera data. Resultat Föräldern upplevde att den huvudsakliga fostran och ansvaret över barnet hör till hemmet. Skolans fostran fungerar som en stödåtgärd för hemmets fostran och då föräldern inte ser och är på plats, är läraren den jämförbara vuxna. Föräldern hade tillit på lärarens professionella kunnande och bedömningsförmåga över vilka metoder kan användas i elevernas fostran. Föräldern önskar att vi skulle komma tillbaka till en mer kollektiv fostran samt anser hen att våra samhälleliga värden skall framföras i skolan och fostran skall genomsyra all verksamhet. Dessa resultat kan vara till nytta för lärare, både erfarna och nyblivna, i att få en inblick i hur en förälder tänker kring fostran och lärarens roll. All information som hjälper lärare att förstå sina elever bättre är hemåt!
-
(2022)Barnet är alltid den primära klienten inom barnskyddet, men arbetet berör även barnets föräldrar och andra närstående. Både barn och föräldrar har rätt att bli hörda och vara delaktiga i beslutfattande, förverkligande och utvärdering av barnskyddet. Flera internationella forskningar bevisar att socialt stöd för föräldrar kan minska risken av att barn behandlas illa. Föräldrar har rätt att få hjälp och stöd både som föräldrar och som individer med individuella behov och rättigheter. Barnskyddets klientföräldrar både i Finland och i andra länder delar upplevelsen av att de och deras barn får inte stöd och hjälp i tillräcklig utsträckning. De upplever också känslor av maktlöshet, skuld, rädsla och skam i möten med barnskyddet. En stödform som föräldrar önskar och uppskattar är karmatstödsgrupper för föräldrar. I Finland har föräldrars kamratstödsverksamhet utvecklats huvudsakligen inom tredje sektorn, men nuförtiden ordnas grupper också som en del av det kommunala barnskyddet. Forskningsuppgiften i denna kandidatavhandling är att ta reda på om deltagande i föräldragrupper främja empowerment av barnskyddets klientföräldrar. Avhandlingens teoretiska referensram är empowerment. Utgångspunkten är att socialt arbete ska göras med klienter i stället för klienter. Avhandlingens syfte är att öka kännedom av föräldrars upplevelser av bristande stöd samt belysa möjligheter av gruppverksamhet inom barnskyddet och hur föräldrars empowerment kan öka deras medvetenhet om sina rättigheter och delaktighet i barnskyddet arbete. Denna är en kvalitativ litteraturstudie av etnografiskt arkivmaterial bestående av transkriberade forskningsintervjuer. Analysmetoden är innehållsanalys. Analysen av materialet tyder på att deltagande i föräldragrupper kan bidra till föräldrars empowerment – särskilt på individuella nivån. Föräldrar får i grupperna information, råd och socialt stöd som de är i stort behov av. Föräldrars känslor och skuld, skam och ensamhet minskar och de blir medvetna om sina rättigheter.
-
(2023)Syfte: Flyktingbarn är utsatta för flera former av psykisk ohälsa så som PTSD, depression och ångest, och de är också i riskgrupp för att utveckla symtom på psykisk ohälsa senare i livet. Interventioner för flyktingbarn fokuserar ändå allra oftast endast på PTSD-symtom, trots att det finns behov för mer omfattande metoder för att stöda barnen. Ett sätt att stöda dessa barn i sitt välbefinnande kunde vara att stärka deras omgivning för att göra barnen mer resilienta till motgångar. En viktig del av barnens omgivning är familjen, och flyktingskap har upptäckts inverka negativt på föräldrar och föräldraskap, vilket i sin tur är i samband med barnens välbefinnande. Därför kunde förbättring av föräldrars välbefinnande och föräldrafärdigheter vara ett sätt att främja barnens resiliens genom deras omgivning. Syftet med denna kandidatavhandling är att utforska interventioner riktade till flyktingföräldrar och vilka effekter de kunde ha på barnens resiliens och välbefinnande. Metoder: Till litteraturöversikten söktes studier om föräldrainterventioner utförda i flyktingpopulationer. Studierna söktes ur databaserna PubMed och Scopus med olika kombinationer av sökorden parent, caregiver, family, refugee, conflict, resilience, support, intervention och program. I översikten behandlades studier om sex olika interventioner. Resultat och slutledningar: Föräldrainterventionerna inverkade positivt på föräldrafärdigheterna i de interventioner där man också fokuserade på föräldrarnas välbefinnande. Föräldrar är alltså troligen mer receptiva för kunskap och råd om uppfostran då de själv mår bra, och därför är deras välbefinnande viktigt att ta i beaktande i denna typs interventioner. Interventionerna hade positiva effekter på barnens välfbefinnande, men resultaten om dessa effekter var inte lika klara. Föräldrainterventionernas effekter på barnens välbefinnande vore viktigt att undersöka med längre uppföljningstider för att upptäcka långsiktiga och potentiellt tydligare förändringar. Överlag erbjuder föräldrainterventioner en lovande möjlighet att stöda flyktingbarn, men det finns ett klart behov för mer forskning i ämnet, eftersom antalet och omfattningen av studierna ännu är små.
-
(2022)Allt fler individer med intellektuella funktionsnedsättningar väljer att bli föräldrar. Syftet med föreliggande avhandling är att undersöka hur forskningslitteraturen beskriver föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar i termer av utmaningar och stöd. Studien granskar forskningslitteraturen ur två synvinklar; hurdana utmaningar i föräldraskapet hos föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar lyfter litteraturen fram och hur beskriver den utvalda litteraturen stöd i föräldraskapet. Som metod valdes litteraturöversikt, 10 primärdokument granskades. Som teoretisk referensram användes den miljörelativa funktionshindersynen, för att studera föräldrars utmaningar i relation till miljön, och Antonovskys teori KASAM, för att presentera faktorer som verkar stärka föräldrarna att bemästra sina utmaningar. Resultaten tyder på att föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar upplever en del utmaningar i föräldraskapet som verkar vara specifika för målgruppen i fråga. Dessa är bland annat negativa och ifrågasättande attityder från omgivningen, rädsla för omhändertagande av barn samt social isolering. Resultaten visar även hur viktigt det är för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar att ha tillgång till ett fungerande socialt nätverk. Nära stödpersoner kan fungera som en resurs för föräldrarna och erbjuda både praktiskt och emotionellt stöd, samt stöd i kontakten till myndigheter. Vidare visar resultaten att det finns brister i kontakten mellan föräldrar och professionella, och att de bristerna borde åtgärdas för att föräldrarna skulle kunna få adekvata stödinsatser som svarar på deras individuella behov.
-
(2022)Barn med neuropsykologiska funktionsvariationer ökar i antal. Barnens diagnosticeringsprocess påverkar hela familjen, varav det är av vikt att studera föräldrarnas synvinkel om processen. Som neuropsykiatriska funktionsvariationer beräknas ADHD, Tourettes syndrom samt Autismspektrumet. Avhandlingen belyser föräldrarnas erfarenheter om diagnosticeringsprocessen. Materialet består av 23 blogginlägg som samlades in från nätsidorna Näe Nepsy och Erityisvoimia, där föräldrar skrivit om sina barns diagnosticering. Materialet delades in i övergripande teman med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och resultaten visar att familjerna erfar processen tämligen lika. Föräldrar söker efter en diagnos för sitt barn, för att kunna förklara barnets avvikande beteende. Deras servicestig är bristfällig och det finns ett behov av att öka myndigheters kunskap om neuropsykiatriska funktionsvariationer. Som avhandlingens teoretiska referensram fungerar Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori, med hjälp av vilken neuropsykiatriska funktionsvariationernas diagnosticeringsprocess kan belysas på ett mångfacetterat plan. Framtida forskning kunde fokusera på barnen som diagnosticerats, då studier ofta fokuserat på intervjuer med myndigheter eller föräldrar.
-
(2022)Mål. Barns tidiga språkutveckling är starkt beroende av den sociala miljön runt omkring barnet. Under den tidiga barndomen sker en stor del av barnets exponering för språk i anknytningsrelationen med barnets förälder. Tidigare forskning visar att kvaliteten på anknytningsrelationen är kopplad till förälderns förmåga att agera sensitivt gentemot barnet. Sensitivitet har också kopplats ihop med barns allmänna utveckling. Syftet med denna avhandling är att undersöka vilken betydelse föräldrars sensitiva respons och beteende har för barns tidiga språkutveckling. Föräldrasensitivitet (eng. parental sensitivity) innebär förälderns förmåga att uppfatta barnets olika beteendesignaler, tolka dem korrekt och reagera på signalerna på ett lämpligt sätt. Metoder. Studien utfördes i form av en litteraturöversikt med en strävan att ge en inblick i tidigare forskning och befintlig kunskap inom området. Materialet i analysen bestod av sju vetenskapliga artiklar publicerade på engelska mellan åren 2011-2021. Artiklarna hittades genom databaserna Helka Finna, Web of Science och EBSCO med hjälp av utvalda sökord. De analyserade artiklarna undersökte specifikt hur mödrars sensitiva beteende påverkar barns språkförmågor. Resultat och slutsatser. Utifrån de analyserade artiklarna visade studiens resultat att det förelåg ett starkt samband mellan mödrars sensitivitet och barns tidiga språkutveckling. Studiens resultat lyfte även vikten av olika interventioner, för att kunna främja föräldrars sensitivitet och i sin tur främja barns språkutveckling. Då föräldrar innehar förmågan att agera sensitivt har de även möjligheten att anpassa deras beteende i enlighet med barns utvecklingsnivå och sporra barnet till vidare språkinlärning.
-
(2020)Syftet med denna avhandling är att utreda hur skillnader i föräldrarnas föräldraskapsstilar, förälderns kön och olika kombinationer av föräldraskapsstilar formar barnets utveckling. Föräldraskapsstilar granskas med utgångspunkt i Baumrinds klassiska indelning av föräldraskapsstilar i auktoritativ, auktoritär, tillåtande och försummande. Föräldraskapsstilar anses vara en av de viktigaste faktorerna som formar barnets sociala och psykologiska utveckling. En stor brist i forskningen om hur föräldrarnas föräldraskapsstilar formar barnets utveckling är dock att forskningen så gott som exklusivt fokuserat på endast mammans föräldraskapsstil. I denna avhandling lyfts därför pappans roll för barnets utveckling upp, samt vikten av att se på föräldraskapsstilar som något skilt för vardera föräldern. Dessutom behandlas betydelsen av att beakta samspelet mellan föräldrarna, där föräldraskapsstilarna utvecklas. Avhandlingen är en litteraturöversikt som besvarar följande forskningsfrågor: 1) På vilket sätt formar skillnader i föräldrarnas föräldraskapsstilar barnets utveckling? 2) Har förälderns kön en inverkan på hur de olika föräldraskapsstilarna inverkar på barnets utveckling? 3) Hur inverkar olika kombinationer av föräldraskapsstilar på barnets utveckling? Resultaten tyder på att skillnader i föräldrarnas föräldraskapsstilar har en negativ inverkan på barnets utveckling, och att det inte nödvändigtvis behöver vara fråga om faktiska skillnader, utan även upplevda skillnader spelar en stor roll. Forskningen om könsskillnader i föräldraskapsstilar antyder att det tenderar finnas könsbaserade skillnader och att associationen mellan föräldraskapsstil och barnets utveckling skulle variera beroende på förälderns kön. Då det kommer till hur olika kombinationer av föräldraskapsstilar inverkar på barnets utveckling, antyder resultaten att vissa kombinationer av föräldraskapsstilar kan forma barnets utveckling på positivare respektive negativare sätt jämfört med andra kombinationer. Som slutsats kan man på basis av resultaten konstatera att det är ytterst viktigt att se på föräldraskapsstilar separat för vardera föräldern, eftersom man får en inkomplett och i värsta fall förvrängd bild av hur föräldraskapsstilar formar barnets utveckling om man endast beaktar ena förälderns föräldraskapsstil och synpunkt. Avslutningsvis bör ännu påpekas att forskningen ofta fått motstridiga resultat, vilket gör det svårt att dra entydiga slutsatser om hur skillnader i föräldraskapsstilar, förälderns kön och olika kombinationer av föräldraskapsstilar formar barnets utveckling. Sambandet mellan mammans och pappans föräldraskapsstilar och barnets utveckling är således komplext och beroende av flera faktorer.
Now showing items 1121-1140 of 7170