Browsing by Title
Now showing items 1226-1245 of 7174
-
(2022)I den här avhandlingen har jag studerat hur genusaspekter tar sig i uttryck i parker, lekparker och allmänna områden för barn. Avhandlingen är en kunskapsöversikt och genusaspekterna har analyserats i forskningsartiklar som rör ämnet från 2009 och framåt. Jag har analyserat artiklarna utgående ifrån feministisk teori för socialt arbete. Feministisk teori ser, som andra kritiska teorier, på strukturer i samhället, på detta sätt knyts strukturellt socialt arbete in som en bas för det praktiska sociala arbetet. I resultatet av analysen framkom fem teman: lekparksutrustningens betydelse, fysisk aktivitet och sport, närmiljöns betydelse, vuxnas påverkan, barns säkerhet och självständighet samt social interaktion. Många genustendenser i parker har fortfarande samma struktur som i början av årtusendet, flickor leker mer med lekparksutrustningen och pojkar mera på sportplaner. Samtidigt som det också börjar finnas aspekter som pekar på att nya saker börjar intressera barn, som interaktiva lekparksutrustningar eller att naturområden har blivit mindre viktiga som lekplatser. Båda dessa aspekter var dock något som var lite viktigare hos flickor än pojkar. Resultaten visar på hur viktig roll socialpolitiken har och det är genom den som tillgängligheten till allmänna platser kan ändras och göra det möjlig att alla barn oavsett kön eller andra olikheter att hittar något som intresserar dem i parker och allmänna utrymmen.
-
(2017)Children's literature conveys gender-related societal norms and thus it is important to reflect on the books that are read to children from a gender point of view. This bachelor’s thesis examines how gender is depicted in recently published Finnish-Swedish picture books aimed at 1-5-year-old children. The focus is on the portrayal of adult characters. The study addresses the following research questions: From a gender point of view, how are adults depicted in these books? Are the gender-related positions that are offered normative or norm breaking? Six Finnish-Swedish picture books published in 2015 were analysed using a hermeneutical approach. The results indicate a multi-faceted and complex portrayal of gender. There are similarities as well as differences between female, male and gender-neutral characters. Both normative and norm-breaking gender-related positions are offered. As the books also include characters who break gender stereotypes, Finnish-Swedish picture books may be a good choice from a gender point of view. Nevertheless, certain books are more stereotypical than others and thus the Finnish-Swedish picture books that are read to children should be chosen with care.
-
(2019)Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen i Finland har nyligen uppdaterats. I de nya grunderna för läroplanen finns ett större fokus på jämlikhet än tidigare. Därför är det viktigt att förstå hur genus konstrueras i skolmiljön. Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning redogöra för hur genus konstrueras bland barn och unga i skolan. Denna litteraturöversikt baserar sig på socialkonstruktionistisk forskning. Barn och unga konstrueras ofta som antingen feminina eller maskulina. De kan positionera sig på olika sätt, bland annat genom sitt utseende, kroppsspråk, vilka sorters lekar de leker och vilka intressen de ägnar sig åt. Romantik och akademisk framgång ses som feminint, medan att vara aktiv och bruka våld ses som maskulint. Elever kan ibland rätta varandra på olika sätt så att andra skulle bete sig i enlighet med de rådande normerna. Individers subjektspositioner är inte förutbestämda och kan variera beroende på sammanhang. Det finns olika typer av maskuliniteter och femininiteter och barn och ungas genuspositioner påverkas även av andra sociala kategorier, som till exempel klass och etnicitet. Resultaten visar att genus konstrueras bland barn och unga i skolan när de intar positioner som antingen maskulina eller feminina. Flickor och pojkar antas vara varandras motsatser, och som pojke intar man ofta en mer maktfull position än flickor. Många elever begränsas av de rådande genusnormerna. Ifall skolan är medveten om hur genus konstrueras kan den jobba för att erbjuda elever alternativa subjektspositioner och stöda dem i deras identitetsskapande.
-
(2020)Avhandlingens syfte är att undersöka genusperspektivet i barnsånger, vilka könsmässiga modeller de ger barn samt hur de kan stöda verksamheten i småbarnspedagogikens strävan till en genussensitiv pedagogik. Avhandlingen är en kvalitativ studie som analyserar sångtexters innehåll och samhällets syn på kön ur ett genusperspektiv med utgångspunkt i begreppen stereotypisk och normbrytande. Sångtexterna beskriver könsrollerna både stereotypiskt och som normbrytande och visar tydligt hur synen på könen har förändrats i barnsångers innehåll över tid och hur sångerna avspeglar det rådande samhället. Musikstunder är en central verksamhetsform inom småbarnspedagogiken och sånger med normbrytande karaktärer spelar en viktig roll i barns utveckling. Betydelsen ligger i hur man använder sig av musik och sånger inom småbarnspedagogiken för att ge barn möjligheten att vara sig själva och skapa den egna könsidentiteten.
-
(2017)Mobbning är ett vanligt förekommande fenomen i de finländska skolorna som innebär avsiktliga, upprepade, indirekta eller direkta negativa handlingar riktade mot en individ i en svagare position än den eller de som mobbar. Mobbning kan medföra långvariga och svåra psykosociala konsekvenser för de involverade. (Salmivalli, 2010.) Mobbning som fenomen har studerats internationellt de senaste 40 åren. Dan Olweus (1973) individpsykologiska perspektiv på mobbning i skolan har format och dominerat forskningen. Ett genusperspektiv i mobbningsforskning har inte tidigare förekommit i omfattande utsträckning. Under det senaste decenniet har ändå socialpsykologisk forskning med fokus på gruppdynamik och –relationer fått mer plats. Denna litteraturstudie ämnar att på basis av tidigare forskning skapa en förståelse för hur mobbning är genusrelaterad bland barn och ungdomar i skolan. Den bidrar även till att skapa förståelse för varför det är viktigt att beakta genus i forskning om mobbning. Avhandlingens huvudsakliga källor är empiriska studier som publicerats i internationella journaler. I resultaten framkommer att genus är en styrande aspekt i mobbning, snarare än en enskild variabel som tidigare antagits. Genus formar mobbning på flera olika sätt. Forskning visar att barn och speciellt tonåringar mobbar i strävan efter att nå en populär och heteronormativ könsidentitet. Personer som inte beter sig enligt genusrelaterade normer mobbas oftare. Samtidigt skapar, upprätthåller och synliggör mobbning pojkarnas maktposition gentemot flickorna, samt de sociala kategorierna ”pojke” och ”flicka”. Speciellt kommer det fram i homofobisk och sexistisk mobbning. Genus som social identitet styr dessutom barnens attityder till mobbning och därmed även mobbningsbeteendet. Det är viktigt att i forskning om mobbning uppmärksamma att mobbning är genusrelaterad eftersom det i sin tur bidrar till hur mobbning hanteras i skolorna och hur fenomenet i framtiden studeras.
-
(2020)Syftet med denna studie är att få en klarare bild hurdana sånger olika sångböcker innehåller, speciellt med tanke på genus och könsstereotyper: innehåller sångerna stereotyper och ifall de innehåller, hurdana och på vilket sätt framträder de? Syftet är också att ta reda på om det skett en förändring i stereotyper över tid. Studien är en kvalitativ analys med hermeneutisk ansats. Materialet består av fyra olika sångböcker från Finland och Sverige, alla publicerade mellan 1995 och 2016. Studiens resultat visar på att det skett en förändring över tid när man granskar böckerna ur ett genusperspektiv men alla sångböckerna innehåller stereotyper. Överlag finns det ändå överraskande lite könsstereotyper jämfört med antalet sånger per bok
-
(2022)Mål. Den finländska småbarnspedagogiken präglas numera av oroligheter och problematik. Branschen har genomgått flera reformer under de senaste tio åren, och konsekvenserna av dessa har delvis påverkat daghemspersonalens arbetstillfredsställelse negativt. Enligt forskning upplever personalen att de inte har förutsättningar att driva verksamhet av god kvalitet. För att problemen ska kunna åtgärdas, krävs mera förståelse för vilka faktorer som skapar dessa ofördelaktiga omständigheter. Syftet med denna studie är att avtäcka sådana faktorer som forskning inte hittills har identifierat, genom att analysera inofficiella virtuella dokument. Metoder. Studien genomfördes som en induktiv innehållsanalys, och som material användes åtta kommentarstrådar i samband med artiklar på Facebook, en diskussionstråd på www.vauva.fi och fyra tidningsinsändare. Den induktiva analysmetoden innebar att jag lät texten framkalla och skapa olika teman och kategorier om ämnet, varefter jag komprimerade innehållet till sex olika kategorier och analyserade det explicita och implicita innehållet i dem. Orsaken till mitt metodval var att jag ville undersöka mera råa och ocensurerade dokument i en inofficiell kontext, som inte var producerade som föremål för forskning Resultat och slutsatser. Ur resultaten framgick att personalen upplever den ökade byråkratin och lärarnas arbete utanför gruppen som belastande. De negativa attityderna gentemot lärarnas arbete skapar missnöje i synnerhet bland barnskötare, samt motsättningar och meningsskiljaktigheter mellan yrkesgrupperna. Branschen upplevs inte heller vara uppskattad, vilket enligt deltagare kommuniceras genom nedskärningar, tvivelaktiga rekryteringsprinciper och låg lön. På en personlig nivå kan både uppskattande och nedvärderande attityder till yrket avskiljas. Stora gruppstorlekar kombinerat med misslyckad inklusion och personalbrist upplevs också belastande. Nutida uppfostringsstilar kritiseras därtill och anges som en orsak till de ogynnsamma arbetsförhållandena. Många är ändå av den åsikten att arbetet med barn är så motiverande och belönande, att de orkar fortsätta med det trots utmaningarna. Resultaten står väldigt långt i enlighet med tidigare forskning, men ger somliga teman vidare dimensioner och avtäcker även ytterligare perspektiv på personalens tillfredsställelse.
-
(2024)Mitt syfte med studien är att ta reda på vad som görs och kan göras i gerontologiskt socialt arbete för att förhindra upplevd ofrivillig ensamhet bland äldre. Äldre syftar på det gerontologiska socialarbetets klienter som bor hemma och som för den här studien är över 70 år. Genom semistrukturerade intervjuer med fyra professionella fick jag reda på hur ensamheten bland målgruppen gestaltar sig, hur de professionella närmar sig problematiken och vilka resurser och möjligheter det finns för dem att åtgärda ensamhet bland målgruppen. Ensamheten bland målgruppen är vanlig, har en stor påverkan på vardagen och kan medföra otrygghet. Ensamheten framkommer inte alltid och alla lider inte heller av ensamheten. Vissa grupper kan lida mer än andra, exempelvis de som förlorat sin partner efter ett långt liv tillsammans. Resultaten analyserades med hjälp av teori. Jag analyserade de professionellas diskretion gällande resurser och möjligheter att årgärda ensamhet och reflexivt terapeutiskt socialt arbete för att närma sig och stöda de ensamma äldre. De professionella kan notera ensamhet genom att fråga eller noggrant lyssna. De kan sedan vidare gå in på möjligheter och hjälp. Klienterna bör vara delaktiga i diskussionerna. Psykosocialt arbete kan i mån av möjlighet utföras och de professionella bör ge klienterna tid och lyssna på dem. Den professionella kan stöda eller trösta genom närhet och närvaro eller fysisk beröring. Förutom det kan de bland annat ge råd, vägleda, motivera, vara i kontakt och kartlägga sociala nätverk. Några av de möjligheter som de professionella lyfte fram var uppsökande verksamhet, ungdomsgårdar för äldre och äldrerådgivningar. Äldre kan behöva bli påminda om sina egna resurser. De professionella kan gå hos klienter, ringa till de som upplever ensamhet eller besöka dem extra, fundera över relationer och uppmana klienterna till att uppehålla sina relationer. En viktig resurs är det samarbete de har med olika parter. De kan ge ut info om den service de kan erbjuda och dela ut papper och reklamblad. Vissa resurser i arbetsteamet finns, ensamheten har noterats och identifierats och till viss del diskuterats. Ensamheten finns med i bakgrunden, men kan lätt bli i skymundan på grund av klienters stora konkreta problem som behöver åtgärdas. Dagverksamheten, välfärdsområdet och frivilligvänner lyfts fram som några resurser. Tjänsterna anses vara lättillgängliga och det finns mycket de professionella kan göra. Resultaten ger en bild av vad gerontologiskt socialt arbete kan göra. I tidigare forskning som jag bekantade mig med för studien handlade mycket om vården och vad vårdare kunde göra, inte professionella i gerontologiskt socialt arbete.
-
(2017)Denna avhandling jämför hur klimatförändringen och klimatpolitiken prioriterades och behandlades i media på 1990 talet jämfört med 2010-talet. Frågan besvaras delvis genom att analysera rapportering i HBL från FN:s klimatmöten 1992, 1997, 2009 och 2015 och delvis genom att sammanfatta tidigare forskning. Studiens hypotes är att klimatförändringen blivit mera accepterad som ett vetenskapligt faktum samt att klimatpolitiken får mera utrymme i media på 2010-talet jämfört med på 1990-talet. Utöver detta analyseras även ett fåtal texter kvalitativt där frågan som besvaras är ”hur förmedlar Hbl:s texter klimatpolitikens betydelse och hur förklarar de vad klimatförändringen är?”. Eftersom klimatförändringen som fenomen är så mångfacetterat och långsiktigt, är det många människor som har en begränsad förståelse för fenomenet. Därmed blir även klimatpolitikens betydelse svår att förstå. Ett vanligt koncept för att beskriva hur mediepublik förstår ett fenomen är gestaltningar eller ramverk. Ett fenomen eller problem inramas enligt sådana allmänt rådande uppfattningar som finns från förut i samhället. Med den kvalitativa analysen försöker jag identifiera dessa gestaltningar för att se hur klimatpolitiken inramas för HBL:s läsare. Resultatet av studien av HBL visar att klimatförändringen fått mera medieuppmärksamhet på 2000-talet än 1990-talet, samt att sättet hur man talar om klimatförändringen tyder på att det blivit mera accepterat som ett problem som definitivt existerar och politiskt kan åtgärdas. Det visar att denna studies huvudsakliga resultat är precis som förväntat. Trots detta finns det ett flertal andra studier som visar att acceptansen och mängden rapportering av klimatpolitiken har varierat stort längs med åren, vilket innebär att mängden klimatrapportering inte ökat linjärt från 1990-talet till 2000-talet.
-
(2017)Begreppet glastaket syftar på de hinder som står i vägen för kvinnor som vill nå det högsta skiktet av chefspositioner. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka glastaket, för att utreda varför könsfördelningen på toppen fortfarande är så mansdominerad. Den huvudsakliga forskningsfrågan är: Hur konstrueras och upprätthålls glastaket? Därutöver diskuteras det hur glastaket kan motverkas. Resultatet av litteraturgenomgången visar att genus är en djupt integrerad del av alla sociala processer på samhällets alla nivåer. Grunden till glastaket ligger i de förutfattade uppfattningar som finns gällande kvinnor, män och ledarskap. Dessa skapar ojämlika processer i samhället och organisationer, samt allvarliga konsekvenser för den enskilda kvinnan. Idéer om hur glastaket kunde krossas finns, men huruvida de är effektiva eller inte är relativt outforskat. Normaliseringen av det maskulina inom arbete och organisationer framställs som en av de större orsakerna till att glastaket fortfarande existerar och förändring på detta efterlyses.
-
(2019)Glastaket är en metafor för de osynliga barriärer som kvinnor ställs inför då de stävar efter att avancera inom arbetslivet. Forskning och aktuella rapporter om glastaket tyder på att kvinnor är underrepresenterade i ledande positioner och utsätts för strukturell diskriminering i organisationer. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka varför kvinnor är så underrepresenterade inom chefspositioner, med andra ord undersöka orsakerna bakom glastaket. Problemet granskas på två nivåer. Den första nivån behandlar hur kvinnors karriärer påverkas negativt av könsstereotyper. Den andra nivån närmar sig problemet från organisationsnivå och granskar hur organisationsstrukturer upprätthåller glastaket. Studien baserar sig på tidigare forskning om glastaket och källorna härstammar från socialpsykologiska journaler samt journaler för organisationsstudier. Eaglys teorier om hur könsstereotyper skapar fördomar mot kvinnligt ledarskap är viktiga och Acker är mest central inom kapitlen som behandlar könssegregerade organisationshierarkier kopplade till samhällsstrukturer. Resultaten i denna studie indikerar på att både könsstereotyper samt könssegregerade organisationsstrukturer orsakar glastaksfenomenet. Könsstereotyper leder till fördomar mot kvinnligt ledarskap och kvinnor blir diskriminerade på grund av dessa fördomar. Kvinnors syn på sin självförmåga hämmas som ett resultat av könsstereotyper om att kvinnliga karaktärsdrag inte går att förknippa med ledarskap. Organisationsstrukturer konstruerar glastaket i form av könsegregerande förfaranden som orättvisa rekryteringsprocesser och genom att ignorera genusfrågor. Manliga nätverk och normer för dubbelbindningar upprätthåller även glastaket. Vidare så är kvinnor ofta tvungna att välja mellan karriär och familj, vilket män inte lika ofta får kämpa med. Ett centralt resultat i studien är även insikten i att en del av teorierna och forskningen om könsstereotyper kritiseras i och med att dessa delvis förstärker och accepterar könsrollerna. Nivån där organisationshierarkier tas upp beskriver problemet på ett mera strukturellt plan. Båda de innan nämnda nivåerna upprätthåller sammanfattningsvis glastaket, men på olika och sätt och med varierande effekter.
-
(2019)The purpose of the study is to examine the potential of formative interventions to support the formation of transformative agency oriented to transformation of global structures into equity. The theoretical framework is composed of the construction the theory of cultural-historical activity theory in the case of the formation of transformative agency. In this study, local work activity is scrutinised as an expression of state of global structures from the point of view of the pedagogy of oppressed. The research is carried out as a literature review using pieces of scientific literature as data. The Data contains descriptions of the Change Laboratory Method, the “The Art of Conflict Transformation and Peacebuilding” Method as well as the Cultural Circle Method. The result of the study is a hypothesis on the obstacles the formation of transformative agency faces in local work activities, that reflect the state of global structures, as well as an assessment of the possibilities offered by the Change Laboratory Method, “The Art of Conflict Transformation and Peacebuilding” Method, and the Cultural Circle Method to support the formation of transformative agency oriented to transformation of global structures into equity. The research results suggest that the theory of cultural-historical activity theory and the pedagogy of oppressed are valid theoretical frameworks for reviewing the formation of transformative agency oriented to transformation of global structures into equity. Specifically, the Change Laboratory method seems promising to support the formation of transformative agency oriented to transformation of global structures into equity, in local work activities.
-
(2023)Recovery from the Covid pandemic has been hampered by a rise in food and energy prices due to climate shocks, conflicts and the war in Ukraine. Globally, over 600 million people live in extreme poverty. This essay highlights global injustices as seen through world inequality. An appeal is made to the individual's sense of moral duty, through the cosmopolitan moral conception of global justice. Finally, looking to the future, the focus is turned to various ways in which a more equal world can be achieved. These include reform proposals that are also characteristic of theories of global justice. This is an essay in the field of political theory. The purpose of this essay is to ask what a more equal world means and how this can be achieved. It touches on the issue of responsibility for global injustices, while focusing on reform proposals. In short, fulfilling moral duties related to global justice is to imagine alternatives that might include just institutions or global social policies, such as global taxes. To conclude, the need for research into what demands are placed on justice reforms in order for them to be considered legitimate is highlighted, for example what democratic criteria are placed on just institutions.
-
(2020)Maternal prenatal depression is associated with increased prevalence of mental disorders in the offspring, but the underlying mechanisms are yet to be discovered. It has been proposed that prenatal stress could cause changes in the hypothalamus-pituitary-adrenal-axis (HPA) function and glucocorticoid secretion of the fetus. Animal models have shown that an adverse early life environment is associated with glucocorticoid receptor gene (GR) methylation and increased stress reactivity in adulthood through decreased negative feedback. Decreased negative feedback is thought to increase the concentration of glucocorticoids, which influence amongst other things central nervous system development. This bachelor thesis aims to clarify the role of glucocorticoids in fetal programming. To outline the subject the thesis seeks to answer two questions; first, whether maternal prenatal depression is linked to GR-gene methylation and second, if maternal prenatal synthetic glucocorticoid treatment is associated with increased psychiatric symptoms in the offspring. Based on the literature review, maternal prenatal depression and GR-gene methylation are not strongly associated. This interpretation could partly be due to small sample sizes and variability of depressive symptoms. Prenatal synthetic glucocorticoids and HPA-axis dysfunction seem to be associated with increased prevalence of mental health disorders. This highlights the importance of discretion in glucocorticoid treatments associated with pre-term birth. Glucocorticoid treatments can affect the epigenome and it is likely that future research should focus more on the epigenetic changes of GR responsive genes. Glucocorticoids are likely involved in mediating the effects of adverse prenatal environment on the fetus. More research combining data from longitudinal studies and experimental laboratory research is needed to discover the possible causal mechanisms.
Now showing items 1226-1245 of 7174