Browsing by Title

Tavoitteet. Graafisilla symboleilla tuotettu ilmaisu on yksi puhetta tukevan ja korvaavan viestinnän muoto. Kyky tuottaa monisymbolisia lauseita vahvistaa puhevammaisten lasten ja nuorten edellytyksiä ilmaista itseään ja osallistua sosiaaliseen toimintaan, mutta puhevammaisten lasten ja nuorten lauseilmaisun kehitys vaatii usein kuntoutusta. Aiempi tutkimuskirjallisuus on tuottanut vaihtelevia tuloksia kuntoutuksinterventioiden vaikuttavuudesta, joten aiheesta tarvitaan lisätutkimusta laadukkaan hoidon takaamiseksi. Graafisilla symboleilla tuotetun lauseilmaisun kehittymisen piirteiden tarkastelu puolestaan auttaa kehittämään esimerkiksi kuntoutuspäätösten taustalla käytettäviä arviointimenetelmiä. Tässä kirjallisuuskatsauksessa kartoitetaan, miten graafisia symboleita kommunikaatiossaan hyödyntävät lapset ja nuoret oppivat yhdistelemään symboleita lauseiksi ja miten vaikuttavia siihen kehitetyt kuntoutusmenetelmät ovat. Menetelmät. Tämän tutkielman tutkimusmenetelmänä käytettiin integroivaa kirjallisuuskatsausta. Artikkelit haettiin APA PsychInfo-, Ovid Medline- ja Scopus-tietokannoista joulukuussa 2023 ja hakulauseke oli (produc* OR express* OR construct*) AND (graphic symbol* OR picture communication) AND (communication disorders OR aided communication OR augmented and alternative communication OR AAC) AND (utterance OR sentence) AND (development OR intervention OR support* OR teach*). Katsaukseen päätyneet artikkelit on julkaistu vuosina 2006-2017. Aineisto analysoitiin tutkimuskysymysten kannalta keskeisten seikkojen näkökulmasta ja tarkemmat tiedot taulukoitiin. Tulokset ja johtopäätökset. Interventioiden vaikuttavuus oli katsauksen aineistossa hyvin vaihtelevaa. Aineistoja analysoimalla vaikuttaa myös siltä, ettei lasten ja nuorten graafisilla lauseilmaisun kehittyminen ole täysin lineaarista: kaikilla aineistojen lapsilla oppimisessa ilmeni pieniä tai suuria heilahduksia, taantumia tai harppauksia. Lisäksi osa tutkittavista oppi intervention kohteena olleet lauserakenteet jo baseline-vaiheessa, mikä viittaisi siihen, että jotkut lapset oppivat lauseilmaisua jo hyvin minimaalisella tuella. Kolme tutkimusta antoi viitteitä siitä, että lasten lauseilmaisun kehitys mukailisi ainakin osittain tyypillisesti kehittyneiden, puhuvien ikäverrokkien kehitysvaiheita. Vaikuttaa siltä, että graafisilla symboleilla tuotetun lauseilmaisun ohjaaminen ja mallittaminen saattaa olla hyödyllinen työkalu puhevammaisten lasten ja nuorten kuntoutuksessa silloin, kun tämän pohjataidot ovat tarpeeksi vahvat.

Jag har skrivit min kandidatavhandling om gränsdragningen mellan försök till brott och fullbordat brott. Inom begreppet försök är det viktigt att man tar med andra begrepp, för att förstå sig på försök till brott. Begreppen är: förberedelse, fullbordat brott, avstående från försök och verksam ånger. Förberedelse till brott har ingen allmän bestämmelse i den finska strafflagen såsom försök har (SL 5 kap 1 §). Därför måste man skilja på begreppen. Vi tar ett hypotetiskt exempel, där man i Finland inte bestraffas för varken försök eller förberedelse: En kvinna som dricker alkohol och festar gör en förberedelse till att köra berusad i trafiken. En kvinna som tar fram nycklarna och sätter sig i bilen gör ett försök till att köra berusad i trafiken. En kvinna som kör berusad har fullbordat brottet. Vid ett fullbordat brott måste alltså alla brottsbeskrivningar uppfyllas, medan vid försök inte alla brottsbeskrivningar ännu uppfyllts av en eller annan orsak. Vid förberedelse har inte nödvändigtvis en enda brottsbeskrivning ännu uppfyllts. Här är även lagparagraferna noggranna då man inte blir bestraffad för endast onda tankar. Avstående från försök och verksam ånger är undantag till huvudregeln. Avstående från försök är ett oavslutat brott där gärningsmannen valt att inte genomföra försöket till slut. Gärningsmannen har alltså börjat genomföra brottet men sedan valt att avstå. Verksam ånger är å andra sidan ett avslutat brott där påföljderna inte ännu uppkommit. Exempel: Gärningsmannen har placerat en bomb men innan bomben exploderar väljer hen att avaktivera bomben och därför exploderar bomben aldrig. Avstående från försök och verksam ånger kräver alltid frivillighet. I min kandidatavhandling kommer jag att klargöra dessa begrepp och ge en bättre bild av fall där en gärningsman blir bestraffad för försök. Jag kommer vidare att ge exempel på olika rättsfall som behandlar dessa frågor.

Syftet med denna studie är att med hjälp av kvalitativ innehållsanalys kartlägga attityderna och innehållet i kommentarsfälten under två olika personporträtt från Hufvudstadsbladet. Personporträtten hanterar ämnet föräldraskap med två offentliga finlandssvenska profiler eller kändisar som huvudperson. I studien är intervjuobjektets status och kön i fokus för att undersöka hur de olika kommentarsfälten skiljer sig åt. Baserat på detta tolkas skillnaderna och även vad de kan bero på. Som bakgrund för analysen ligger tidigare forskning om kändisar, parasociala relationer och könat föräldraskap. I den kvalitativa innehållsanalysen mäts kategorierna tilltal, omtal, attityd och hur personlig kommentarerna är, för att ta reda på hur kommentarsfälten skiljer sig åt och vad som är signifikant i respektive kommentarsfält. Resultatet visar att det personporträtt med en finlandssvensk kvinnlig tv-profil som huvudperson bemöter mera negativ attityd av publiken än personporträttet med en finlandssvensk manlig medieprofil och kändis som huvudperson. Det personliga tilltalet och de personliga kommentarerna gentemot den manliga kändisen var väldigt närvarande och kan tyda på en parasocial relation. Detta kan påverka hur han bemöts, tolkas och ses av publiken. Dessa skillnader kan tolkas som en spegling av hur samhällets syner på olika personer baserat på status, kön och roll ser ut. Med hjälp av social identitetsteori kan en annorlunda behandling av två olika situationer bero på huvudpersonens del av den egna gruppen. Människor har lättare att kritisera de som de anser inte tillhör den egna gruppen. Vidare diskuteras även rollen av kön i föräldraskap och hur det kan påverka responsen som personporträttet får.

Mål. Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan gruppdynamiken har i en organisationsutveckling och i en organisation som helhet. Forskningsfrågan för denna studie är: vilken roll spelar en god gruppdynamik för organisationens utveckling. Teoridelen i studien beskriver relevanta begrepp och diskuterar teoretiska perspektiv på gruppdynamiken. Även två modeller; Firo-modellen och Tuckmans grupputvecklingsmodell förklaras. Analysdelen i studien analyserar artiklarna som besvarar min forskningsfråga. Metoder. Denna studie var en systematiskt orienterad litteraturöversikt. Genom sökorden som beskrivs nedan har jag hittat det material som jag använt mig av. Databaserna som använts är Google Scholar, Helka, Hanna, Finna. Jag har använt mig av 9 vetenskapliga forskningar i min analysdel. Resultat och slutsatser. Resultaten i denna studie var att gruppdynamiken spelar en mycket stor roll inom en organisationsutveckling och i organisationen som helhet. Utifrån resultaten kan man dra slutsatsen att det krävs att gruppdynamiken fungerar, om man vill kunna utveckla nya tjänster, produkter eller utveckla organisationen överlag. En god gruppdynamik har stor inverkan på organisationen och främjar bland annat samarbete, välbefinnandet och kulturen i organisationen.

Syftet med denna litteraturöversikt var att på basis av tidigare forskning redogöra för 1) bidragande faktorer till, 2) följder av och 3) främjande av gruppkohesion i kontexten av arbetslivet. I och med coronapandemin har distansarbetet ökat och det har blivit färre som återvänder till arbete som sker på arbetsplatsen än väntat. Även om distansarbete har sina fördelar, för det också med sig nya utmaningar i arbetsgemenskapen. Enligt studier är det till exempel svårare att upprätthålla en känsla av samhörighet genom tekniska lösningar än ansikte mot ansikte. Litteraturgenomgången har visat att forskare inte är ense om definition eller mätning av gruppkohesion, och därför finns det inga påtagliga bidragande faktorer till fenomenet. Vissa gemensamma nämnare som social identitet, social kategorisering, känslor och vänskapsband nämns i flertal vetenskapliga artiklar. Följder av gruppkohesion är främst positiva och innefattar enligt studier bland annat bättre prestation och minskad social lättja. Studier visar också ogynnsamma effekter av gruppkohesion, vilket innefattar bland annat grupptänk och konformitet. Enligt studier kan gruppkohesion främjas till exempel genom uppförandenormer och olika interventioner. Framtida studier kunde fokusera på sambandet mellan gruppkohesion och välmående.

Gruppsammanhållning har under en lång tid varit föremål för både socialpsykologisk forskning och organisationsforskning. Detta eftersom stark gruppsammanhållning antagits medföra, och även genom forskning sammankopplats med positiva konsekvenser för arbetsteamet och organisationen, som teamet är en del av. De negativa aspekterna har inte belysts på samma sätt, och det blir således relevant att undersöka gruppsammanhållningens mörka sida. Syftet för denna litteraturgranskning är att förklara hur gruppsammanhållning studeras, samt vilka negativa konsekvenser stark gruppsammanhållning kan leda till. Resultatet för denna litteraturgranskning visar att gruppsammanhållning främst har studerats genom följande begrepp: kohesion, identifikation, engagemang och solidaritet. Litteraturgranskningen kommer att redogöra för hur dessa begrepp liknar och skiljer sig ifrån varandra samt hur dessa olika begrepp används inom forskningen för gruppsammanhållning. Resultatet beträffande gruppsammanhållningen negativa konsekvenser kommer att visa att stark gruppsammanhållning kan leda till en rad av olika negativa konsekvenser både beträffande teamets verksamhet samt teammedlemmarnas identitetskonstruktion. Det kommer att belysas hur teamets inre struktur samt organisationens vilja att upprätthålla ett klimat av konformitet och homogenitet, kan agera som bakgrundsorsaker till att dessa negativa konsekvenser förekommer. Avhandlingen avslutas med en diskussion beträffade hur detta kan tänkas påverka individen i organisationen, samt förslag för fortsatt forskning.