Browsing by Title

Tiivistelmä - Referat – Abstract Tavoitteet. Tutkielman tarkoituksena oli selvittää Pierre Bourdieun pääomateorian kautta sitä, miten huono-osaisuutta on määritelty suomalaisessa tutkimuskirjallisuudessa, ja mikä vaikutus huono-osaisuuteen liittyvillä pääomilla on lapsen koulutuspolkuun. Bourdieun pääomateoriaa on käytetty paljon luokkaerojen ja koulutuksen tutkimuksessa. Sen avulla voimme jakaa elämämme eri luokkiin, joiden kautta voidaan tutkia, erotella ja määritellä erilaisia yhteiskuntaamme liittyviä ongelmia ja toimintamalleja. Esimerkiksi Atkinson (2015) on käyttänyt Bourdieun pääomia kuvailemaan eri sosiaaliluokkia ja sosiaalista liikkuvuutta. Vaikka koulutusjärjestelmämme on yksi suurimpia eriarvoisuutta vähentäviä tekijöitä, erottelee koulutus edelleen jo koulutuspolun alkutaipaleilla hyvä- ja huono-osaiset. Jotta voitaisiin puuttua koulutuspolkujen eriytymisen ongelmaan, on ensin kartoitettava sen syitä. Aiemmat tutkimukset ovat osoittaneet, että pääomilla on selvä vaikutus koulutuspolkuun. Vähäisellä kulttuurisella pääomalla on yhteys lasten koulutustasoon sekä siihen, ettei koulutusta arvosteta. Sosiaalisen pääoman on todettu auttavan koulutuksen jälkeisessä menestymisessä työelämässä muun muassa verkostojen ja suhteiden kautta. Menetelmät. Tutkielmaa varten etsin kirjallisuutta, tieteellisiä artikkeleita sekä aiempia tutkimuksia aiheesta. Tiedon haussa käytin esimerkiksi Helsingin yliopiston Helka-kirjastoa ja sen verkkopalvelua sekä muita verkkokirjastoja. Etsin kirjallisuutta myös aiemmista aihetta käsittelevistä teoksista. Toteutin tutkielman teoriaohjaavana systemaattisena kirjallisuuskatsauksena, jossa käytin Bourdieun pääomia tutkielmani etenemistä ohjaavana teoriana. Bourdieun pääomateoria ohjasi aineiston analyysia. Tulokset ja johtopäätökset. Huono-osaisuus esiintyi pääomista kertovassa kirjallisuudesta ja päinvastoin. Esimerkiksi taloudellinen niukkuus merkitsi alhaista taloudellista pääomaa. Kulttuurisen, sosiaalisen ja taloudellisen pääoman välillä oli myös selvä yhteys huono-osaisuuteen. Alhainen kulttuurinen pääoma vaikutti merkittävästi koulutuspolkuun vanhempien koulutuksen, asenteiden ja arvojen kautta, ja sosiaalinen pääoma näyttäytyi siinä, millaista tukea lapsi saa koulutuspolullaan. Taloudellisella pääomalla nähtiin olevan vaikutus muun muassa kulttuurisen pääoman hankkimiseen, jonka kautta se myös vaikuttaa koulutuspolkuun.

This thesis was inspired by the question how handicrafts are and could be used as a part of rehabilitation of people with mental disorders. The same questions have earlier been dealt with by for example Sinikka Pöllänen (2006 and 2008). This study explores how young adults living with mental disorders experience handicrafts in a culture orientated workshop. The target is to describe, analyse and explicate the participants’ communal perspective to handicrafts. The data of this qualitative study was collected through group discussion with the workshop community of Leikkiväki ry. The data was analysed with qualitative content analysis. As a member of this community which I study I possess experience and knowledge of this community that surpasses the mere data collecting period. My positionality thus gives the study perspective that resembles ethnographic methods. The study shows that negative experiences in handicrafts in school have a strong influence on how young participants of mental health rehabilitation experience handicrafts later on. For the participants community spirit, easiness of doing and atmosphere that does not stress on performance are important elements of the workshops of Leikkiväki ry. The variety of activities and craft techniques, possibility to experiment and the alternation of holistic craft and ordinary craft were found meaningful. For many of the participants initiation of new and unfamiliar activities was very difficult for example because of feelings of inferiority and selfcriticism. The fundamental experience shared by many of the participants seems to be the fear of failure. During the time spent in the workshop experiences of handicrafts seemed to become more positive. Concrete doing was found to help forward from the oppressive inactivity. Handicrafts have obviously rehabilitative effects at workshop surroundings. The findings affirm the prior studies that handicrafts can support mental well-being and work as part of the rehabilitation process and be a therapeutic tool.

Människan är mest sårbar i barndomen då utvecklingen är mest betydande. Ogynnsamma barndomsupplevelser, så som bland annat misshandel, försummelse och missbruk i hemmet, kan skada barnet på många olika sätt. Mitt syfte med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning redogöra för hur barndomstrauma i hemmet inverkar på 1) barnets kognitiva, sociala och emotionella utveckling och 2) den sociala identiteten. Arbetet genomförs som en litteraturöversikt av befintlig forskning och empiriska studier inom ämnet och källorna härstammar från socialpsykologiska och barnpediatrikiska journaler. Flera av studierna som används baserar sig på den kända CDC-Kaiser ACE-forskningen. Resultaten tyder på att förekomsten av ogynnsamma barndomsupplevelser är hög. Ungefär en av åtta personer har upplevt fyra eller flera barndomstrauman hemma någon gång i sin barndom, vilket tyder på en väldigt hög förekomst av ogynnsamma barndomstrauman i hemmet. Till ogynnsamma barndomsupplevelser räknas fysiska, psykiska och sexuella övergrepp, föräldrars psykiska ohälsa, missbruk i hemmet, våld mot modern, föräldrarnas separation eller skilsmässa, kriminalitet i hemmet samt fysisk och psykisk försummelse. Resultaten visar även att dessa ogynnsamma barndomsupplevelser kan ha en skadlig effekt på barnets utveckling. Det finns ett samband mellan sexuell och fysisk misshandel och försämrad social kognition. Dessutom tyder studier på att personer som upplevt barnmisshandel visar fler tecken på emotionell dysreglering än personer som inte upplevt barnmisshandel. Dessutom har personer som växt upp med ogynnsamma barndomsupplevelser en större risk för att drabbas av psykiska sjukdomar, som bland annat depression i vuxendomen. Studier har även hittat en positiv korrelation mellan ACE:s och självmordsbeteende, depression, ensamhet, stress och en negativ korrelation med självuppfattning och självförtroende. Alla barn blir dock inte drabbade av dessa negativa effekter, då den individuella resiliensen och den posttraumatiska tillväxten hindrar människan från att drabbas hårt.

Journalistiken genomgår en drastisk förändring i och med digitaliseringen och många av de regler och rekommendationer som tidigare präglat det journalistiska arbetet har förändrats eller upphört att existera. Det här gäller även rubriksättningen, samtidigt som rubrikens betydelse som artikelns skyltfönster enligt flera forskare har förstärkts på webben. För att läsa en artikel räcker det inte längre att bara förflytta blicken nedåt, på webben kräver det ett medvetet klick – och rubriken är allt oftare det enda som avgör huruvida vi väljer att klicka på en artikel eller bläddrar vidare på jakt efter någonting intressantare. I denna avhandling undersöks webbrubrikens roll i ett finlandssvenskt nyhetssammanhang. Studien är en induktiv kvalitativ innehållsanalys av webbrubriker på det finländska public service-bolaget Yles svenskspråkiga nyhetssida svenska.yle.fi. Syftet är att undersöka hurdana språkliga och strukturella likheter som finns i rubriker till artiklar som toppar den dagliga klickstatistiken. Studien kopplar även till det aktuella och omtalade clickbait-fenomenet genom att granska till vilken grad framåtreferering, en egenskap ofta sammankopplad med klickfiske, förekommer bland de insamlade rubrikerna. Den huvudsakliga forskningsfrågan är följande: Hurdana språkliga och strukturella likheter finns det mellan rubriker till artiklar som uppnått flest sidvisningar per nyhetsdag? och kompletteras med följande hjälpfråga: Förekommer framåtrefererande uttryck i de analyserade rubrikerna, och ifall de gör det, på vilket sätt används de? Materialet består av 105 nyhetsrubriker från tidsperioden 1/2018–1/2020 och samlades in i januari 2020. De likheter som kunde identifieras mellan rubrikerna är förekomsten av citat, personnamn, räkneord samt starka och värdeladdade ord. Därtill var en betydande andel av rubrikerna framåtrefererande och både ord- och teckenmässigt av det längre slaget. Resultaten kan tolkas som ett tecken på att läsare oftare tilltalas av personliga, berättande och beskrivande rubriker som gärna inkluderar eller engagerar dem på något sätt. Ett vardagligt och känsloväckande tilltal verkar locka bättre än väldigt sakliga och torra formuleringar. Upptäckterna är i linje med det som även tidigare forskningsresultat påvisar – att webbrubriker också på seriösa nyhetssajter alltmer går mot ett tilltal som tidigare associerats främst med tabloidpressen, en utveckling som antagligen har att göra med den hårdnade konkurrensen samt de sociala mediernas intåg och roll som primär nyhetskälla för allt fler människor. Samtidigt kan resultaten anses avspegla en ökad läsarmedverkan på webben och ett alltmer interaktivt förhållande mellan redaktion och publik.

Mitt syfte med denna avhandling är att utgående från tidigare forskning granska hur unga kvinnors sociala jämförelse på sociala medier formar deras tankar om kroppsideal och kan bidra till negativa konsekvenser så som kroppsmissnöje och ätstörningar. Samhället idag är relativt kropps- och utseendefixerat, vilket leder till att individer värderas i hög grad utgående från sitt utseende. Idag har man ständigt en möjlighet att jämföra sig själv med andra jämnåriga på grund av att mycket material dagligen laddas upp på olika sociala plattformar. I denna avhandling använder jag den sociala jämförelseteorin av Leon Festinger med syftet att studera hur och varför individer jämför sig själva med andra individer och hurdan påverkan det har när det kopplas ihop med sociala medier. Facebook och Instagram används som exempel på sociala medier som framför kroppsidealet och som forum där unga kvinnor jämför sig själva. Även objektifieringsteorin av Barbara L. Fredrickson och Tomi-Ann Roberts tas upp för att förklara varför i synnerhet kvinnor blir påverkade av social jämförelse. För att få svar på problemet har jag sammanställt en litteraturöversikt och därefter granskat resultaten. Resultaten visar att unga kvinnor ofta blir negativt påverkade då de jämför sig själva med idealiserade bilder som laddas upp på sociala medier. Det finns ett ideal som känns svåruppnåeligt vilket leder till kroppsuppfattningsoro och kroppsmissnöje. Detta ideal ökar även risken för att kvinnorna drabbas av ätstörningar eftersom de idealiserade bilderna på sociala medier skapar oro och motiverar dem att förändra sina kroppar.

Syftet med denna avhandling är att beskriva hur barnets rättighet till delaktighet förverkligas i mångprofessionellt arbete. I denna avhandling menas med mångprofessionellt arbete som något som sker mellan eller i social- och hälsovården. Som metod användes en kvalitativ litteraturöversikt och metodbeskrivningar, riktlinjer och särskilda principer för en systematisk litteraturöversikt anpassades. Litteraturöversikten baserades på ett fördefinierat protokoll och litteratursökningen utfördes i tre olika elektroniska databaser i april 2017. Dessutom kompletterades systematiska litteratursökningen med en manuell sökning för att finna lämplig finländsk litteratur. Slutligen inkluderades åtta artiklar i materialet. Av resultaten framgår att barnets rätt till delaktighet förverkligas i mångprofessionellt arbete, alltså inom både social- och hälsovården, men inte i tillräcklig utsträckning. Faktorer som påverkar barn och ungas rätt till delaktighet är till exempel barnets ålder, individuella kompetens, verbala kunskaper och barnets behov av vård. Dessutom påverkas barns möjlighet till delaktighet av vårdpersonalens tidsbrist och ökade patientmängder. Det centrala resultatet är att barnets möjlighet till delaktighet ökar med ålder.

The aim is to study how different leadership styles relates to work commitment and well-being. My study objects are thus concepts and theories. Based on the literature, my aim is to answer the following research question: how do work commitment and well-being appear in different leadership styles? This thesis is an integrated, descriptive literature study. I try to establish a broad overview of the theme based on different sources. I thematize my material based on my research question. I make delimitations in the form of excluding literature and theories that are not directly relevant to my question. I want to create a broad overview of leadership, well-being and work commitment. The result of my analysis is that the transformative leader has good conditions for work commitment, even though the style is sometimes difficult to interpret. The leader has a good starting point for well-being. Based on the literature, the transformative leader has the best conditions for wellbeing in working life. The transactional leader also has good conditions for work commitment but has more negative than positive aspects related to well-being. The charismatic leader is difficult to interpret in terms of work commitment but has good conditions for well-being. The let-go-leader has poor conditions for both well-being and work commitment and is the style that have the highest risk of not being well in work life.

How do we see the quiet students? Earlier studies show that these students are often relatively invisible in schools and their needs are omitted to the benefit of more active students. The aim of this study was to understand how teachers apprehend their quiet students and how they evaluate the need of scaffolding for these students. I was also interested in how these students were assessed, on whether or not their quietness affects their credentials? The quiet students can be more reserved by nature, be fearful or shy. The underlying causes for the quietness are important to understand for the best result when interventions are planned. Also, the lack of national assessment criteria puts the teachers in a quandary, the curriculum sets guidelines, but the final credential will be subjective. The study was executed by semi structured interviews with three primary school teachers. The transcribed interviews where then analyzed with a hermeneutic approach to understand and mediate the voices of the teachers how they experience their quiet students and their need for support but also the difficulties they encounter when assessing these students. The result show that there are no explicit types of scaffolding that will benefit all students. Every student is unique with their own reason for quietness. As a teacher you must be aware of the underlying reasons for the best outcome. While the study shows that some progress can be made by creating an understanding and safe environment both in the classroom and outside. On the question about assessment the study shows that the quietness effects the student’s credentials negatively.

Attityderna till försvarssamarbetet i Finland har naturligtvis varierat med tiden och förhållningssättet har sett olika ut beroende på omgivande samhälleliga händelser och faktorer, både på nationell och internationell nivå. Det är självklart att i denna komplexa värld vi lever i finns det ett stort behov av att fokusera på framtiden, även i Finland, och hitta de mest effektiva och ändamålsenliga sätten för att hantera frågor och åtgärder som berör utvecklingen av det internationella försvarssamarbetet. Mitt syfte med denna avhandling är att diskutera om och i vilken utsträckning det har skett en förändring mellan Sannfinländarnas parti och Svenska Folkpartiet i Finland när det gäller deras åsikter om försvarssamarbete under tre olika tidsperioder sedan anslutningen till Europeiska unionen 1995. Jag kommer att analysera skillnader och likheter mellan anhängarna såväl som riksdagspartierna. Med tanke på bland annat övergripande säkerhet är det väsentligt att ta hänsyn till de olika faktorer som bidrar till bildandet av försvarssamarbetet och de möjligheter som finns för den finska staten. I min studie försöker jag också visa på de största skillnaderna mellan Sannfinländarnas och Svenska Folkpartiets syn på olika former av försvarssamarbete och att definiera förklaringar till påståendena baserat på statistik av undersökningar. Utöver detta strävar jag efter att ställa frågor för eventuell vidare forskning inom samma ämnesområde. I vårt ständigt föränderliga samhälle är det väsentligt att definiera de mest funktionella, nödvändiga och mångsidiga formerna av försvarssamarbete för den finska staten, med tanke på att konceptet är mycket brett och mångdimensionellt.

I dagens samhälle utspelar sig våra liv i en allt högre grad på sociala medier, vilket innebär att vi i en större utsträckning än tidigare påverkas av det innehåll som delas via dem. Innehållet som delas har förändrats med tiden och präglas ganska långt av olika medel för intrycksstyrning. Med intryckstyrning menas innehåll som skapas, och ofta förstärks och manipuleras, för att förmedla önskvärda intryck. Istället för att dela innehåll som beskriver verkligheten, delas innehåll som representerar en önskad tillvaro. Denna, ofta förvrängda bild av verkligheten, får konsekvenser på den psykiska hälsan och bidrar till ett ökat illamående i samhället. Syftet med denna avhandling är att granska hur intrycksstyrning fungerar på sociala medier, med att särskilt fokusera på mer extrem intrycksstyrning som framför allt används av influerare. Intrycksstyrningen som influerare använder sig av kan ha en stor inverkan på en allmän nivå, eftersom den mer eller mindre påverkar en stor del av de som är aktiva användare av sociala medier. Som teoretisk referensram används Goffmans dramaturgiska modell som utvecklats för att få en förståelse för det sociala samspelet som sker öga mot öga. Avhandlingen grundar sig också i tidigare forskning och litteratur om intrycksstyrning och sociala medier. I avhandlingen beskrivs vad intrycksstyrning innebär och på vilket sätt Goffmans dramaturgiska modell kan tillämpas på sociala medier. Avhandlingen redogör också för skillnaderna mellan den intrycksstyrningen som sker öga mot öga och den som sker via sociala medier samt för de konsekvenser intryckstyningen har på samhället och den psykiska hälsan.