Browsing by Title

Mål. Varje elev har rätt till en trygg lärmiljö. Det framkommer i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Som svar på det här ville jag ta reda på hur klassläraren gör för att uppnå det målet. Syftet med denna undersökning är således att klargöra och konkretisera bilden av det trygga klassrummet. Forskningsfrågan är följande: Hur skapar läraren ett tryggt klassrum där var och en känner sig välbemött? Metoder. Undersökningen gjordes som en kvalitativ studie av hur klassläraren skapar ett tryggt klassrum genom bemötande. I undersökningen deltog fyra klasslärare från finlandssvenska lågstadium. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med dessa lärare. Insamlingen av data gjordes under en månads tid, i november 2022. Materialet analyserades genom hermeneutisk meningstolkning som tillåter ett mångfald av tolkningar. Resultat och slutsatser. Resultaten av undersökningen visade på en korrelation mellan en lugn arbetsmiljö och ett tryggt klassrum. Klasslärarnas utlåtanden tydde på att strategierna för skapandet av det trygga klassrummet inte är lika essentiella som förmågan att tillämpa dessa strategier. De intervjuade lärarna beskrev att de hade utarbetat egna metoder för skapandet av det trygga klassrummet.

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur mjuklandningen kan tillämpas som metod för att skapa trygghet och förebygga separationsångest hos barn. Jag utgår i min undersökning från lärares och speciallärares erfarenheter inom småbarnspedagogiken och undersöker hur de uppfattar mjuklandningens betydelse. Mina forskningsfrågor är: Hur ser lärarna på mjuklandningen i relation till barns psykiska hälsa och välmående? Hur ser lärarna att vi på bästa sätt kan stödja barn som uppvisar separationsångest från sina vårdnadshavare? Avhandlingen är en kvalitativ fenomenologisk studie som baserar sig på sex halvstrukturerade intervjuer. I undersökningen deltog tre speciallärare och tre lärare inom småbarnspedagogik från Västnyland i augusti 2020. Röstinspelningarna transkriberades och analyserades på basis av mina två forskningsfrågor. Analysen resulterade i fem olika kategorier per forskningsfråga. Resultatet visar att mjuklandningen kan tillämpas som metod för att förebygga separationsångest hos barn. Mjuklandningen kan ha olika former, den kan vara förlängd i tid, man kan återkomma till den flera gånger eller vid behov börja om mjuklandningen helt. I resultatet kommer det också fram att god kommunikation och gott samarbete med hemmet är en grundläggande hörnsten för att barnet ska bli tryggt.

Särskilt begåvade elever är en resurs som vi inte har råd att försumma. Enligt Grunderna för läro-planen för den grundläggande utbildningen 2014 ska varje elev få uppmuntran och stimulering så att hen kan utveckla sitt lärande. Rätt sorts stöd och stimulans hjälper eleven att utvecklas till sin fulla potential. Enligt Lev Vygotskys teori om elevens proximala utvecklingszon gäller det att hitta den yttersta gränsen för vad eleven kan behärska. Den proximala utvecklingszonen syftar till den nivåskillnad som eleven kan lära sig på egen hand och vad hen kan lära sig tillsammans med en pedagog. Syftet med avhandlingen var att utreda hur klasslärarna upplever stödandet och stimulerandet av särskilt begåvade elever. För att uppnå syftet formulerades forskningsfrågorna till följande: - Hur identifierar klassläraren en särskilt begåvad elev? - Hur stöder och stimulerar klassläraren en särskilt begåvad elev? - Hur upplever klassläraren sina möjligheter att stöda och stimulera särskilt begåvade ele-ver? Avhandlingen var en kvalitativ undersökning och materialinsamlingen skedde med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. I intervjuerna deltog tre klasslärare. Den tematiska analysen användes för att analysera datamaterialet. Avhandlingens resultat visar att vare sig läroplanen eller skolan kommer med riktlinjer, ramar eller verktyg för att identifiera, stöda och stimulera särskilt begåvade elever. Resultatet berättar även att temat inte behandlas i klasslärarutbildningen. Därför tyr sig respondenterna till sin arbetserfarenhet och sina observationer i skolvardagen samt söker kunskap om temat i form av fortbildning.

Inom socialpsykologin hänvisas ofta till konceptet kultur som en nationell konstruktion samtidigt som en tydlig definition av konceptets innebörd ibland helt utelämnas. Konstruktionen av kultur som koncept har inom vetenskapen förändrats alltsedan intresset för kultur som forskningsområde växte fram i början på 1900-talet. Sedan 1980-talet har en existentiell debatt om kulturens värde och framtid som koncept pågått inom antropologin som följd av bland annat en utbredd samhällelig fokus på kulturella skillnader i motsats till likheter. Även inom socialpsykologin kan en diskussion kring hur konceptet kultur används bidra till en vidare förståelse för hur konceptet konstrueras och används. Mitt huvudsakliga syfte med avhandlingen är att analysera hur kultur som koncept konstrueras och används i akademiska socialpsykologiska artiklar. Jag är speciellt intresserad av hur ett essentialistiskt- respektive ett relativistiskt förhållningssätt begränsar och/eller utvecklar konstruktionen av kultur inom socialpsykologin. Samtidigt som en essentialistisk konstruktion av konceptet kultur har kommit att dominera en nutida samhällelig-/politisk kontext så har konceptet inom en akademisk kontext utvecklats i en motsatt relativistisk riktning till att inbegripa allt fler faktorer och möjliga avgränsningar. Två centrala teman urskiljs i denna litteraturöversikt; ett enhetligt och förenklat förhållningssätt till kultur samt en mer komplex och föränderlig helhetsförståelse av samma koncept. Efter analys av det material som ligger till grund för avhandlingen kan konstateras att konceptet kultur inom socialpsykologin i stor utsträckning konstrueras som nationell och i vissa fall även inom ramen av sociala system som likväl hänvisar till en nationell konstruktion. Med tiden har användningen av konceptet kultur inom socialpsykologin utvecklats, från att konstrueras som relativt enhetlig och likriktad, till att inbegripa fler och mer varierande faktorer som epistemiska motiv, strategier, scheman, supra-individuella kulturfenomen, direkt sociokulturell omgivning samt historia. Dessutom bör en tidsenlig definition av konceptet kultur enligt vissa forskare formuleras med hänsyn till kontext, kulturella system, sociala system, sociala strukturer, institutioner, handlingar, regler, mening, normer och värden. Avhandlingens resultat tyder på en kontinuerlig utveckling av hur konceptet kultur konstrueras och används inom socialpsykologin mot en mer nyanserad och föränderlig helhet. Kultur används även i socialpsykologisk forskning som något specifikt territoriellt bundet och statisk när den ska mätas, tolkas och generaliseras. Eftersom konstruktionen av ett så pass viktigt och återkommande koncept som kultur saknar en objektiv definition och varierar inom socialpsykologin är det viktigt att konstruktionen av konceptet och vad den får för konsekvenser fortsatt diskuteras.

Tiivistelmä - Abstrakt - Abstract Syfte. Syftet med denna forskning är att få en insyn i vad lärare gör för att förbättra elevernas mentala hälsa samt resultat i Move! Samt att få en överblick över vad lärare gör för att förbereda eleverna inför Move! Och hur de sedan behandlar resultaten och arbetar vidare med dem. Jag analyserar även elevernas psykiska hälsa samt hur de mår och känner sig före och under testsituationer. Metoder För att få klarhet i detta så har jag använt mig av en tematisk litteraturöversikt och bearbetat och avgränsat det material som jag funnit. I den beskrivande litteraturöversikten så granskar, analyserar och tolkar jag det material jag valt att använda mig av genom en tematisk analys. Resultat och slutsatser Resultaten visar att mycket tyder på att lärare strävar till att försöka hålla Move! på våren för att kunna utvärdera elevernas kondition. Man gör detta för att eleverna skall hinna träna upp sin kondition och motoriska färdigheter under hela skolåret. Detta ger även gymnastikläraren en insikt på hur bra hens terminplan har varit och om man i själva verket uppnått de mål man satt upp för gymnastiken under skolåret. Move! Är obligatoriskt för årskurserna 5 och 8. Flera lärare väljer dock att hålla testerna de övriga åren för att ge eleverna en insikt i testet och vad som kommer krävas av dem. Den mentala aspekten är något som läraren ständigt försöker förbättra under gymnastiken, många elever är obekväma med sin kropp och inte väldigt självsäkra. Därför betonar flera lärare vikten av att skapa en trygg miljö i gymnastiksalen där man kan vara sig själv och var det är nolltolerans för mobbning och diskriminering.

Frågor om miljön och klimatet är väldigt aktuella i dagens förändrade samhälle, ändå har inte frågorna uppnått samma ställning som andra ämnen inom politiken. För att granska hur partierna belyser området, har jag för avsikt att i den här avhandlingen analysera hur tre av de finländska politiska partierna betonar och ger utrymme åt klimatpolitik i sina valprogram. De tre partierna som granskas är De Gröna, Centern och SDP. Mitt syfte är även att se om det har skett en likriktning gällande sakfrågan. Tidigare forskning visar att partierna tar ställning till allt mera liknande frågor. Den metod som avhandlingen använder sig av är en kvantitativ innehållsanalys. Analysen genomfördes med hjälp av de tre partiernas valprogram från 2003 och 2019, i dem har meningar som definierar klimatpolitik räknats. Jag har jämfört antalet meningar mellan de två valtillfällena för att se om det har skett en förändring i det utrymme partierna ger klimatpolitik i sina valprogram. Resultaten visar att det har skett en förändring i det utrymme partierna ger klimatpolitik i sina valprogram, både gällande partierna själva och mellan partierna. Resultatet kan tolkas så att det har skett en likriktning av partiernas klimatpolitik.

Ämnet för denna kandidatavhandling är finlandssvenska dagstidningars porträttering av kvinnor av etnisk minoritet. Syftet med studien är att ta reda på hur situationen ser ut för kvinnor av etnisk minoritet i den finlandssvenska dagspressen. Studien har genomförts genom kvalitativ innehållsanalys av åtta artiklar publicerade under tiden 10.9.2018 till 10.10.2018. Artiklarna var publicerade i Hufvudstadsbladet, Åbo Underrättelser, Nya Åland och Vasabladet. I studien har jag valt att analysera endast de artiklar där kvinnor av etnisk minoritet blir intervjuade. Artikeln behövde dock inte explicit handla om kvinnan och där med inte heller vara ett personporträtt. Artiklarna analyserades genom analys av kontext, ordval, känsloladdade ord och artikeln som helhet. Resultatet av studien visade, liksom tidigare studier också har visat, att kvinnor av etnisk minoritet är marginaliserade i den finlandssvenska dagspressen. Resultaten visade även att kvinnorna av etnisk minoritet, i de artiklar som ingick i undersökningen, oftast porträtteras som offer eller personer som gått igenom en svår tid men sedan lyckats ta sig ur det. Kvinnorna kunde antingen ha haft svårigheter i sitt hemland eller med integrationen då de kommit till Finland.

Lejonet eller kungen av djungeln är ett av de kändaste afrikanska djuren som är en del av de mest populära sevärdheterna för västerländska turister som besöker Afrika. Den stora efterfrågan av lejonturism har bildat en marknad för lejon inom fängslade områden utanför de vilda savannerna. Turister idag kan välja mellan att åka på lejonsafarin i nationalparker eller reservat, jaga lejon som är uppfödda för syftet att bli jagade, eller volontärarbeta med lejon på reservat där man har möjligheten till närkontakt med dem. Syftet med avhandlingen är att diskutera hur de koloniala strukturerna reproduceras genom lejonturism i Afrika med hjälp av postkolonial teori. Den teoretiska basen för avhandlingen baserar sig på postkoloniala teorier. Exempel på dessa är Stuart Halls (1992, 170) beskrivning om hur européerna under imperial tid idealiserade och jämförde Amerika med sina egna länder och Robert Youngs (2001, 69) frågeställningar om rollen av europeisk kultur i kolonialismen och den fortsatta exploateringen. De olika formerna av turism med icke-vilda lejon är ofta kopplade via samarbete, det vill säga att om man volonterar med lejon kan organisationen ifråga göra samarbete med företag specialiserade på lejonjakt. Turism med lejon förespråkar oftast inte de lokala intressen för rekreation och lokalbefolkningens begränsade möjligheter att delta på grund av den dåliga infrastrukturen utesluter dem att ta del i lejonturism. Fenomenet där turism utövas på bekostnad av lejon återspeglar den dystra koloniala historien av Afrika, där västerländska intressen utövades på bekostnad av lokalbefolkningen. Den koloniala bakgrunden påverkar afrikanska samfund än idag och den globala ojämlikheten styr drivande krafterna av turism. Konflikterande intressen mellan västerländska turister och afrikaner, kan leda till konflikter mellan människa och djur, hälsorisker för lokalsamfundet och en ohållbar form av volontärturism som har även negativa konsekvenser för lejonet.

The aim with this study is to recognize how children communicate and interact during free play and in what different ways children’s play start. In this study qualitative methods are used to gather information. I am also interested in finding reasons in conflicts in children’s free play. In this study video observation was used to gather information about children’s interaction in their free play. Participatory observation was also used and an observation diary was written. The video recordings gave the most important analyzable material. The participants in this study were from a bilingual kindergarten and every so often the same children participated in the free play where I recorded. The children’s play was not directed in any way, because free play was recommended for this study. The play situations were recorded and afterwards transcribed into text, which was analysed. The key findings in this study was that children communicate with adult-like sentences and speak to each other using a multifaceted narrative conversation style. Usually children’s play start with choosing toys or tools for the free play. The second common way to start free play was an experience from children’s everyday life and the third common way to start a play was choosing roles for a role play. Conclusions of this study were that children strongly connect their experiences in their free play and children use their imagination in their themes for free play in kindergarten.

I den här avhandlingen fokuserar forskaren på bemötande av klienter i barnskyddet ur perspektivet vad den professionella i barnskyddet kan göra för att förbättra bemötande. Bemötande av klienter analyseras utifrån Lipskys teori om handlingsutrymme och Honneths teori om erkännande. Avhandlingen baserar sig på en kvalitativ intervjustudie med svenskspråkiga socialarbetare och socialhandledare inom olika enheter i barnskyddet i Nyland, Finland. För analys av intervjumaterialet tillämpas teoristyrd kvalitativ innehållsanalys. Centrala begrepp är handlingsutrymme och erkännande enligt de teorier som använts som utgångspunkt i denna avhandling. Forskningsfrågorna i denna avhandling är följande: ”Hur ser professionella i barnskyddet på bemötande av klienter? Vilken roll fyller handlingsutrymme och erkännande i ett gott bemötande?” Syftet med den här avhandlingen är att förstå på vilket sätt erkännande och handlingsutrymme reflekteras i den individuella arbetarens praktik samt vilken roll det har i bemötande. Därtill önskar man förstå förhållandet mellan handlingsutrymme och erkännande och vilken uppgift handlingsutrymme har för att förverkliga erkännande i praktiken. De övergripande teman som framkom i avhandlingen är flexibilitet och anpassning enligt situation, inkluderande och fördomsfritt bemötande, tillit och förtroende samt fokusera på familjens egen syn. Några centrala fynd är t.ex. att erkännande utgör en central del av professionellas praktik där de eftersträvar att klientens egen syn utgör utgångspunkten för samarbete. Samt att handlingsutrymme är värdefullt och nödvändigt eftersom det möjliggör flexibilitet och anpassning gällande vilka stödformer man tillämpar och hur.