Browsing by Title

Dagens socialskyddssystem kan i flera avseenden anses vara otillräckligt för dagens samhälles behov. Jag har velat ta reda på varför det kan anses vara så och varför basinkomsten skulle kunna vara ett alternativ för hur man kunde förnya dagens socialskyddssystem. Syftet med min avhandling är att undersöka attityden till basinkomsten bland Vänsterförbundets och Samlingspartiets representanter och språkrör, d.v.s. Kansan Uutiset respektive Verkkouutiset (Nykypäivä). Jag har särskilt fokuserat på hur man argumenterar för respektive emot en basinkomst i den offentliga debatten. Jag har analyserat de utvalda representanternas bloggtexter samt ovannämnda tidningars artiklar skrivna om basinkomst genom kritisk diskursanalys. Som teoretisk referensram har jag använt ofta förekommande argument för och emot en basinkomst. Studien visar att de båda partiernas representanter och språkrör argumenterar ganska olika för och emot en basinkomst. Vänsterförbundet och Samlingspartiet har olika tankar om hur en basinkomst skulle kunna påverka individers beteende och samhället i övrigt. Bland Vänsterförbundets representanter och språkrör Kansan Uutiset argumenterar man ofta för en högre basinkomst bl.a. för att medborgarna då inte skulle vara tvungna att ta emot vilket jobb till vilka villkor som helst eftersom en inkomst ändå skulle vara tryggad. Inom Vänsterförbundet lyfter man också upp att basinkomsten skulle minska på stigmatiseringen kring sociala förmåner. Överlag ser Vänsterförbundets representanter och Kansan Uutiset införandet av en tillräckligt hög basinkomst som en positiv åtgärd både för samhället och medborgarna. Bland Samlingspartiets representanter och språkrör är man oense om huruvida basinkomsten skulle vara en positiv eller negativ sak. Förespråkarna argumenterar för en basinkomst därför att de anser att den skulle sporra folk att arbeta men poängterar ändå att basinkomsten borde ha någon form av deltagande element och inte heller vara för hög för att inte vara passiverande. Motståndarna till basinkomsten inom Samlingspartiet anser ofta att en basinkomst skulle ge helt fel signal eller vara för dyr. Resultaten var inte överraskande eftersom de står i enlighet med de undersökta partiernas linje överlag. Vänsterförbundet fokuserar på hur man skulle kunna förbättra situationen för de mest utsatta grupperna i samhället. Samlingspartiet lyfter upp hur viktig arbetsmoralen är för medborgarna och att för höga förmåner skulle passivera individen.

Mål. Syftet med studien är att undersöka vilka verktyg och instruktioner klasslärare har för att göra sin undervisning inklusiv. Forskningen är fokuserad speciellt på Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, årskurs 1-6. Jag ville forska speciellt kring inkludering, eftersom det i dagens skola är i grunden för all undervisningen. Utöver det ville jag analysera specifikt instruktioner i grunderna för läroplanen eftersom de skall styra varje finsk lärare till att uppkomma detta mål. Tidigare forskning har visat att inkludering som tanke är simpelt men komplicerat i praktiken. Jag ville på basen av det undersöka hur utbildningsstyrelsen har skrivit grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen är skriven som ett styrdokument för lärare som behöver verktyg i att genomföra inkluderande undervisning. Metoder. Studien var en kvalitativ innehållsanalys, specifikt en induktiv innehållsanalys. Metoden utgår från en observation som genom forskning generaliseras. I studien utgick jag från en observation i medier och statistik och analyserade sedan på basen av det Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 och kom till en allmän slutsats. Resultat och slutsatser. Resultaten visade att instruktionerna kring inkludering är relativt allmänna i grunderna för läroplanen. Instruktionerna innehåller inte mycket konkreta verktyg på hur undervisningen skall göras inklusiv. Utöver grunderna för läroplanen skall de mera konkreta instuktionerna och tillvägagångssätten bestämmas på lokal nivå. Grunderna för läroplanen innehåller ändå instuktioner för de tre nivåerna av stöd för lärande, de beskriver stöd nivån och de viktigaste delarna av genomförandet.

Tiivistelmä – Referat – Abstract Syftet med min avhandling är att analysera vad det kan bero på att unga kvinnor blir återfallsförbrytare trots att man inom fångvården satsar på återfallsprevention och trots det sociala arbetet inom fångvården. Mina forskningsfrågor är 1) Hur kan man via socialt arbete stöda kvinnor som vill frigöra sig från ett kriminellt liv? 2) Vilken är socialarbetets roll och hurdant stöd och hurdan hjälp kan socialarbetaren ge för att förebygga återfallsbrottslighet? Det är avsevärt färre kvinnor är män som sitter i fängelse. Andelen kvinnor i fängelser är cirka åtta procent av alla fångar. Av dessa kvinnor är fyra av tio dömda för våldsbrott. De kvinnor som sitter i fängelse har ofta missbruksproblem och de har levt i utsatthet sedan barndomen. Cirka 80 % av alla fångar har missbruksproblem och därför finns det behandling mot missbruket i fängelset. Orsaken till att jag valt att fokusera på kvinnliga fångar är att kvinnorna är färre och de återfaller mera sällan till kriminalitet. I avhandlingen granskar jag hurdan hjälp och hurdant stöd kvinnorna får under tiden i fängelset samt efter fängelset för att ta sig ur den kriminella livsstilen. Studien görs som en kvalitativ strukturerad litteraturöversikt med systematisk ansats. Analysmetoden är en innehållsanalys. Med hjälp av empowerment-teorin kan socialarbetare stöda kvinnliga fångar till bättre självförtroende och att förbättra deras egen förmåga att ta kontroll över sitt liv. Resultatet visar att det finns behandlingsprogram mot missbruks- och våldsproblematiken men för den som inte har dessa problem så finns det ingen rehabilitering alls i fängelset. De kvinnor som sitter i fängelse har ofta utsatts för våld eller upplevt andra traumatiska händelser och därför behövs traumabehandlande rehabilitering också. Då behandling mot missbruket påbörjas i fängelset är det viktigt att den fortsätter i friheten. Via socialt arbete kan man redan under tiden i fängelse ordna med fortsättningen tillsammans med fångens hemkommuns socialbyrå så att kvinnans rehabilitering fortsätter direkt efter fängelset. Även att ordna med bostad samt andra praktiska saker som kvinnan behöver hjälp med ska påbörjas i fängelset i god tid. Fången har oftast ingen kunskap om hur samhället fungerar. Detta behöver hon hjälp med. Boendet är ytterst viktigt för att man ska kunna förhindra återfall. Förutom vården och rehabiliteringen är det viktigt att kvinnan har ett stödnätverk och får kamratstöd i det civila. Om hon inte själv har stödnätverk, som till exempel familj eller andra viktiga människor i livet, kan socialarbetaren hänvisa henne till tredje sektorn.

För att svara på komplexa samhällsproblem och anpassa sig till en föränderlig värld har policyprocesserna även blivit mer flexibla och horisontella. Ansvar flyttas allt oftare till privata eller offentliga aktörer efter resurser. Detta syns bland annat i form av olika nätverk och partnerskap. Samtidigt finns det en risk att detta leder till att processerna blir otydliga eller komplicerade och kan därmed bli ett hot för demokratin. Olika governance-teorier syns även i den finska förvaltningen. Nu förbereder Finland sig för att överföra majoriteten av arbets- och näringslivstjänsterna från arbets- och näringslivsministeriet till kommunala sysselsättningsområden som från och med 1.1.2025 räknas ha huvudansvar över dessa tjänster i Finland. Detta förbereds genom kommunförsök inom sysselsättningsområden. I denna avhandling strävar jag efter att genom en fallstudie om kommunförsöket inom Birkala sysselsättningsområde analysera samverkan mellan interaktivt governance och demokrati, effektiv förvaltning i form av innovation och resultat-drivenhet som en del av mjukt governance genom två olika rapporter om kommunförsöket. Rapporterna är från de första åren av kommunförsöket som dessutom präglats av coronakris och krig. Det kvalitativa analysmaterialet används för att analysera styrkor och svagheter som reformen kan inneha ifall den skulle träda i kraft enligt samma principer som kommunförsöken hittills. Detta görs i ljuset av interaktiva governance-teorier. Resultaten inom analysmaterialet tyder på att reformen bidrar till lättare anpassning för kommunerna och sysselsättningsområdena. De har nu möjligheter att forma och utöva arbets- och näringslivstjänsterna som en del av det kommunala ekosystemet. I ett idealt fall innebär detta att arbeta med både resultat-drivenhet och ömsesidigt beroende inom olika partnerskap eller nätverk oavsett om aktören i fråga är del av den privata eller offentliga sektorn. Då är målsättningarna och strategierna både gemensamma och tydliga och kan därmed bidra till goda och effektiva resultat av förvaltningen. Ifall också ansvarskrävande är tydligt inom processerna hotas inte heller demokratin.

Mål: Syftet med avhandlingen var att se och jämföra likheter och skillnader i läroplanerna i Finland och Sverige. I frågor som berörde bland annat genus och jämställdhet och ämnen kopplat till det. Genom att se hur sådana frågor togs upp visar det i sin tur hur skolan förebygger fördomar och motverkar diskriminering. Sverige kändes öppnare inom ämnet genus. Målet var att kunna jämföra resultaten och föra fram en slutsats och diskutera det. Metoder: Avhandlingen har använt sig av en komparativ metod och därmed jämfört Sveriges och Finlands läroplaner i vad gäller jämställdhet, genus och diskriminering. Analysen var en komparativ, jämförande analys. Resultat och slutsatser. Som helhetssyn kunde man se att likheterna var fler än skillnaderna. Båda ländernas läroplaner hade ett liknande sätt att hantera frågorna. Diskriminering togs dock inte upp särskilt mycket i någon av läroplanerna. Det finns mycket likheter i läroplanerna men även skillnader där till exempel Finland beskriver ämnena i inledningen och Sverige i specifika ämnen. Genus nämns inte i någondera och bland annat i den frågan finns det förbättringspotential till framtida läroplaner.

Tavoitteet. Aiempi tutkimus osoittaa, että puheen visuaalinen signaali on merkittävässä roo-lissa puheen havaitsemisessa ja että se tukee jatkuvasti puheen ymmärtämistä. On myös ehdotettu, että tietyt aivoalueet ovat erikoistuneet puheenkaltaisten signaalien käsittelyyn. Tämän tutkimuksen tavoitteena oli selvittää, millaisia erilaisia menetelmiä on huuliolukukyvyn arviointiin ja millä tavoin nämä keinot eroavat toisistaan. Menetelmät. Menetelmänä käytettiin integroivaa kirjallisuuskatsausta. Aineisto kerättiin kah-desta tietokannasta, jotka olivat Scopus ja Ovid Medline. Hakulausekkeessa käytettiin terme-jä lipreading/lip reading, speechreading/speech reading, visual speech perception, assess-ment ja evaluation. Haku suoritettiin 24.2.2019. Valintakriteereiden mukaisen karsimisen jäl-keen aineistoon valikoitui 3 tutkimusartikkelia, sekä lisäksi ”käsinpoiminnalla” 5 tutkimusartik-kelia. Kaikki artikkelit olivat englanninkielisiä, vertaisavioituja ja saatavilla ilmaiseksi Helsin-gin yliopiston tietojärjestelmän kautta. Tulokset ja johtopäätökset. Huuliolukutaitoja arvioitiin äänne-, sana- ja lausetasolla, sekä ly-hyillä kertomuksilla. Arviointimenetelmät käyttivät testien puhujina miehiä ja naisia ja vastaus annettiin joko suljetusta valikosta valitsemalla tai avoimeen vastauskenttään kirjallisesti sekä yhdessä tapauksessa suullisesti. Eri tutkimuksissa koehenkilöt suoriutuivat huuliolukukykyä arvioivista testeistä hyvin eri tasoisesti. On mahdotonta päätellä mistä tarkalleen erot johtu-vat, sillä menetelmät ovat erilaisia keskenään. Jatkotutkimusta tarvitaan isommilla otoskoilla ja standardoiduilla menetelmillä, sekä useammalle menetelmälle tulee muodostaa normiar-vot, jotta yksilön suoriutumista on mahdollista verrata tyypilliseen suoriutumiseen. Etenkin ko-timaiselle tutkimukselle on tarvetta.

The aim of this study is to examine parents' thoughts about their children's hobbies. Intention is to investigate factors that parents think are essential in hobbies. I reflect parents' upbringing perspective with social climate that highlights individuality, efficiency and competitiveness in the spirit of neo-liberal policy. My interest is directed to the potential benefits that parents believe hobbies produce. The capitalistic values of neo-liberal politic seems to have background influence in school and in leisure and I seek to examine indication of these values in parents speech. Previous studies suggest that hobbies serve as one form of cultural and social capital when choosing educational paths. Skills obtained at school alone don’t seem to suffice for the aptitude tests to selective classes, but with suitable hobbies one can acquire necessary capital to pass the tests. The ideal of healthy citizen and wholesome activity has also been sought through hobbies. With proper hobbies there is also the parental desire that their child finds suitable friends. Organized activity has even been considered as a vaccine for social exclusion and behavioural problems, especially during puberty. The study material consists of four interviews. The interviewees were parents of preschoolers in a day care center in the capital regionof Finland. Interviews were conducted as theme interviews and they were transcribed and analysed according to the principles of content analysis. Based on this research, hobbies were thought to bring content and interests into children's lives which would help them find their ”own thing”. Hobby-specific know-how, sport skills and better self-esteem were mentioned as benefits of hobbies too. The most significant advantages were thought to be the health benefits, the development of communication skills and the prevention of social exclusion. Health education was underlined by several interviewees and these parents believed that organized physical activity and sports lifestyle passes into adulthood. There was not significant evidence of neo-liberal policies in parents' speech.

År 2016 inrättade minister Olli Rehn en arbetsgrupp på Arbets- och näringsministeriet för att utarbeta förslag för utveckling och omstrukturering av Team Finland-verksamheten. Uppgiften var också att föreslå nya alternativa driftsmodeller och organisations- och resursförändringar. Regeringen redovisade strategin för strukturella lösningar vid sitt möte år 2017. Till en föld sammanslöts Tekes och Finpro i ett nytt flerinstitutionellt organ – Business Finland. Enligt Borys & Jemison (1989) är organisationer som utnyttjar resurser och/eller samhälleliga strukturer utifrån flera existerande organisationer – hybrida. I denna avhandling kommer jag att redogöra för Business Finland som ett fall av hybriditet. Närmare undersöker jag motiven bakom sammanslutningen av Tekes och Finpro samt om och i vilken grad sammanverkan mellan dessa har lett till att Business Finland-organisationen blivit en hybrid. Slutligen sammanfattar jag konsekvenserna av hybriditeten som effekter och resultat i verksamheten på en allmän nivå.

The purpose of this literature review was to describe immigrants’ acculturation process and the role of sport and physical education in that process. More specifically the research problems were to describe the acculturation process and it’s meaning from both immigrant’s and society’s point of view and to consider how physical education and sport could support acculturation process and what are the possible challenges that could manifest when using physical education and sport as a part of social integration of immigrants. The research on the role of sport and physical education in acculturation process seems to be rare and has provided equivocal results.  Positive effects of sport and physical education on social integration can be categorized under six categories: general feeling of control in life, connection to learning language, practicing general skills needed in society, social contacts and creating friendships, psychical wellbeing and adding tolerance. Challenges of sport and physical education in social integration process can be categorized in five categories: cultural differences, socioeconomic factors, the competitive nature of sports, lack of knowledge, racism and prejudices.  This overview will show that succesfull support of acculturation process is usefull and positive to both immigrant and society. Supporting especially children’s and adolescents’ acculturation process should be taken into account. Physical education and sport can be shown to be usefull in supporting social integration, if possible challenging factors are considered planning and executing activity. Literature review will also indicate the need for an extensive research, especially regarding children in early childhood education and in elementary school. Research on their acculturation and using physical education and sport in assisting social integration process, would be significant to teachers, coaches and other educators working with immigrants. With the help of an extensive research could be received more inclusive picture of acculturation, physical activity of immigrant children and- adolescents and their relation to sport. Through that could be developed the knowledge of methods, how to utilize physical education and sport in supporting acculturation process.