Browsing by Title
Now showing items 1542-1561 of 7170
-
(2017)Papperstidningen är en mycket omtalad medieform som får kämpa för att hålla sig kvar på dagens hårda marknad. Digitaliseringen utmanar papperstidningen och gör att konkurrensen om läsare och prenumeranter blir allt hårdare. Speciellt bland ungdomar minskar intresset för papperstidningen och de är i stället allt mer inriktade på sociala medier. Syftet med de här kandidatavhandlingen är att undersöka unga vuxna österbottningars medieanvändning och syn på papperstidningen och jämföra hur deras medieanvändning stämmer överens med tidningen Vasabladets målgruppsval och framtida satsningar. Vasabladet används som exempel i avhandlingen och chefredaktören intervjuades hösten 2015 för att få en bild av tidningens syn på hur efterfrågan ser ut och vad som enligt dem är värt att satsa på. Resultatet av forskningen som rör Vasabladet visar att de vill satsa på det digitala och utveckla Vasabladet till mer än en papperstidning för att intressera yngre åldersgrupper. Nyberg menar att nya tjänster måste utvecklas, som unga medieanvändare är villiga att betala för. Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerad kvalitativ intervju. Sex österbottningar i åldern 18–25 intervjuades hösten 2015, med motivationen att det tidigare har gjorts ingående forskning om tonåringars medievanor men forskning som rör unga vuxna är inte lika vanlig. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys och en form av närläsning. Resultatet av intervjuerna med de unga vuxna var någorlunda överraskande och avslöjade en generation unga vuxna som befinner sig i en brytningspunkt mellan digitalt och papper, mellan en gammal och ny medievärld. Mentalt befinner de sig fortfarande i en ideal värld där de hinner och vill läsa papperstidningen dagligen, i verkligheten läser de mycket sällan en dagstidning överhuvudtaget och ännu mer sällan läser de tidningen i pappersformat. Endast en av informanterna läser e-tidningen dagligen. De som har tillgång till e-tidningen läser den ett par gånger per vecka. Avhandlingen undersöker och belyser den här ambivalensen som informanterna befinner sig i, att å ena sidan uppvisa ett intresse för papperstidningen och hoppas på en framtid för den, och samtidigt nästan uteslutande använda sociala medier som nyhetskälla.
-
(2024)Tavoitteet. Kansainvälisen toimintakyvyn, toimintarajoitteiden ja terveyden luokituksen eli ICF:n hyödyntämistä puhetta tukevaa ja korvaavaa viestintää käyttävän lapsen kuntoutuksessa on tutkittu aiemmin vain vähän siitä huolimatta, että se on yleisesti hyväksytty kuntoutuksen työväline, joka mainitaan esimerkiksi Kelan palvelukuvauksessa. Tämän kandidaatintutkielman tavoitteena oli selvittää, kuinka ICF-viitekehystä voidaan käyttää puhetta tukevaa ja korvaavaa viestintää eli AAC:tä käyttävän lapsen kuntoutuksessa ja millaista hyötyä siitä voi hänelle olla. Menetelmät. Tutkielman menetelmänä käytettiin integroivaa kirjallisuuskatsausta. Tiedonhaku tehtiin Ovid Medline, Scopus ja PubMed -tietokannoista. Hakulauseke oli muotoa: (AAC OR "augmentative and alternative communicat*" OR "communication aid*" OR “aided communication”) AND (ICF OR “ICF-CY” OR "international classification of functioning") AND (child* OR young* OR youth OR adolesc*). Tutkielmaan valikoitui viisi vuosina 2013–2022 julkaistua artikkelia, jotka koskivat puhetta tukevaa ja korvaavaa viestintää käyttävän lapsen kuntoutusta ja joissa käytettiin ICF-viitekehystä. Aineiston analyysin avulla artikkeista valikoitiin tämän tutkielman kannalta oleelliset tiedot, jotka myös teemoiteltiin kirjallisuuskatsauksen tulososioon. Artikkelien keskeisimmät tulokset taulukoitiin. Tulokset ja johtopäätökset. Tutkielmassa huomattiin, että ICF-viitekehystä käytettiin puhetta tukevaa ja korvaavaa viestintää käyttävien lasten kuntoutusaiheisissa tutkimuksissa monin eri tavoin. Tutkimuksissa käytettiin viitekehyksinä ICF:ään pohjautuvia ICF-CY-, CSI-CY- ja CP-A-viitekehyksiä, joiden avulla jäsenneltiin ja arvioitiin puhetta tukevaa ja korvaavaa viestintää käyttävien lasten vuorovaikutukseen liittyviä asioita. Yleisimpiä ICF:n käyttötarkoituksia olivat lapsen viestintätaitoihin, viestintätavoitteisiin sekä AAC:n käyttöä haittaaviin tekijöihin liittyvät käyttötavat. Osa tutkijoista pohti ICF-pohjaisten viitekehysten käytöstä olevan hyötyä AAC:tä käyttävän lapsen kuntoutuksessa esimerkiksi arvioinnin ohjaamisessa, kuntoutustulosten parantamisessa sekä palveluiden ja käytäntöjen kehittämisessä. Puheterapeuttien kokemuksia ICF:n käytöstä ja sen hyödyistä olisi tärkeää selvittää tulevaisuudessa.
-
(2021)Interaktionsstilen mellan en person i en auktoritetsroll och en underordnad, som till exempel i förhållandet mellan en tränare och en idrottare eller mellan en förälder och ett barn, har en stor betydelse för den underordnades välmående och motivation. Självbestämmandeteorin är en forskningsinriktning som har tillämpats inom bland annat lärande, föräldraskap och tränarskap för att studera motiverande interaktionsstilar, dvs. den autonomistödande och kontrollerande interaktionsstilen, och deras inverkan på välmående. En tränare som använder sig av en autonomistödande interaktionsstil med idrottare kommer mer sannolikt att bidra till idrottarnas motivation och välmående än en tränare som använder en kontrollerande interaktionsstil. För att få en tränare att anamma en autonomistödande interaktionsstil är det viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna till tränarens interaktionsstil. Syftet med denna avhandling är att 1) med hjälp av den nyaste forskningen redogöra för faktorer som har en inverkan på motiverande interaktionsstilar, 2) jämföra faktorerna med en tidigare litteraturgenomgång i samma forskningsområde, och 3) diskutera resultaten i ett träningssammanhang. För att uppnå syftet genomfördes en litteraturgenomgång av den nyaste forskningen om faktorer som har en inverkan på motiverande interaktionsstilar med grund i självbestämmandeteorin. Den nyaste forskningen inom området bestod av studier inom lärande, föräldraskap och träning. För att kategorisera de identifierade faktorerna användes den motiverande modellen mellan tränare och idrottare, som använts tidigare i liknande sammanhang. Resultaten visar att den nyaste forskningen har fokuserat mer på lärande och föräldraskap än på träningssammanhang. Nya faktorer identifierades inom alla kategorier i den motiverande modellen mellan tränare och idrottare: kontextuella faktorer, faktorer som relaterade till uppfattning av andras motivation och beteende och personliga faktorer. Mest nya faktorer uppstod i kategorin personliga faktorer, och inom den kategorin identifierades även mest stöd för redan i tidigare forskning funna faktorer. Från ett träningsperspektiv har under de senaste fem åren identifierats flera nya faktorer, främst i relation till hur man uppfattar andras beteende och motivation och till personliga faktorer. Avhandlingen bidrar med att sammanfatta forskningen om faktorer som har en inverkan på motiverande interaktionsstilar. Resultaten ger en bra grund för att identifiera framtida forskningsbehov inom området och för att skapa interventionsprogram med syfte att stöda anammandet av en autonomistödande interaktionsstil.
-
(2022)Tavoitteet. Dementoivat sairaudet vaikuttavat ihmisen identiteettiin. Tietoa dementian vaikutuksesta identiteettiin on kuitenkin vain vähän, sillä tutkimusta dementiapotilaiden identiteetistä on vähän ja identiteetti itsessään on monimutkainen kokonaisuus. Identiteettiä on silti tärkeä ymmärtää, koska se antaa viitteitä siihen, miten dementiapotilaat selviytyvät sairauden aiheuttamista haasteista ja millaiset interventiot ovat heille sopivia. Tämän tutkielman tavoitteina on kartoittaa, miten dementoivan sairauden aiheuttamat identiteetin ongelmat ilmenevät ja miten dementiapotilaiden identiteettiä voi tukea. Menetelmät. Tässä tutkielmassa kirjallisuutta kerättiin pääasiassa Google scholarin avulla hakusanoilla ”dementia identity”, ”Alzheimer’s identity”, “dementia identity loss” ja “early stage-dementia identity”. Tutkimuskysymyksiin vastaamiseen käytetty kirjallisuus koostui suurimmaksi osaksi tutkimuksista, joissa käsiteltiin dementiapotilaiden kokemuksia identiteetistään. Tulokset. Dementianpotilaiden identiteetin muutokset keskittyivät niihin osa-alueisiin, joihin dementian oireet vaikuttavat käytännöllisesti tai emotionaalisesti. Muutokset identiteetissä ja tietoisuus sairauden vaikutuksesta vaikuttivat dementiapotilaan hyvinvointiin. Havaittiin, että dementiapotilaiden tulisi löytää arvoa itsestä eksistentiaalisella tasolla. Tätä voi auttaa jatkuvuuden tunne: jatkuvuuden tunnetta voi tukea ammattihenkilökunnan tarjoama ohjaus päivittäisiin aktiviteetteihin ja hyvää ammattihenkilökunnan ja dementiapotilaiden kanssakäymistä leimaavat ymmärrys, arvostus ja kommunikaation selkeys. Johtopäätökset. Tutkielman johtopäätös on, että dementiapotilaiden identiteetin tutkimuksessa aikaisin aloitettuja identiteetin säilyviä osa-alueita tukevia interventioita olisi syytä tutkia lisää.
-
(2020)Neljäs teollinen vallankumous on osaltaan tuonut kiihtyvän ja jatkuvan muutoksen yhteiskuntaamme. Jatkuva oppiminen on yleisesti hyväksytty osa aikaamme muutosten aiheuttaman osaamisvajeen korjaamiseksi. Samanaikaisesti yksilöllistyminen ja identiteettityö ovat yksilöiden näkökulmasta alati käynnissä olevia prosesseja. Identiteettiä tarkastellaan Erik H. Eriksonin (1950) egon identiteettiteorian asettamista lähtökohdista psykologisessa, kognitiivisessa ja pedagogisessa kehyksessä. Tämän tutkielman tarkoitus on analysoida jatkuvan oppimisen ja identiteetin välistä suhdetta ja vuorovaikutusta, jotta ymmärtäisimme näiden välistä ilmiötä. Tutkielman tutkimuskysymykset ovat 1) Miten identiteetti rakentuu ja muokkautuu? ja 2) Millaista on identiteettityö jatkuvan oppimisen kontekstissa? Toteutin tutkielman kuvailevana kirjallisuuskatsauksena. Tutkimuksen aineiston muodostivat 40 lähdettä, joista puolet oli vertaisarvioituja tieteellisiä artikkeleita. Tieteellisistä artikkeleista yksi kolmasosa oli julkaistu psykologisissa ja kasvatuspsykologisissa journaaleissa, toinen kolmasosa kasvatustieteellisissä journaaleissa ja loput muissa tieteellisissä journaaleissa. Olen valinnut aineiston kuvailevalle kirjallisuuskatsaukselle tyypillisesti siten, että se parhaiten kuvaa tutkielman ilmiötä. Artikkelit löytyivät pääosin Helka-tietokannasta. Tämä kirjallisuuskatsaus osoitti, että jatkuva oppiminen ja identiteettityö ovat vuorovaikutuksessa toisiinsa. Molemmissa on viime kädessä kyseessä yksilön kognitiivisista prosesseista. Identiteettityö sisältää monia tekijöitä, joita tukemalla yksilön mahdollisuuksia jatkuvaan oppimiseen voidaan edesauttaa. Johtopäätöksenä voidaan todeta, että jatkuva oppiminen tulee nähdä alati jatkuvana prosessina ja se vaatii aikaa yhtä lailla kuin hitaasti tapahtuva identiteettityö.
-
(2020)Kritik mot tvåsamhetsnormen har ökat och flersamhet har blivit allt mer populärt. I denna litteraturöversikt är mitt syfte att ge en inblick i konstruktionen av identitet hos flersamma personer, samt attityder kring flersamhet. Identiteten hos flersamma konstrueras i en relation, ifall man väljer flersamma relationer eller något som bara är naturligt. Flersamhet kan även ses som en relationell identitet. Flersamma personer konstruerar sin identitet både i relation till tvåsamma, och i relation till övriga icke-tvåsamma grupper. Attityder överlag till flersamma är mer negativa än till tvåsamma, men mer positiva i jämförelse gentemot övriga icke-tvåsamma. Det finns knappt med forskning i socialpsykologi i ämnet, och i litteraturöversikten föreslås även nya frågeställningar för kommande forskning.
-
(2020)Vårt jordklot utmanas idag av flera miljöproblem och som svar till dessa har en global miljörörelse utvecklats. I den här kandidatavhandlingen analyserar jag ur ett sociologiskt perspektiv hur identiteter formas inom miljörörelsen. Jag analyserar identitetsformationen genom sociologiska teorier om identitet i sociala rörelser och empiriska undersökningar om identitetsformation i miljörörelsen. Jag skiljer mellan formandet av en personlig miljöidentitet och kollektiv identitet inom miljörörelsen för att kunna jämföra processerna med varandra. Jag kommer fram till att en personlig miljöidentitet formas genom interaktion och ökad kunskap medan kollektiv identitet i miljörörelsen formas genom interaktion, emotioner och åtskiljande. Kollektiv identitet inom miljörörelsen verkar formas inom grupper istället för inom hela rörelsen. Båda processerna verkar vara starkt kopplade till olika sorters handling. På basis av min forskningsöversikt verkar det också som om formandet av en personlig miljöidentitet och kollektiv identitet i miljörörelsen är två väldigt sammankopplade processer. Utgående från mina resultat drar jag slutsatsen att identitetsformation inom miljörörelsen kan ha en stärkande effekt på miljörörelsen. Identitetsformationen leder till att flera individer ansluter sig till rörelsen och att rörelsemedlemmarnas engagemang ökar. Det här har i sin tur positiva konsekvenser för samhället i och med att miljöproblemen effektivare bekämpas.
-
(2021)Narrativ identitet är individens livsberättelse som gör livet sammanhängande och meningsfullt. Tidigare forskning har undersökt individuella-, mellanmänskliga- och kollektiva narrativa identitetsprocesser, men lite forskning har undersökt hur det mellanmänskliga- och kollektiva tillsammans påverkar individens narrativa identitet. Syftet med denna litteraturstudie är därför att utgående från tidigare forskning undersöka narrativ identitetskonstruktion med speciellt fokus på hur kultur och social interaktion förändrar hur individen rekonstruerar det förflutna. Studien baseras på tidigare forskning om narrativ identitet, och källorna kommer från socialpsykologiska journaler. Resultaten tyder på att den omgivande kulturen och den sociala interaktionen inom denna kultur kan förändra individens narrativa identitet genom att påverka hur denne rekonstruerar det förflutna. Sammanfattningsvis bidrar avhandligen med en förståelse för hur den omgivande kulturen och den sociala interaktionen inom denna kultur förändrar individens narrativa identitetskonstruktion och att det inte är möjligt för individen att bortse från kulturen i sin narrativa identitetskonstruktion
-
(2021)Den psykiska hälsan hos plurisexuella är sämre jämfört med den hos monosexuella (Feinstein et al., 2020; Flanders et al.,2016; Garr-Schultz & Garnder, 2019; Maimon et al., 2019; Nelson, 2019). En av orsakerna är den diskriminering plurisexuella personer möter på grund av sin identitet t.ex. genom ogiltigförklaring (Garr-Schultz & Gardner, 2019; Maimon et al., 2019). De diskrimineras av både HBTQ-gemenskaper och heterosexuella gemenskaper (Borgogna och McDermott, 2019). Forskningen har försummat plurisexualitet fram till våra dagar (Angelides, 2001; MacDowall, 2009; Nelson, 2019). Dessutom har sexualitetsforskning undersökts ur ett västerländskt perspektiv (Chan, 1995) och har i hög grad fokuserat på enbart bisexuellas och ciskönades upplevelser kring sexuell identitet (Feinstein et al., 2019; Galupo et al., 2015; Galupo et al., 2014; Koelker et al., 2019). Mitt syfte med denna avhandling har varit att med hjälp av tidigare forskning 1) belysa den begreppsproblematik som existerar kring plurisexualitet, 2) diskutera de centrala begreppen, samt 3) ur ett kritiskt socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur den sexuella identiteten konstrueras hos plurisexuella personer. Enligt kritisk socialpsykologi är identitet socialt konstruerad och formas av kultur, diskurser och social interaktion (Alldred & Fox, 2015; Burr, 2015; Gough et al., 2013; Muehlenhard, 2001; Taylor, 2015). En litteraturgenomgång har visat att plurisexuellas identitetskonstruktion är multipel till sin karaktär (Taylor, 2015). Flera sexualitetkategorier används strategiskt i olika sociala kontexter, där andra identiteter inkluderas i den sexuella identiteten (Dworkin, 2002; Galupo et al., 2017; Hayfield et al., 2014; Maliepaard, 2017; Rust, 2000). Både samhället och de plurisexuella själva osynliggör den plurisexuella identiteten (Nelson, 2020, 2019). Sammanfattningsvis kan man säga att sexualitet är ett mycket komplext och mångfacetterat fenomen (Chan, 1995; Dworkin, 2002; Gough et al., 2013; Nelson, 2019; Van Anders, 2015). Plurisexuella avviker inte nödvändigtvis beteendemässigt från andra sexualitetsidentiteter (Galupo, 2018), utan skillnaden framkommer i deras upplevelser, hur de blir bemötta och hur de strategiskt är tvungna att navigera i olika sociala kontexter (Dworkin, 2002; Galupo et al., 2017; Hayfield et al., 2014; Maliepaard, 2017; Rust, 2000). Framtida forskning borde beakta sexualitetens mångfald och inte enbart fokusera på den köns- och/eller genusbaserade sexualiteten, samt undersöka hur identitets-, specifikt sexualitetskonstruktioner ser ut i andra än västerländska kulturer.
-
(2021)Identitetskonstruktion är ett fenomen som har stor betydelse för vår självbild och självuppfattning med mera. Ungdomen som övergångsfas mellan barndom och vuxen ålder innebär ett språng i identitetsutvecklingen. Syftet med denna avhandling var att utreda hur identiteten konstrueras under ungdomen. Avhandlingen strävade efter att erbjuda omfattande presentationer av de komplexa begreppen identitet och ungdom som fungerade som forskningsobjekt i litteraturstudien. Socialkonstruktionismen fungerade som ett genomgående perspektiv i avhandlingen. En litteraturöversikt påvisade komplexiteten i ämnet genom Eriksons utvecklingsteori, socialiseringsprocesser, personlig och social identitet och socialkonstruktionismen. Identitetskonstruktion under ungdomen består av flera aspekter som har en inverkan på varandra och formar identitetens uppkomst och karaktär. Resultaten visade på att identitetskonstruktionen under ungdomen är beroende av personliga, sociala och samhälleliga faktorer och konstruktionen sker på dessa tre nivåer: på det personliga planet, det sociala (relationella) planet och det samhälleliga planet. Till de förklarande faktorerna hörde bland annat integration, kognitiva processer och kommunikation med jämnåriga personer.
-
(2017)Avhandlingen handlar om identitetsskapande i nya medier. Med narrativitetsanalys analyserar jag hur vloggaren Veronica Verho bygger upp berättelsen om sig själv i fem videor. Vloggaren är en typisk prosumer, en post-millenial medieproducent och -konsument som ser den didigata världen som den verkliga och orienterar sig ohämmat i internetflödet. Verho har på egen hand skaffat sig 200 000 följare bara på Youtube, samtidigt som de traditionella medierna kämpar med dalande användarsiffror. För att hitta mönster i vloggarna använder mig av Algirdas Julien Greimas semiotiska aktantmodell. Med stöd av den söker man strukturer i berättelser genom att leta efter olika roller: sändaren, objektet, mottagaren, hjälparen, subjektet och opponenten. Aktantpositionen är en abstrakt position med hjälp av vilken man kan strukturera narrativ. Avhandlingen innehåller också bakgrund om de diginativa post-millenialerna och hur de använder sig av medier, jag närmar mig ämnet med bland annat Katarina Graffmans forskning som stöd. Efter analysdelen följer en presentation av forskning om identitetsskapande, hur jaget konstrueras i sociala medier. Till sist följer en analys av aktantmodellerna och en reflektion över helheten. En stark jag-aktör blir synlig i aktantmodellerna: en oberoende, humoristisk och modern, men också lite skrytsam vloggare. Jaget är starkt i flera positioner, inte bara i subjektposition. Det är också ett feministiskt ställningstagande, att själv ta kontrollen över hur man porträtterar sig och välja subjektrollen i stället för objektrollen. Aktörens starka tillit till jaget är typiskt, och kanske nödvändigt, för att vloggarna överhuvudtaget ska finnas. Verho är sin egen bästis samtidigt som hon är sin följares dito. Hon förmedlar att du duger som du är med dina brister.
-
(2021)Tavoitteet. Koulukasvatukseen ladataan odotuksia paremman tulevaisuuden rakentamisesta ja globaalisen ongelmien ratkaisemisesta. Tämä tutkielma on kriittinen katsaus ajankohtaiseen opetussuunnitelmatutkimukseen ideologiakritiikin näkökulmasta. Tutkielmassa tarkastellaan, kuinka kapitalismin ideologia vaikuttaa suomalaiseen koulukasvatukseen tiedostamattomasti. Slavoj Žižekin psykoanalyyttis-filosofinen ideologiakritiikki muodostaa tutkielman teoreettisen viitekehyksen, josta käsin opetussuunnitelmatutkimusta analysoidaan. Uusimman opetussuunnitelman tavoitteet asetetaan kyseenalaiseksi siitä näkökulmasta, implikoiko ne globaalin kapitalismin vaihtoehdottomuutta tai pseudoaktiivisuutta, jonka päätarkoitus on ylläpitää vääränlaista toiveajattelua. Menetelmät. Tutkielma on kuvaileva kirjallisuuskatsaus, jonka aineistona oli neljä suomalaista ajankohtaista opetussuunnitelmatutkimusartikkelia. Aineisto analysoitiin teoriasidonnaisella sisällönanalyysilla abduktiivisen päättelyn keinoin. Tulokset ja johtopäätökset. Tutkielman mukaan ideologiasta puhutaan paljon opetussuunnitelmatutkimuksessa erilaisin merkityksin. Tutkielma osoitti, että kapitalismi ohjaa vahvasti koulukasvatusta ja opetussuunnitelmaa. Kapitalismin vaikutuksia tiedostettiin, mutta myös aliarvioitiin. Globaali kapitalismi nähtiin vaihtoehdottomana maailmanjärjestyksenä ja toivo yhteiskunnallisesta muutoksesta asetettin suurilta osin yksilön toimintaan. Kasvatuksen tavoitteissa on ristiriitainen kaksoiskäsky: edistäkää talouskasvua ja ratkaiskaa siitä aiheutuvia ongelmia. Tutkimusta voisi jatkaa tutkimalla perusopetuksen opetussuunnitelman perusteita dokumenttianalyysin keinoin.
-
(2020)Diskussionen om jämställdhet började i Finland på 1960-talet och sedan dess har en aktiv jämställdhetspolitik förts i Finland. Trots detta finns det flera milstolpar som kan när det kommer till jämställdhet. För att nå dessa milstolpar krävs en effektiv jämställdhetspolitik som ämnar eliminera könsbundna orättvisor. Vart fjärde år får Finland en ny regering som består av olika partier. Varje parti har ideologiska synsätt och idéer, och dessa ska samspela med varandra i regeringen. Om partiernas ideologiska synsätt på frågor skiljer sig mycket kan konflikter och oenigheter uppstå. Jämställdhetsfrågor är inga undantag när det kommer till detta. Tidigare forskning visar att partier i andra nordiska länder har varierande syn på jämställdhetsfrågor och att ideologi används både som ett vapen och motivering i den politiska kampen när det kommer till jämställdhet. I min kandidatavhandling har jag studerat de finska partiernas sätt att tala om jämställdhetsfrågor i sina valprogram inför riksdagsvalet 2019. Sedan har jag jämfört partiernas sätt att se på jämställdhet med respektive partis politiska ideologis syn på jämställdhet för att se om det finns ett samband. Ett möjligt samband mellan ideologis och partis syn på jämställdhet skulle kunna vara en faktor som leder till oenigheter om jämställdhetsfrågor som i sin tur påverkar den finska jämställdhetspolitikens effektivitet och framgång.
-
(2016)This Bachelor’s Thesis covers the IDyOM (Information Dynamics of Music) model, which models the prediction of melody, and is based on statistical learning of melodic regularities. In addition the model is contrasted with the earlier Implication-Realization theory (IR theory) of the prediction of melody. The IR-theory hypothesizes that the prediction of melody is composed of innate bottom-up rules and learned top-down style. First some music theoretical concepts and theories and models of prediction are discussed. Melody is an essential part of music at least in Western culture. Melody can be defined as a sequence of tones. The prediction of melody can be studied with formal models, in this case a cognitive model. Predictive cognitive processes allow an organism or artificial intelligence to make a model of its future state and direct its behaviour accordingly. This Thesis also presents the background theories of statistical learning and information theory. The IDyOM model simulates statistical learning which means finding and learning regularities from input, by using unsupervised learning, in which correct answers are not taught to the model. The model is based on Shannon’s information theory which postulates regularities of discrete sources and stochastic processes. The IDyOM model is multidimensional in two ways: it combines the dimensions of the input, e.g. pitch, into new dimensions, e.g. intervals, and uses two inputs to compare a new melody to a broader corpus. The performance of the IDyOM model is compared to behavioral studies with human subjects and the IR theory. The IDyOM model explains human prediction of melody at least as well as a computational implementation of the IR theory. Statistical learning may be a mechanism for learning melodies.
-
(2017)Syftet med avhandlingen är att undersöka hur public service-mediebolaget Yle porträtterar kvinnor och män i bild på bolagets svenskspråkiga nyhetswebb. Detta eftersom tidigare forskning visat att stereotyp representation av kvinnor och män påverkar tittarens syn på både omvärld och egen identitet och att fortsatt reproduktion av könsstereotypierna i bild upprätthåller en världsbild av manlig dominans. Avhandlingen utgår från representationsteori och feministisk teori, där representationen av kön, könsidentitet, klass, etnicitet, religion och sexuell läggning i medier påverkar självbilden och genom det påverkas patriarkala samhällsstrukturers fortbestånd och förändringen av dem. Metoden är kvalitativ semiotisk bildanalys med stöd av kvantitativ innehållsanalys. Bildmaterialet består av 32 bilder insamlade under 5 dagar. Hela bildmaterialet har analyserats kvantitativt för att hitta mönster i vilka ämneskategorier och vilka kön i bild inom dem som får utrymme på Svenska Yle:s ingångssida. Utav materialet på 32 bilder har 7 utvalda bilder analyserats kvalitativt för att djupare undersöka hur genus porträtteras i bild på ingångssidan. Undersökningen visar att Svenska Yle reproducerar en stereotyp bild av kvinnor och en stereotyp bild av män, där män ofta porträtteras som aktiva makthavare och kvinnor ofta porträtteras som passiva bihang. Männen talar, gestikulerar och gör saker i bild, medan kvinnorna porträtteras i en lyssnande position medan mannen i samma bild för talan. Kvinnor och icke-vita är underrepresenterade i bild på Svenska Yle:s ingångssida, medan vita män är överrepresenterade i alla ämneskategorier. Av bilder med människor i ger Svenska Yle under undersökningsveckan bilder med endast män i bild hela 63 procent av utrymmet, medan bilder med endast kvinnor i bild får 14 procent av utrymmet. En kvinna fick aldrig självständigt vara i bild högst upp på ingångssidan under undersökningsveckan, där fick hon endast vara om hon är i samma bild som en man. Om en kvinna och en man finns i samma bild är det oftast mannen som får uttala sig i rubriken.
-
(2017)The aim of this Bachelor’s thesis is to examine what expectations immigrant parents have from the Finnish kindergarten and what they think of multiculturalism, multilingualism and upbringing. The theoretical part is divided in six sections where the following concepts are analyzed: multiculturalism, acculturation, multilingualism, minority language and identity, multilingualism and upbringing, communication. This is a qualitative study and three people were interviewed. The criteria for the interviewed persons was that they are of foreign origin and that they talk another language than Finnish or Swedish with their children. The informants have Russian as their mother tongue; this does not mean though that they all are from Russia; they all come from different countries. The interviews were transcribed and analyzed in relation to the research questions. The results demonstrate that the central values that emerge in relation to the child's upbringing are health, safety, hygiene, responsibility, respect, rules and athletics. Parents are aware of the importance of language, both at the kindergarten and at home, but preserve their mother tongue that is Russian. The study shows that the culture in the kindergarten and home are relatively similar and that they must support each other. Kindergarten is considered a place where parents learn the structure of the society's culture. The results also indicate that parents want information about their child's everyday life, something that is appreciated and leads to a good relationship with the kindergarten.
Now showing items 1542-1561 of 7170