Browsing by Title
Now showing items 1662-1681 of 7170
-
(2018)This study investigates how innovation research could support the implementation of the curriculum of basic education. Previous studies have shown that some of the teachers experience problems with the curricula and in their implementation phases. These problems include lack of argumentation to support the reforms, insufficient resources and training. The topic of the study was also important in order to comply with the legislation that states that the students are entitled to be educated according to the curriculum. The search engines and databases used in the research were Helka, Arto, Helmet and Google Scholar. There was a lot of material, so selecting the final sources required a lot of sorting out. Essential information was selected after a thorough investigation of the material. Answers to the research questions are based on a considerate theory comparison. It was found out in the study that the utilization of innovation research is in some respects suitable to support the implementation phase of the curriculum. There were several thought processes that could be used both on national and local levels. Teachers who received or found more and better arguments for the reforms are able to implement the curriculum in a better way. Minimizing the time and effort involved in adapting the changes would also help in implementing the curriculum. Additionally, adoption would be easier if the teacher discovered the benefits for the community – in this case the pupils and society in general. The thought processes that are based on innovations and created in order to support the implementation of the curriculum imply that innovation research could be used to gain other ad-vantages in the development of the curriculum process.
-
(2023)Tavoitteet. Tutkimuksen tavoitteena on selvittää peruskoulun opettajien ja oppilaiden kokemuksia innovatiivisissa oppimisympäristöissä työskentelystä. Innovatiivisille tiloille tyypillistä on avoimet ja joustavasti muunneltavissa olevat tilat sekä perinteisestä luokkahuoneesta poikkeavat kalustusratkaisut. Tiloissa työskentelevät hyödyntävät usein yhteistyötä oppimi-sen tukena sekä monialaista otetta opetuksessa. Innovatiivisia tiloja on aloitettu ottamaan käyttöön Suomessa vasta vuodesta 2016 alkaen, joten on tutkimuskohde vielä hyvin uusi. Tämä kirjallisuuskatsaus pyrkii tuottamaan yleiskatsaukseen opettajien ja oppilaiden kokemuksista tällä hetkellä. Menetelmät. Tutkimus toteutettiin kuvailevana kirjallisuuskatsauksena, johon valikoitui mukaan kymmenen tutkimusartikkelia. Aineistosta pyrittiin löytämään yhteneviä ja eriäviä piirteitä opettajien ja oppilaiden kokemuksista sekä kuvailtiin teemoja valitun teorian valossa. Tulokset ja johtopäätökset. Opettajat sekä oppilaat hyödynsivät luokassaan paljon yhteis-opettamista ja -oppimista. Opettajat suunnittelivat opetustaan paljon yhdessä ja opetuksessa suosittiin monialaista otetta. Tilat ja niissä työskentely koettiin helpottavan uusimman opetus-suunnitelman toteuttamista sekä tukevan yhteisopetusta ja -oppimista. Opettajat ja oppilaat raportoivat tiloissa työskentelyn aiheuttavan liikaa melua ja tilojen organisoinnissa ei ollut aina onnistuttu, jolloin niiden mahdollisuuksia ei pystytty täysin hyödyntämään. Oppilaat arvostivat vapautta, jota tiloissa työskentely ja valitut oppimismenetelmät heille toivat. He kokivat yhteisopiskelun mielekkääksi ja vertaistuen tukevan omaa oppimistaan. Kokemus tilojen toimivuudesta vaihteli opettajien välillä, mutta tilan toimivuuden kannata olennaista on todeta, että opettajien tulee työstää käsitystään opettajuudesta uusissa tiloissa, jotta tilojen mahdollisuuksia päästään monipuolisesti hyödyntämään
-
(2017)The Information Age has brought enormous changes for journalism. At Svenska Yle the journalism team Grävnavet has specialised in learning new technology for doing Data journalism and Investigative journalism, while also attempting to teach their collegues about new methods and providing them with new content and ideas. Swedish-language news organisations in Finland have, like many others, been struggling to adapt to the Internet era and at the time of the study Grävnavet was the only team focusing on Data journalism. This case study examines the role Grävnavet plays for Swedish-language journalism in Finland through participant observation and a group interview with the journalists in the team. The study shows that the team gained a lot of liberty through specialising in a field that their supervisors didn’t comprehend, while still having to produce results. The team invested a lot of time in fewer projects, attempting to reach larger audiences or creating automated content. The audience was constantly monitored as the team tried to make the content attractive through Data journalism or interactive content. The biggest challenge for the team was writing code. The team members were not programmers, but journalists who had learned to use code in their work. At the same time the team’s working methods and goals were very different from those of the technicians, which complicated their collaboration. The study supports the idea that Data journalism is a useful journalistic method, also in Swedish-language media in Finland. Grävnavet can also be seen as a research and development project, with the aim to develop journalistic working practice. As such, the team can be seen as a cost effective investment in innovation, since they simultaneously provided content.
-
(2022)Tiivistelmä - Abstrakt - Abstract Mål. Målet med den här avhandlingen är att få syn på hur inre motivation och kreativitet kan påverka elevers lärande och inställningen till lärandet, samt hitta sådana faktorer i undervisning-en som påverkar utvecklingen av inre motivation och kreativitet. De akademiska förväntningar-na stiger och skolplikten har förlängts, samtidigt som elevernas skolmotivation sjunker och skoltrötthet ökar. Kombinationen skapar ett hot mot utvecklingen av livslångt lärande. Tidigare forskning har visat att inre motivation och kreativitet gynnar lärandet. Inre motivation, kreativi-tet och livslångt lärande finns också inskrivna i läroplanen, men försvinner där lätt bakom det övriga, mätbara. Forskningen söker efter en förståelse, som kunde integreras i undervisningen och där fungera som en förebyggande stödåtgärd för elevers lärande och motverka en negativ inställning till skolan. Metod. Avhandlingen är en litteraturöversikt med ett fenomenologiskt perspektiv. 12 artiklar, utgivna mellan 2000–2020, analyserades för att hitta svar på forskningsfrågorna: 1. Vilka fördelar kan inre motivation och kreativitet ha på lärandet och inställningar till det? 2. Vilka faktorer påverkar elevers upplevelser av inre motivation och kreativitet? Analys. Forskningen är en tematisk innehållsanalys med ett fenomenologiskt perspektiv, där materialet analyserades för att förutom svaren på frågorna också få syn på elevens upplevelser i skolan och sådana omständigheter som påverkar eller påverkas av dem. Resultat och slutsatser. Inre motivation och kreativitet kan ha en positiv inverkan på elevers lärande samt deras inställningar till sitt lärande. Därtill kan det också ha fördelar för omgivningen, till exempel stärker motiverade elever lärarens engagemang gentemot sitt arbete. Faktorer som påverkar inre motivation och kreativitet är bland annat positiva känslor, autonomi, differentiering och lärarens arbetssätt. Faktorer som påverkar kreativiteten är möjligheter att använda fantasi, problemlösning, kontroll över sitt lärande, dialog och samarbete. De skiljer sig från varandra, men gemensamt för dem är att majoriteten av dem kontrolleras av läraren eller omgivningen, och elevens handlingskraft kan främjas eller hämmas av dem. Resultaten av undersökningen skapar en bild av obalans mellan förväntningarna på elever och deras möjligheter till kontroll över sitt lärande och sin handlingsförmåga i skolan. Resultaten kan bidra till att väcka medvetenhet kring i makten och möjligheterna i undervisningen, och hur de fördelas.
-
(2018)With crafting processes, sources of inspiration play an important role in finding ideas and planning own work. According to previous studies, the use of inspiration sources is abundant and the sources are multifaceted and diverse. Inspiration can be found, among other things, from nature, from photographs and both own and others crafts. Craft blogs also provide readers a place to find an inspiration. Craft blog post typically contains information about technics, materials, tutorials and crafting processes. The purpose of this qualitative research is to find out what are the factors in an craft blog post that readers find to be inspiring. In addition, the aim is to find out where the inspiration might lead to. I collected the research material through a web survey I shared on my blog. In the survey, I asked the respondents to recall an inspiring craft blog post, and to answer in own words what are the factors that respondents found to be inspiring, and did the inspiration led to any action. I analyzed the answers of each question as own groups by using content analysis. I summarized the material to reduced sentences and used coding to classify the reduced sentences. The analysis of the first questionnaire was continued by categorizing and conceptualizing the material into a more reduce form to identify differences and convergences in the material. The factors that raises inspiration were divided into four categories: factors that associated with blog post, factors that associated with the product, reader-related factors, and blogger-related factors. The results indicated that the sources of inspiration in blog post are diverse, but there where certain factors which were more clearly distinguished from other factors in the material. Those factors where: Providing information and support to the crafting process, New ideas, Learning new skills, Self development, Atmospheric and Possibility to apply the idea. The activities that inspiratiot led to were divided into eight categories. Three of them describing preparatory work for crafting, two describing making crafts and one describing self-development and challenging yourself. Last two categories were "other activities" and "did not lead to anything".
-
(2021)Tutkimukseni tavoitteena oli selvittää, miten Instagramia käytetään inspiraation lähteenä käsityössä tai käsitöiden tekemisessä. Lisäksi luokiteltiin inspiroivia piirteitä eli selvitettiin, millaiset asiat koettiin inspiroivaksi. Ashby ja Johnson (2010) ovat listanneet viisi eri kategoriaa kohteen tulkintaan vaikuttavista piirteistä. Tässä tutkimuksessa aineistosta löytyviä piirteitä luokiteltiin näiden viiden eri kategorian mukaan. Kohteen tulkintaan vaikuttavia piirteitä ovat esteettiset, assosiaatioon perustuvat, havaitut, emotionaaliset ja tyylipiirteet (Ashby & Johnson 2010, s. 48). Tutkimuksen aineisto kerättiin Instagramista kyselyn avulla. Linkki kyselyyn julkaistiin käsityö -aiheisella Instagram -tilillä, jotta kohderyhmä käsitöistä kiinnostuneita Instagramin käyttäjiä saavutettiin. Kysely oli kvalitatiivinen ja sen tuottama aineisto analysoitiin laadullisella sisällönanalyysillä. Analyysissa oli mukana yhteensä 52 vastausta. Kyselyssä oli sekä avoimia- että monivalintakysymyksiä. Tutkimuksen tuloksissa korostui kuvan merkitys inspiraation synnyssä. Kaikki vastaajista kuvasivat inspiroituneensa Instagramissa nähdystä materiaalista. Samaistumisen tunne tai materiaalin tuottaman assosiaation yhteensopivuus oman elämäntilanteen kanssa koettiin inspiroivaksi. Myös materiaalissa esiintyvät värit sekä visuaalisuus olivat merkittävässä osassa inspiraation synnyssä. Toisaalta vastauksissa korostui persoonallisuus sekä yksilölliset erot myös inspiroivan materiaalin suhteen. Voidaan kuitenkin todeta, että Instagramia käytetään käsityön inspiraation lähteenä ja Instagramissa olevat kuvat toimivat olennaisena välineenä inspiraation syntymiselle.
-
(2024)Syftet med avhandlingen är att med hjälp av tidigare litteratur diskutera integration som process och vad det finns för konkreta policyer i Finland med betoning på arbetsmarknaden. I avhandlingen diskuteras ifall integrationsprocesserna i Finland i dess nuvarande form möjliggör eller försvårar en lyckad integration av invandrare. Lyckad integration har ingen universell betydelse, i avhandlingen diskuteras därför även vad lyckad integration innebär och ifall det ens finns något som lyckad integration. Invandrare står inför flera strukturella hinder i processen att integreras, som hindrar en framgångsrik integration att uppnås. Dessa hinder och svårigheter diskuteras i avhandlingen i relation till de konkreta integrationsprocesserna i Finland. Resultaten i avhandlingen visar att integration som den tar sig uttryck i Finland inte motsvarar hur litteraturen beskriver det. Jag kom även fram till att integrationsprocesserna i Finland kräver en omstrukturering och omdefiniering för att en lyckad integration ska kunna uppnås.
-
(2024)Mål. Det ökande antalet invandrare gör att skolorna i Finland blir alltmer mångkulturella och mångspråkiga, vilket påverkar skolornas tidigare homogena struktur. Syftet med den här av-handlingen är att undersöka hur graden av integration påverkar de svenskspråkiga skolorna i Finland, vilka faktorer som påverkar integrationen av invandrare i finlandssvenska skolor och hur detta återspeglas hos elever med invandrarbakgrund. Målet är att kartlägga lärarnas attityder och deras arbetssätt att jobba med integration i skolan. Vidare utreds lärarnas attityder och arbetsätt utifrån lärarnas erfarenhet av att undervisa elever med invandrarbakgrund. Vidare undersöks i studien hur stor andel integration av invandrarelever det finns i de svenskspråkiga skolorna i Finland och hurdan arbetssätt lärare har i multikulturella och flerspråkiga klassrum. Metoder. Avhandlingen genomfördes i form av en narrativ litteraturstudie. Avhandlingen inklu-derar i den teoretiska referensramen bakgrundsinformation i form av numeriska data. Forsk-ningsfrågorna besvaras genom en litteraturstudie vilket innebär att avhandlingens datamaterial innefattar artiklar och licentiatavhandlingar som baseras på aktuella forskningsresultat inom om-rådet. Resultat och slutsatser. I resultatet framkommer att graden av integration av invandrare i sko-lorna påverkar lärarnas arbetssätt, lärarnas attityd och elevernas lärmiljö. Det finns även region-ala skillnader mellan lärarnas attityder och arbetssätt i skolorna. Resultaten indikerar att när gra-den av integration är högre i en skola, tenderar lärarnas attityder att vara mer liberala och deras arbetssätt mer anpassningsbara. Arbetssätten förändras genom att lärare med mer erfarenhet av elever med invandrarbakgrund talar långsammare, tydligare och förenklar språket i klassrum-met. Elevernas lärmiljö förbättras eftersom lärarna differentierar, anpassar undervisningen och skapar delaktighet.
-
(2020)Abstrakt Hur tas äldre i beaktande i integreringsprogram och är sent-i-livet-invandrare en bortglömd grupp? Denna frågeställning söker jag svar på i min kvalitativa innehållsanalys av dokument som består av finska kommuners program för integrationsfrämjande. Jag har läst igenom tio slumpmässigt valda kommuners integreringsprogram och ur dem plockat ut text som direkt berör äldre invandrare. Materialet har jag sammanfattat i två kategorier: ”En meningsfull vardag” och ” God service”. Är då äldre en bortglömd grupp i kommunernas integreringsprogram? Studien visar att det är stora skillnader kommuner emellan men sent-i-livet-invandrare är inte osynliga. Trots att det inte är många som invandrar till Finland som 65 år och äldre nämner flera kommuner dem i sina integrationsprogram. De flesta kommunerna i min studie ser äldre invandrare som personer med specialbehov vilka tas med i kommunens integrationsprogram. Det skrivs om utbildning av personal som arbetar med de äldre invandrarna samt allmänt om att aktivera de äldre och vägleda dem till olika slag av integrerande service. Olika kommuners integreringsprogram kan se väldigt olika ut. Vissa nämner inte äldre invandrare skilt för sig alls då andra har väldigt specifika mål och planer. Studien visar på stora regionala skillnader angående serviceutbudet; den service som invandrarna får beror på vilken kommun de placeras i, vilket innebär utmaningar för demokratin. Nyckelord: Invandrare, integrering, äldre, sent-i-livet invandrare, immigration Sidantal: 27 Språk: Svenska
-
(2019)Objectives. The teachers of primary and secondary education are expected to have strong social-emotional skills and to be able to teach such skills to their students. Even though teachers are generally viewed as important people to help students develop strong communication skills, there are quite few studies regarding the ways in which teachers’ social-emotional skills can be developed. Teachers may also not be aware of all the options available to develop their social-emotional skills. This integrative literature review aims to view the social-emotional skills of primary and secondary education teachers, and the options to develop such skills. As the previous studies have shown, one’s social-emotional skills can develop, and thus this study focuses on finding the ways in which these skills can be developed. Methods. This literature review was carried out as an integrative literature review. The research material was compiled both manually and systematically from four different databases. The material consisted of seven different research articles dealing with the existence and development of social-emotional skills of primary and secondary education teachers. The analysis of the research material was conducted by adapting inductive content analysis. Results and conclusions. The results indicated that primary and secondary education teachers can develop their social-emotional skills either through external support or through self-operation. Developing through external support can happen either by participating in a formal training or by participating in an informal training or receiving peer support. Developing through self-operation can happen through awareness and reflection, or by practicing in real-life situations. However, using one of these skill-developing factors does not outcast the possibility to strengthen social-emotional skills using other factors as well: teachers can develop using both external support and self-operation. Contemplating social-emotional skills might also bring up negative emotions. Experiencing negative emotions might help teachers to both understand the importance of social-emotional skills and develop their own skills.
-
(2024)Abstract: Aim: Dissociative Identity Disorder (DID) remains a debated mental health disorder, though it is recognized in diagnostic manuals such as DSM-V and ICD-10. A notable aspect of DID is inter-identity amnesia, often reported by patients but inconsistently observed in experimental settings. This study aims to review experimental research on long-term memory dysfunction in DID. The first aim is to review if inter-identity occurs objectively or if it is only subjective and does that vary across different memory parts. The second aim is to review if there are other characteristic impairments in long-term memory in DID. Methods: The systematic literature search was conducted in OvidMedline using keywords “experimental”, “DID”, “dissociative identity disorder”, “inter-identity amnesia”, and “long-term memory” and their combinations. In addition, the references of the found articles were checked. The 14 articles published between 2002–2022 were included. Results and conclusions: Based on this review, the inter-identity amnesia is not objective in DID. Instead, it seems to be subjective and occur in all long-term memory parts. However, DID patients seem to have a distinct simulation style differing from healthy simulators. In addition to the inter-identity amnesia, the long-term memory seems to be impaired in other ways in DID. The most evident impairments in long-term memory in general seem to be that DID patients perform overall worse in all kinds of long-term memory tasks and that they have slower reaction times in semantic and procedural memory tasks. It remains unclear if the other impairments are connected to patients simulating subjective inter-identity amnesia. Subjective inter-identity amnesia and the other impairments of long-term memory should be further studied in everyday life context.
-
(2022)Behov av interkulturell undervisning har ökat i och med att vi möter en större flerfald av elever i skolan. Att stöda elevers identiteter har pedagogiskt värde. Studiens syfte var att utreda ifall interkulturella arbetssätt i åk 1 - 6 kan stöda elevers identitetsutveckling. Studiens mål har även varit att klarlägga fördelarna av att stöda identitet genom interkulturella och varför vi inte kan inta färgblindhet då de kommer till diversitet i klassen
-
(2021)Tavoitteet. Internalisoidun stigman muodostuminen voidaan nähdä prosessina, jonka aikana yksilö sisäistää julkisen stigman mielenterveysongelmista itseensä. Yhden mallin mukaan internalisoitu stigma sisältää vieraantumisen, stereotypioiden hyväksymisen, syrjinnän kokemuksen, sosiaalisen vetäytymisen ja stigman resistanssin eli kyvyn vastustaa stigmaa. Mielenterveyden häiriöistä kärsivät ovat alttiita internalisoidun stigman syntymiselle ja sillä on havaittu olevan yhteys erilaisiin ongelmiin, kuten psykiatristen oireiden vakavuuden pahenemiseen. Yleisimmin käytetty internalisoidun stigman mittari on ollut The Internalized Stigma of Mental Illness (ISMI). Kaksisuuntainen mielialahäiriö on mielenterveyden häiriö, jossa voi esiintyä maanisia, hypomaanisia, sekamuotoisia tai masentuneita sairausjaksoja. Maanisten tai hypomaanisten jaksojen vakavuuden perusteella sairaus voidaan jakaa tyyppiin I ja II. Tässä katsauksessa käsitellään internalisoitua stigmaa kaksisuuntaista mielialahäiriötä sairastavilla, koska aiheesta on vielä vähän kirjallisuutta. Katsauksen tavoitteena on perehtyä internalisoidun stigman esiintymiseen, siihen liittyviin ilmiöihin ja hoitoon kaksisuuntaista mielialahäiriötä sairastavilla henkilöillä. Menetelmät. Katsauksessa käytettiin Scopus ja PUBMED -tietokantoja. Scopuksessa hakusanoina käytettiin "internalized stigma" tai "self-stigma*" ja "bipolar disorder". PUBMED-tietokannassa hakusanoina olivat "internalized stigma*" tai "self-stigma" ja "bipolar disorder". Tulokset ja johtopäätökset. Internalisoitua stigmaa esiintyi merkittävällä osalla kaksisuuntaista mielialahäiriötä sairastavilla henkilöillä, enemmän kuin ADHD:ta sairastavilla mutta vähemmän kuin skitsofreniaa sairastavilla. Tämä voi selittyä erilaisista julkisista stigmoista ADHD:ta tai skitsofreniaa sairastavilla kuin kaksisuuntaista mielialahäiriötä sairastavilla. Internalisoidulla stigmalla vaikutti olevan yhteyksiä alhaisemman elämänlaadun tekijöiden kanssa, kuten itsetunnon heikkouteen. Internalisoidun stigman vaikutus itsetuntoon ja itsetunnon vaikutus internalisoituun stigmaan voi olla monitahoinen. Internalisoidulla stigmalla oli yhteys internalisoiviin persoonallisuuspiirteisiin ja korkeammat ISMI-pisteet korreloivat oireiden vakavuuden ja korkeampien masennuspisteiden kanssa. Masennuksen kuuluessa internalisoiviin oireisiin sillä masennuksella voi olla selkeämpi yhteys internalisoivaan stigmaan kuin manialla. Psykoedukaatiosta oli lupaavaa näyttöä internalisoidun stigman hoitoon kaksisuuntaista mielialahäiriötä sairastavilla potilailla. Tämän katsauksen heikkouksia olivat muun muassa tutkimusten pienet otoskoot ja pitkittäistutkimuksen puute, tulevaisuudessa olisikin hyvä tutkia aihetta suuremmilla otoskoilla ja erilaisilla tutkimusasetelmilla.
-
(2020)Den här kandidatavhandlingen behandlar familjernas upplevelser om den första tiden som familj efter en internationell adoption. I Finland har majoriteten av forskningen gjorts om de adopterade och deras upplevelser av adoptionen. Färre forskningsprojekt har gjorts om den första tiden som familj och vilket behov av stöd som finns. Både barnen och föräldrarna är benägna att uppleva utmaningar som är relaterade till adoptionen eller föräldraskapet. Mycket forskning har gjorts om utmaningar som upplevs, därför har jag valt att reda ut familjernas erfarenhet av den service som ska hjälpa dem med utmaningarna. Forskningens syfte är att reda ut om tjänsteutbudet för familjer som adopterat barn från utlandet uppfyller de behov som familjerna kan ha. Syftet är också att reda ut vilka problem som kan upplevas inom familjen efter att barnen kommit hem och vilken roll den finländska välfärdsservice som erbjuds och socialarbetare har i familjens liv. Kandidatavhandlingen har en kvalitativ utgångspunkt och är byggd på intervjuer med tre familjer som har erfarenhet av internationell adoption. Intervjuerna är gjorda med familjernas mammor som diskuterat ämnet ur föräldrarnas perspektiv. Intervjuerna transkriberades och analyserades ur ett systemteoretiskt perspektiv med innehållsanalys som analysmetod. Familjernas erfarenhet och användning av servicen visade sig vara väldigt varierande. Variationen kan bero på familjens hemkommun, barnens ursprungsland och på familjens egna tidigare kunskaper. Överlag föredrog familjerna gruppverksamhet framför stöd av professionella. Familjerna upplevde att de professionella var för inriktade på problemlösning istället för förebyggande arbete. Det här var en av de faktorer som hade effekt på familjernas val av vilka tjänster de slutligen använde, eller inte använde.
-
(2017)Studier utomlands utvecklar studentens kompetenser och förmågor, bland annat språk, problemlösning och interkulturell kommunikation, och de flesta som studerar utomlands mår också psykiskt bra. Det finns dock en betydande andel internationella högskolestudenter som lider av psykiska ohälsa. Syftet med denna litteraturstudie är att på basis av tidigare socialpsykologisk forskning ta reda på vilka sätt olika faktorer och processer som främjar eller hämmar internationella studenters psykiska hälsa och ohälsa på individ- och samhällelig nivå. De primära källorna är artiklar från internationella tidskrifter. Resultaten visar att faktorer och processer som främst kan påverka den psykiska hälsan positivt på individnivå är en lyckad anpassning, goda sociala relationer samt studieframgång och anpassningssvårigheter, språk- och kommunikationssvårigheter samt ackulturativ stress kan påverka den psykiska hälsan negativt. På samhällelig nivå påverkar främst stöd från högskolan, åtgärder mot rasism och diskriminering, mentorskap samt goda sociala relationer den psykiska hälsan positivt och anpassningssvårigheter, rasism och diskriminering samt språk- och kommunikationssvårigheter negativt. Internationella studenter är mindre benägna att söka stöd för psykisk ohälsa, främst på grund av kulturellt stigma, men också på grund av bristande språkkunskaper. Tidigare forskning har kritiserats för att vara för subjektfokuserad och i för hög grad betona individens eget ansvar för välmående. Alternativ forskning visar att samhället och högskolan kan stödja internationella studenter genom att erbjuda dem olika former av stöd samt ge dem naturliga miljöer där de kan skapa goda sociala relationer med andra studenter. Till sist kan man konstatera att en ökad förståelse för internationella högskolestudenters situation och bakgrund kan hjälpa högskolor att ge rätt stöd till dessa studenter. En viktig aspekt att undersöka vore även på vilka sätt högskolor kan nå ut till studenter som inte på eget initiativ söker stöd, samt på vilka sätt samhället kan stödja studenterna. Mer finländsk och nordisk forskning inom ämnet efterlyses också.
-
(2019)The treatment of social anxiety disorder with internet delivered cognitive-behavior therapy has been studied for the past two decades, but still reviews of studies on the subject could not been found in the databases used in this study. The goal of this review was to examine the efficacy of iCBT in treating social anxiety disorder and to review the treatment protocols used in the efficacy studies. A systematic literature search was conducted in the databases available through EBSCOhost (ia. CINAHL, MEDLINE, eBook Collection (EBSCOhost) & eBook Academic Collection (EBSCOhost)) with the search term ”((((internet OR web) AND (cognitive behav* therapy)) OR iCBT) AND (social phobia OR social anxiety disorder)))”. Studies which examined the efficacy of iCBT in treating social anxiety disorder with an RCT trial comparing it to waiting list or treatment as usual conditions were included in the review. The search revealed 11 studies filling these requirements, in which three separately developed treatment protocols were studied. Guided iCBT significantly reduces the symptoms of social anxiety disorder and it was significantly more efficacious in reducing symptoms than waiting list, also clinically significant improvement was considerably more common in people receiving the treatment. Only a few studies comparing iCBT to live therapies were found, and even though they had promising results, conclusions could not be made based on two studies. The treatment protocols were similar to each other and there were no substantial differences noted in the efficacies of the different treatments. Treatment satisfaction was high which supports the role of iCBT as an acceptable treatment option. There was variation between the studies in the time therapists used per patient, but even the longest average time therapists used indicated that the therapists used their time more efficiently compared to live treatments. There was a lot of variation between the studies in adherence and completion rates, and the maintenance of adherence should be attended to also in future treatment protocols.
-
(2021)Aims: Major depression is associated with substantial individual and societal burden due to its high prevalence. Current treatments are estimated to only reduce about one-third of the economic burden of depressive disorders. Depression prevention could be an alternative means to alleviate this disease burden. However, current face-to-face prevention programs have several limitations including limited health care resources and mental health stigma. Internet and mobile based (IM) preventions could potentially overcome the limitations of face-to face prevention programs. The aim of this review is to introduce different types of IM-preventions of depression and to evaluate effectiveness and cost-effectiveness of these prevention programs. Methods: A literature search was conducted on pubmed database and google scholar using search terms “depression prevention” and “internet and mobile based” with terms “cost-effectiveness” and “adherence”. Results and conclusions: The results of this review indicate that major depression could be prevented with IM-preventions. The length of an effective treatment is most likely 5-8 weeks and it usually includes human support while less effective treatment is most likely self-help based. The importance of human support can be attributed to the adherence to the treatment and enhancing adherence is particularly important in populations with more severe symptoms. Indicative, selective and universal preventions are equally effective. It is not possible to compare different approaches since nearly all preventions utilise cognitive-behavioural techniques and are internet-based. Studies that examine the cost-effectiveness of depression prevention are far and between, but according to one study internet and mobile based prevention of depression could be a cost-effective alternative to the primary healthcare services. The available evidence suggests that it would be fruitful to try internet and mobile based depression prevention in a context of a workplace or a school but there is inadequate evidence for national prevention programs.
-
(2018)There are now internet-based interventions for most of the common mental health disorders, and the evidence for their effectiveness indicates that these treatments are a promising way to improve the availability of mental health services. Given that there are, however, only few interventions for psychotic disorders, the objective of this review was to describe the content of these interventions and to assess their effectiveness. The reviewed web-based interventions for psychotic disorders consist of psychoeducation, social support and therapeutic exercises. Multimedia content was utilized in psychoeducation, and moderated internet forums were an essential part of interventions that offered social support. The therapeutic sessions consisted of independent exercises, which emphasized ways to recognize harmful thoughts and develop coping skills. The interventions were considered feasible and helpful for the most part. There is also promising evidence for treatment effects, especially with regard to depression and psychosocial functioning. Due to methodological deficiencies, however, the evidence is scarce. In the future researchers should focus on systematic research with strong methodological quality. It is also important that the development of these interventions is user-centered. In addition, there is remarkable variation as far as effectiveness is concerned, and the underlying causes should be unraveled.
-
(2022)Tavoitteet. Interoseption on esitetty olevan autonomisen hermoston toimintaa koskeva subjektiivinen aistimus, joka muodostaa pohjan yksilön omalle arviolle siitä, miltä kehossa kullakin hetkellä tuntuu. Interoseption poikkeavan toiminta on liitetty moniin sairauksiin. Viime vuosina on tutkittu interoseptioon kohdistuvia interventioita, joilla voitaisiin hoitaa ahdistuneisuushäiriöitä. Hoidon tavoitteena on tällöin potilaan yleisen ahdistuneisuusherkkyyden väheneminen, jolloin voitaisiin vaikuttaa laajemmin ahdistuneisuuden eri muotoihin. Käytetyin interoseptioon kohdistuva hoitomuoto on ollut interoseptiivinen altistaminen. Kirjallisuuskatsauksen tarkoituksena oli perehtyä siihen, minkälaisia interoseptioon kohdistuvia interventioita on kokeiltu ahdistuneisuushäiriöiden hoidossa ja minkälaisia ovat olleet näiden interventioiden tulokset. Menetelmät. Tutkielmaa varten on haettu aineistoa Google Scholar- ja Scopus -tietokannoista sekä Helka:n kokoelmista hakusanoilla interoception, interoceptive, interoceptive interventions, interoception AND intervention, interoceptive exposure, anxiety AND intervention, anxiety sensitivity AND interoception, mental health AND interoception, pychopathology AND interoception. Lisäksi on etsitty julkaisuja edellä mainitulla tavalla löydettyjen julkaisujen lähdeluetteloista. Tulokset ja johtopäätökset. Tutkimuksissa käytettiin yleisimmin interoseptiivistä altistamista. Interoseptiivinen altistaminen sisälsi fyysistä toimintaa sekä erilaisia tapoja hengittää, jolloin tarkoituksena oli altistaa potilas niille tuntemuksille, joita tämä koki ahdistavina. Lisäksi käytettiin erilaisia rentoutuskeinoja, tarkoituksena parantaa potilaan interoseptiivistä kyvykkyyttä. Tutkimuksissa käytetyt interventiot olivat melko yksinkertaisia toteuttaa ja hoitotuloksia voitiin saada nopeasti. Rajoitetusti niistä oli saatavilla myös hoidon pitkäaikaista vaikuttavuutta tukevaa seurantatietoa. Kaikissa tutkituissa interventioissa yleinen ahdistuneisuusherkkyys väheni merkitsevästi. Tulokset vahvistivat aiempaa käsitystä, että nämä interventiot vaikuttavat ahdistuneisuuden muodosta riippumatta yleiseen ahdistuneisuusherkkyyteen ja siten vähentävät potilaan ahdistuneisuutta. Myös niissä tutkimuksissa, joissa mitattiin interoseptiivisen kyvykkyyden muutoksia, todettiin kyvykkyyden lisääntyminen samanaikaisesti ahdistuneisuusherkkyyden vähenemisen kanssa. Interoseptioon kohdistuvat interventiot näyttäisivät mahdollistavan sen, että samalla hoidolla voisi hoitaa monenlaista ahdistuneisuusoireilua. Näin ollen potilaan tilanne saattaisi kohentua nopeammin. Koska interoseptioon kohdistuvat interventiot vähentävät yleistä ahdistuneisuusherkkyyttä, voisi niitä hyödyntää myös muun altistamishoidon täydentäjinä tai osana erilaisia terapiaprosesseja.
Now showing items 1662-1681 of 7170