Browsing by Title

Cd-skivan är ett format som drastiskt minskat i popularitet sedan on-demand tjänster som Spotify sett dagens ljus. Varför köper och lyssnar människor fortfarande på cd-skivor, trots att det både är smidigare och billigare att konsumera musik online? Den här kandidatavhandlingen består av kvalitativa intervjuer med tre skivsamlare som aktivt köper och lyssnar på cd-skivor. Intervjuerna är strukturerade med inslag av semistrukturerade frågor. Några av de viktigaste aspekterna av varför de intervjuade håller av cd-skivan är dess pålitlighet, att det är en fysisk produkt, samt att artisterna på ett tydligare sätt får betalt för sin musik. Dessutom är de lokala skivbutikerna dem nära hjärtat, en bransch de gärna understöder och ser att lever vidare. Framför allt gillar alla tre att lyssna på albumhelheter vilket är en av cd-skivans styrkor, trots att det också går att lyssna på albumhelheter online. Det verkar dock som att cd-skivan har ett mera personligt värde än vad Spotify eller Youtube har. Ingen av de tre intervjuobjekten ser musik online som ett problem utan snarare som ett komplement till cd-skivan. Tvärtom, några av de intervjuade använder sig mycket av tjänster som Spotify och Youtube för att hitta ny musik som de sedan gärna köper.

Jaget kan förstås som en konstant process som förändras i enighet med omgivningens förväntningar. I min avhandling studerar jag skammens koppling till jag-konstruktionen i symbolisk interaktionism. De sociologiska klassikerna Mead, Goffman och Cooley beskriver interaktionen som en ångestfylld händelse, där individen genom olika roller, intryckstyrningar och självuppskattningar justerar sin jag performans för att bli positivt bekräftad. Hotet att mista ansiktet är dock alltid närvarande, antingen som faktisk eller förväntad. Syftet är således att studera hur social interaktion och jaguppfattningar är kopplade till skamemotioner genom att jämföra symbolisk interaktionism med buddhistisk samhällsteori om inget jag, anatta. Eftersom jaget är en social konstruktion kan det inte undgå osäkerhet, utan är således alltid beroende av social acceptans. Buddhismen finner lösningen i mindfullness övningar som ökar individens förkroppsligade kunskaper av jaget som en illusion. När sociologin betonar den enskilda individens beroenderelationer, har buddhismen sin tyngdpunkt på inter-dependence, vilket betyder att alla sociala fenomen uppstår av varandras samverkan.

Sharing economy turns ordinary consumers to active citizens who share, create and produce goods and services for their needs. Sharing the less–used of completely spare resources – such as goods, facilities, and even people's time – leads for more efficient use. The sharing economy is expected to grow rapidly in Finland in the coming years and reach even a permanent position on the Finnish market. This study examines the opportunities of sharing economy for Finnish households. Based on the literature the opportunities of sharing economy have been divided to six broader categories. The concept of sharing economy is discussed in the study by Acquier, Daudigeos and Pinksen and Schor's theories. The research questions of my research are as follows: 1. What opportunities the sharing economy holds for Finnish households? a. What are the categories the sharing economy splits into, from the view of households? The study is a descriptive literature review, in which both Finnish and international scientific publications have been used. Material has been limited to publications on the opportunities of sharing the economy, followed by limiting the remaining literature to the top categories by industry. The literature review showed that a variety of new opportunities are available to households in the sharing economy – some of them have not even been seen in Finland yet. Opportunities are divided into areas of transport, housing and space use, food services, recycling and lending of goods, and tourism services. However, predicting the stabilization of the sharing economy is challenging, as it still is in its growth phase. The situation continues to live both in terms of opportunities and challenges for households.

Aims. Happiness is arguably the most desirable goal in life. Since ancient times happiness has been a subject of interest for scientists as well as laymen. Everyone knows what happi-ness is, but few know anything scientific about it. The aim of this study is to deeper insight into what science today can tell us about happiness. I approach this from a psychological perspec-tive, where the field of positive psychology promote the so-called good life and how a person can reach his full potential. In this thesis I present the leading theories within positive psychol-ogy, in the purpose of gathering insight as to what happiness really is from a psychological point of view, what effects this happiness, and whether we ourselves can have a positive in-fluence on our happiness. Methods. The method I used in this study is an integrative review and literacy-describing overview. I have systematically gathered and examined scientific literacy on the subject of happiness and positive psychology, whereafter I have done an understanding-oriented analy-sis and mapped out the conclusions. Based on previous studies in positive psychology and happiness, I describe what we scientifically today know about happiness. In the material used, I have chosen to focus on publications and studies made by three renown scientists within positive psychology; Martin Seligman, Ed Diener and Sonja Lyubomirsky. Conclusions. Happiness, despite its ambiguity, can be discussed scientifically. One can also empirically measure happiness, in the form of subjective well-being. Happiness can be compared through subjective evaluations, often with the help of self-evaluating surveys. It is also possible to measure subjective well-being in real time, through ESM methods. Using these methods, it has been possible to measure and compare subjective well-being on national scales, and present a large number of conclusions. Happy people have a lot of benefits in life. Studies have been able to point out several positive consequences of being happy, as well as specific relationships for what impacts one's happiness. The explaining factors for happiness are three-fold, about half is are genetically bound, 10-20% are due to living conditions, while 40% of the variation in subjective well-being can be explained by attitudes and intentional activities. By observing and adapting one´s style of approach, one can learn to become happier. Through the execution of a number of proposed happiness-promoting activities, one can consciously promote their happiness.

The purpose of this thesis is to explore the perceptions of coaches’ in youth football on coaching expertise and good coaching. Outstanding sports performances are not based on innate abilities but on long-term deliberate practice. In sport, the most important task of a coach is to design and guide athletes' deliberate practice. The expert coaches consider the coaching context in their coaching and use their expertise to develop their athletes in a holistic way. In addition, they have the ability to continuously develop their athletes over the longer term. I explore what kind of coaching youth coaches think is a good coaching and what kind of coach they think is a good coach, and whether these perceptions differ between coaches in competitive and recreational teams. The data consists of theme interviews from four coaches. The material has been analyzed by using a qualitative content analysis method. According to coaches, good coaching is organized in a certain way, is oriented towards the player, generates learning, leads to excel in competition, creates a positive atmosphere in the team, and is also conditional depending on various preconditions. A good coach has some football related knowledge, good intrapersonal skills, some special features, good interpersonal skills, takes care of the players and understands the impacts of the environment on their own coaching. Competitive coaches emphasized the organizing nature of coaching, and how good coaching is organized in a certain systematic way that supports the achievement of goals. The recreational coaches, on the other hand, emphasized more the player-centeredness of good coaching and how the coaching is done with the players and for the players. This difference can reflect the differences in the recreational and competitive world in the demands they place on coaches.

Kandidaatintutkielmassani tarkastelen kahden eri uutismedian raportointia Ukrainan sodasta. Selvitän, onko raportoinnissa merkittäviä eroja tai samankaltaisuuksia ja millainen rakenne uutisissa tyypillisesti on. Käytän vertailussa suomalaista ja ruotsalaista uutismediaa, Helsingin Sanomia ja Dagens Nyheteriä. Yhteensä analysoin 12 eri uutisartikkelia uutismedioiden verkkosivuilta. Artikkeleista 6 on Dagens Nyhetereistä ja 6 on Helsingin Sanomista. Tutkielmassa selvitän, millaisia eroja ja samankaltaisuuksia näiden kahden uutismedian artikkeleissa on. Lisäksi analysoin, mistä nämä voivat johtua. Keskityn viiteen erilaiseen aiheeseen, jotka raportoinnissa voivat esiintyä: mahdolliset ratkaisut kriisiin sekä sodan aikaiset lyhyemmän tähtäimen ratkaisut, Venäjä turvallisuusuhkana, talous, EU-maat ja Nato. Analysoin myös latautuneiden sanavalintojen määrää artikkeleissa, sillä uutisraportointi saattaa vaikuttaa kansalaisten mielipiteisiin sekä suhtautumiseen käyttämällä ladattuja sanavalintoja. Olen rajannut tutkielman aineistoksi uutiset aikavälillä 6.6 - 30.6.2023 sillä perusteella, että Ukraina aloitti vastahyökkäyksensä 6. kesäkuuta 2023. Käytän kuvausmalleja Agenda-setting (Dearing & Rogers, 1992) ja Frame Analysis (Hamborg, 2023). Kuvausmallien avulla voidaan tarkastella, miten uutismediat muovaavat tapahtumia, sekä miten raportointi voi vaikuttaa yleisön mielipiteisiin ja asenteisiin. Tutkimusmenetelminä käytän määrällistä- ja laadullista sisällönanalyysiä. Analysoin tutkielmassani viittä eri kategoriaa, joiden teemat esiintyivät valituissa artikkeleissa. Analyysi osoittaa, että uutisointi on samanlaista eri medioissa seuraavissa tarkastelemissani kategorioissa: mahdolliset ratkaisut kriisiin, EU-maat sekä Venäjä turvallisuusuhkana. Uutismedioiden suurimmat eroavaisuudet voidaan havaita kategoriassa talous. Talous-kategoria mainitaan huomattavasti useammin ruotsalaisessa kuin suomalaisessa aineistossa. Nato-kategoria esiintyy vastoin hypoteesiani vähemmän ruotsinkielisessä kuin suomenkielisessä aineistossa. DN:ssä käytetään arvottavia sanavalintoja jokaisessa tarkastelemassani kategoriassa, kun taas Helsingin Sanomissa niitä käytetään ainoastaan kategoriassa Venäjä turvallisuusuhkana. Asiasanat: uutismedia, raportointi, Ukrainan sota, ratkaisut kriisiin

Mål. Syftet med avhandlingen är att redogöra för hur jämställd den professionella idrotten är i dag, genom att kartlägga om kvinnor och män på högsta möjliga nivå idrottar på lika villkor och under rättvisa förhållanden, och hur rådande förhållanden kan påverka idrottsutövarnas möjligheter till idrottslig utveckling. Avhandlingens ämne är relevant eftersom jämställdhet är en viktig fråga, varvid meningen är att problematisera och uppmärksamma fenomenet. I teoridelen behandlas väsentliga begrepp, vilka i detta fall är jämställdhet, professionell idrott och utveckling. Utöver det får man ta del idrottens historia vilket kan vara av nytta för läsarens förståelse. I analysdelen granskas idrottslig utveckling i relation till jämställdheten i professionell idrott. Metoder. Studien utfördes i form av en beskrivande litteraturöversikt, där infallsvinkeln var integrerande. Avsikten var att skapa en bred helhetsuppfattning över fenomenet, där den kritiska granskningen togs i beaktande. Analysen gjordes utifrån 10 vetenskapliga artiklar och en rapport, och i resten av studien användes vetenskapliga artiklar, två böcker samt elektroniskt material. Resultat och slutsatser. Resultaten i analysdelen påvisade skillnader i såväl ekonomiska förutsättningar som attityder i omgivningen för kvinnor och män att satsa på sin idrott och bli professionella idrottare. Professionella damidrottares möjligheter till idrottslig utveckling påverkas av rådande omständigheter. En slutsats som kan tas är att idrottsvärlden har kommit en lång bit i jämställdhetsarbetet, men att det fortfarande krävs energi och åtgärder för att komma ända fram.