Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

  • Leskinen, Natasha (2016)
    The aim of this study was to examine how pre-school aged children view the existence and importance of Santa Claus. How they define him and why he’s important to them. Theory used is based on earlier research and literature regarding both the relevance of how believing in mythical creatures affects a child’s development and the importance of cultural heritage, in which Santa Claus plays a significant role. Piaget’s theory on cognitive development and Vygotsky’s cultural historical dialectic theory are the key developmental psychology theories used in this thesis. I have examined Santa Claus not only from a historical and cultural perspective but also give some insight pertaining to his existence, mainly from a filosofical point of view. Despite the fact that Santa Claus plays an important role in children’s lives and is also an integral part of our culture, very few studies on him have been carried out. A study conducted by a group of American scientists Woolley, Boerger, and Markman (2004) which examined factors that influenced preschool-age children’s belief in a novel fantastical entity, proved to be of significance when establishing children’s views on Santa Claus’s existence. The results showed that involving a mix of mundane and magical properties and presenting children with hard evidence, such as presents, was enough for children to believe in his existence. Research was conducted using both small group- and individual focused semi-structured interviews. The twenty children that participated were 6 years old, ten girls and ten boys. Five girls and five boys participated in the individual interviews. For the small group interviews five pairs were randomly picked so that each pair consisted of one girl and one boy. These children were not the same as those who participated in the individual interviews. All were given the option of drawing Santa Claus at Christmas. The analysis method used for analyzing the data was theory guided content analysis. Results showed that the children’s definitions of Santa Claus were that of the Santa Claus portrayed in stories and the media. His importance was based on his role of delivering gifts at Christmas. Piaget’s cognitive development- and Vygotsky’s cultural historical dialectic theory support the results of this study in regards to the role and importance of Santa Claus in a child’s development.
  • Björkqvist, Anna (2018)
    Den här kandidatavhandlingen undersöker hur väl en fristående, progressiv redaktion i Egypten lyckas eftersträva objektivitetsidealet i sina artiklar. Materialet består av åtta texter som har producerats av redaktionen Mada Masr. Artiklarna är publicerade mellan juli och oktober år 2017. Syftet med undersökningen är att se hur väl Mada Masr lyckas eftersträva objektivitet samt att reflektera över varför redaktionen i så fall inte lyckas eftersträva objektivitet. För att eftersträva objektivitet ska journalisterna använda sig av de regler som finns för objektiv journalistik och i journalistreglerna. Hypotesen är att Mada Masr inte lyckas eftersträva objektivitet. En orsak kan vara det journalistfientliga klimatet som råder i Egypten. Bland annat låg Egypten på 161 plats av 180 på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för år 2017. Därtill räknas landets pressfrihet som väldigt dålig enligt samma index. Avhandlingen analys baserar sig på Deuze (2005) teori om objektivitet. Enligt teorin är en artikel objektiv ifall den är opartisk, neutral, objektiv, rättvis och trovärdig. Därtill används Schudson (2001) definition av objektivitetsidealet. Han definierar objektivitetsidealet som ett moraliskt mål för journalistiken. Det ter sig i form av att journalistiken inte ska rapportera värderingar utan fakta. För att konkretisera Deuzes och Schudsons teorier används journalistreglerna. Analysen utförs i form av en kritisk diskursanalys. Själva analysmetoden bygger på Berglezs (2010) och van Dijks sätt att analysera texter. Därtill används Fairclough (1995) som bakgrund i förståelsen av kritisk diskursanalys. Eftersom analysen använder kritisk diskursanalys så kan undersökningen ta i beaktande också andra faktorer än rent språkigmässiga drag. Analysen visar att Mada Masr i stor utsträckning använder sig av anonyma källor och även vid vissa tillfällen av värdeladdade ord i rubriker och nedryckare. Artiklarna saknar också ofta kommentarer från till exempel statliga organ i fall där staten kritiseras eller har agerat på ett problematiskt sätt. Eftersom samplet är så litet som åtta artiklar går det inte att dra alltför stora slutsatser. Däremot visar analysen att Mada Masr i många fall inte lyckas eftersträva de krav som Deuze (2005) ställer på objektivitet. Framförallt har Mada Masr svårt att eftersträva kraven på trovärdighet och rättvisa.
  • Hietikko, Marko (2020)
    Målet med denna avhandling var att kartlägga skillnader i lagstiftning och journalistkårens etiska regler om källskydd mellan Finland och Sverige. För att kartlägga skillnaderna jämförde jag svensk och finsk källskyddslagstiftning, journalistkårens egna etiska regler i de båda länderna och fyra mediebolags källskyddsregler. På ett mera allmänt plan diskuterar jag i avhandlingen källskyddslagstiftningens historia, journalistiska källor, anonyma källor och behov av källskydd samt källskyddets för- och nackdelar utgående från tidigare forskning. Min jämförelse visar att svensk lagstiftning är striktare, mera omfattande och tydligare angående källskydd än den finska lagstiftningen. Enligt svensk lag är källskyddet journalistens skyldighet. Brott mot källskydd kan leda till fängelsestraff för journalisten. I Finland är källskydd journalistens lagstadgade rättighet, men finska journalister är inte skyldiga att ge källskydd. I Finland är det inte straffbart för journalister att bryta källskyddet. Jämförelsen av branschens etiska regler visar också en klar skillnad. Den svenska journalistkårens publicitetsregler och yrkesetiska regler omnämner överhuvudtaget inte källskydd. De finska journalistreglerna har däremot ända sedan de publicerades för första gången 1968 poängterat skyddet av nyhetskällor. Min tolkning är att den svenska lagstiftningen definierar och reglerar källskydd så strikt och tydligt att det inte finns behov för branschregler om källskydd. Samtidigt orsakar den finska lagstiftningens svagare källskydd, som lämnar större utrymme för tolkningar, ett större behov inom journalistkåren att själv reglera hur och när källskydd ska användas.
  • Pulkkinen, Tero (2019)
    Publication bias is one of the central threats to the validity of scientific research. In research of mindfulness-based interventions publication bias has been examined mostly in meta-analyses with statistical methods that have several limitations. This study examined how meta-analyses and systematic reviews that have examined publication bias have succeeded in their assessments. A rough estimate of publication bias and suggestions for further meta-analyses were made based on the examination. The study was conducted in the form of a literature review. It was found that there are significant limitations in examinations of publication bias, the most central of which being limited sample sizes, strong heterogeneity of studies and suboptimal method choices in meta-analyses and systematic reviews. The conclusions about publication bias also seemed overly optimistic in some cases. These limitations made it difficult to estimate the magnitude of publication bias. Regardless of that, there was evidence for the existence of publication bias, although in general it did not seem to lower the effect sizes of mindfulness-based interventions to zero. In future, publication bias should be assessed with methods less sensitive to the issues raised in this study. In addition, there is a need for pre-registered, good-quality replication studies of mindfulness-based interventions.
  • Niittymäki, Pinja (2021)
    Varhaiskasvatuksen kiireinen arki yhdistettynä krooniseen resurssipulaan tukahduttaa kasvattajien jaksamista työssä. Aiemmat tutkimukset ovat osoittaneet, että päiväkodin työntekijöiden työhyvinvointia rasittaa erityisesti isot ja hankalat lapsiryhmät, raskas työtahti, alhainen palkkataso ja epäpätevät kollegat. Tutkimuksen tarkoituksena on selventää, millaisiksi päiväkodin työhyvinvoinnin kokemuksia kuvataan Helsingin Sanomissa. Tutkimus toteutettiin laadullisena sisällönanalyysina. Analyysimenetelmä oli abduktiviinen eli teoriaohjaava analyysi. Tutkimuksen aineistoksi valikoitui Helsingin Sanomien varhaiskasvatuksen työhyvinvointia ja työssä jaksamista käsittelevät artikkelit. Artikkelit oli julkaistu maaliskuun 2016- marraskuun 2020 välillä. Helsingin Sanomat on Suomen suurin sanomalehti, joten tutkimuksen tarkoituksena on selvittää millaisina varhaiskasvatuksen työhyvinvoinnin kokemukset tuodaan esiin julkisessa keskustelussa. Päiväkodin työhyvinvointi koetaan suurimassa osassa Helsingin Sanomien artikkeleita puutteellisena. Tutkimustulokset myötäilivät pitkälti aiempien tutkimusten tuloksia. Kasvattajat kokivat heikon palkkatason olevan työhyvinvointia heikentävä tekijä. Heikko palkkataso yhdistettynä kiireiseen arkeen saa kasvattajat kokemaan riittämättömyyden tunnetta. Myös puutteellinen johtaminen ja epäpätevät työkaverit rasittavat työssä jaksamista. Huutava pula pätevistä kasvattajista koetaan työhyvinvointia heikentävänä tekijänä. Myös jatkuva sijaispula vaivaa päiväkotien arkea, sillä sijainen ei ole itsestäänselvyys ja paikalle saattaa saapua kielitaidoton tai muuten epäpätevä henkilö. Useiden päiväkotien tiloissa koettiin puutteita tai ne olivat muuten epäsopivat toteuttamaan laadukasta varhaiskasvatusta. Monet kasvattajat kertoivat harkitsevansa alanvaihtoa, ellei muutosta parempaan tapahdu. Helsingin Sanomissa kerrotut kokemukset varhaiskasvatuksen ammattilaisten työhyvinvoinnista ja työssä jaksamisesta olivat epäsuotuisaa luettavaa. Miksi muutosta jo vuosia jatkuneeseen työhyvinvoinnin heikkouteen ei ole saatu? Kyseessä on kuitenkin yksi yhteiskunnan kannalta merkittävimmistä palveluista. Varhaiskasvatuksen tehtävä on edistää lapsen kokonaisvaltaista kasvua ja kehitystä, sekä mahdollistaa vanhempien työssä käyminen tai opiskelu.
  • Häkkinen, Marie (2019)
    The idea that fandom is connected to maladaptive development or cognitive deficits seems to underlie psychological studies on celebrity adoration. These studies often describe fandom as celebrity worship and offer hypotheses that seem to be at least in part based on stereotypes. I review the psychological study of fandom that is based on the idea of three types of celebrity adoration between which the adoration ranges from what is perceived as harmless to such that can be described as pathological. I review results that both support and contradict the suggested model and finally, ask if celebrity adoration should be perceived as a personality based coping mechanism rather than a maladaptive state. Celebrity adoration would seem to entail both a cognitive component and lower psychological well-being. In addition, both personality and personality based coping mechanisms are associated with celebrity adoration. I suggest that one explanation to celebrity adoration could be found from personality and psychological well-being. In this context celebrity adoration could be understood as a personality based coping mechanism that is facilitated by stress-related cognitive deficits.
  • Grönmark, Benjam (2019)
  • Koho, Tomi