Browsing by bachelor's degree program "Yhteiskuntatieteiden kandidaattiohjelma"

Syftet med avhandlingen är att undersöka hur trauma i barndomen påverkar vuxenlivets parförhållanden. Studien baserar sig på tidigare forskning gällande trauma i barndomen och hur barndomstrauman påverkar mellanmänskliga relationer. Trauma i barndomen leder ofta till flera problem kring mellanmänskliga relationer i vuxenlivet. Källorna härstammar från socialpsykologiska och psykologiska journaler. Metoden var att göra en systematisk litteratursökning och hitta olika källor som behandlar problemformuleringen. Viktiga teorier inom forskningsområdet är Bowlbys och Ainsworths teori om anknytning, som spelar en signifikant roll kring uppkomsten av barndomstrauma, samt traumans påverkan på mellanmänskliga relationer. Bowen Familjesystemteorin granskas, och i samband med teorin tas även Bowen Familjesystemterapi upp som en alternativ rehabiliteringsmetod av barndomstrauma. Enligt dessa två teorier är familjerelationerna en central bidragande faktor till barndomstraumans uppkomst. Resultaten i denna studie indikerar att barndomstrauma har en inverkan på kvalitén på individens parförhållanden i vuxenlivet. Trauma i barndomen är ofta ett resultat av en rubbad familjestruktur, och ett negativt beteendemönster mot barnet. Detta leder däremot till ett destruktivt anknytningssystem som sedan påverkar individens mellanmänskliga relationer livet ut. Rehabilitering av trauma är dock en möjlighet, och med hjälp av olika typer av terapi kan trauma bearbetas, och individen kan därmed åstadkomma en hälsosam parrelation i framtiden. Fortsatta studier kunde lägga mer fokus på könsskillnader gällande traumans påverkan på vuxenlivets parförhållanden, samt påverkan av barnets ålder vid tidpunkten av den traumatiska händelsen.

Mellan åren 1994 och 2013 har Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) meddelat Finland sammanlagt 18 domar beträffande yttrandefriheten, varav 17 varit fällande. De inhemska domstolarna hade misslyckats med att balansera mellan yttrandefriheten och skyddet för privatlivet då de hade dömt journalister bland annat för spridande av information som kränker privatlivet utan tillräckliga grunder. De fällande domarna ledde till att strafflagen (39/1889) reviderades i början av 2010-talet, men rättsläget beträffande behovet av samtycke vid spridande av information om privatlivet har förblivit oklart. I denna avhandling undersöker jag behovet av samtycke vid spridande av information som gäller privatlivet. Jag kommer att närma mig frågan ur medias perspektiv. I avhandlingen svarar jag på följande fråga: om privatpersonen X berättar om sitt privatliv för mediet A i en intervju, får mediet B citera mediet A och upprepa uppgifterna om X:s privatliv utan X:s uttryckliga samtycke? Som forskningsmetod använder jag den rättsdogmatiska metoden. Undersökningsmaterialet består av Europadomstolens och högsta domstolens avgöranden, straff- och kommunikationsrättslig litteratur samt lagberedningsmaterial. Resultaten av granskningen visar att bedömningen av behovet av samtycke förutsätter en helhetsanalys av de enskilda brottsrekvisiten för spridande av information som kränker privatlivet. Frågan om behovet ska avgöras med utgångspunkt i uppgifterna i det enskilda fallet. Aspekter som påverkar bedömningen är bland annat saksammanhanget där uppgifterna framförs, de ifrågavarande mediernas spridningar samt huruvida uppgifterna bidrar till en diskussion som är av vikt från allmän synpunkt.

Den sociala media-appen BeReal uppmuntrar sina användare att lägga upp ett foto på sig själva vid ett visst slumpmässigt ögonblick varje dag. Detta är tänkt att vara ett mer autentiskt sätt att interagera än de kuraterade uppdateringarna från andra sociala medier. I detta examensarbete undersöker jag BeReal-applikationens autenticitetsuppfattning och dess positionering som en del av ett bredare profiliskt paradigm, där det är viktigare att investera i profiler inom olika områden av livet. Jag ser BeReal som en del av ett historiskt kontinuum, där nya sociala medier ofta placerar sig i en motsatt relation till sina föregångare och ofta genom att främja sitt eget ideal om autenticitet. Jag utforskar också hur BeReal kan ses som en del av fenomenet autenticitetsnostalgi och hur det utnyttjar olika paradigm för identitetskonstruktion i sin egen användarmiljö. Utöver detta utforskar jag vilken typ av mer panoptiskt äkthetsbegrepp BeReal främjar och hur det kan påverka vårt sätt att tänka kring autenticitet.

I avhandlingen går jag igenom intressebevakning och hur dess system är uppbyggt, för att sedan kunna svara på forskningsfrågan om intressebevakningssystemet bidrar till kränkandet av självbestämmanderätten. Olika former av intressebevakning behandlas, samt hur och varför intressebevakning inleds. Jag förklarar för läsaren hur förordnandet av en intressebevakare kan gå till och vad en intressebevakningsfullmakt är, samt hur självbestämmanderätten kan förverkligas med hjälp av en sådan. Självbestämmanderätten är en väsentlig faktor som följer med längs hela avhandlingen. I avhandlingen pekar jag ut vilka problem som existerar inom intressebevakning, och var problemen möjligtvis har sin grund. Jag går in på allmän och privat intressebevakning, jämför de två formerna samt funderar över hur självbestämmanderätten på olika sätt förverkligas inom dem. I avhandlingen ger jag exempel på maktmissbruk med rättspraxis för att läsaren skall få en förståelse för hur det kan se ut i praktiken. Avslutningsvis funderar jag på intressebevakningssystemet ur ett strukturellt perspektiv och identifierar samt diskuterar var problemet egentligen ligger.

Denna kandidatavhandling granskar kritiskt begreppet "flykting" och dess relevans i dagens komplexa och globaliserade samhällen. Fokus ligger på behandlingen och skyddet av klimatflyktingar inom Europeiska unionens (EU) lagstiftning. Avhandlingen argumenterar för att den befintliga definitionen av flykting är otillräcklig för att tillgodose behoven hos dagens samhällen, särskilt med avseende på klimatflyktingar som en särskild grupp som inte omfattas av den nuvarande definitionen. Genom att använda den rättsdogmatiska metoden undersöker avhandlingen huruvida EU-lagstiftningen reglerar behandlingen och skyddet av klimatflyktingar inom regionen och hur EU hanterar denna fråga i frånvaro av explicita termer i fast lagstiftning. Avhandlingen bygger på verk av erkända forskare inom internationell migrationsrätt och undersöker stödjande artiklar, rapporter och fallet Ioane Teitiota v. Nya Zeeland (2728/2016) för att stärka argumentet om bristen på adekvat definition av flykting. Genom att analysera internationell och europeisk migrationsrätt, särskilt inom EU:s ramverk, bidrar denna avhandling till den pågående diskussionen om behandlingen och skyddet av klimatflyktingar. Avhandlingen betonar behovet av omfattande rättsliga ramverk som tar itu med de unika sårbarheterna och skyddsbehoven hos personer som tvingas fly på grund av klimatrelaterade faktorer. Slutsatsen är att den befintliga definitionen av flykting är otillräcklig för att tillgodose behandlings- och skyddsbehoven hos klimatflyktingar inom EU-lagstiftningen. Frånvaron av en tydlig rättslig ram och definition för klimatflyktingar skapar en paradox som hindrar deras effektiva erkännande och skydd. Även om EU indirekt hanterar behandlingen och skyddet av migranter som påverkas av klimatförändringar genom mjuklagstiftningsinstrument krävs betydande framsteg för att uppnå omfattande och rättvisa lagar för alla personer som påverkas av klimatförändringar. Fallet Ioane Teitiota v. Nya Zeeland exemplifierar det akuta behovet av en omfattande rättslig ram som erkänner och tar itu med de unika sårbarheterna hos klimatflyktingar. Denna avhandling betonar vikten av progressiva och inkluderande tillvägagångssätt inom migrationsrätten och framhäver brådskan att anpassa rättsliga ramverk och praxis för att skydda rättigheterna och välbefinnandet hos alla personer som påverkas av klimatförändringar i dagens föränderliga samhällen. Vidare forskning och åtgärder är nödvändiga för att utveckla omfattande rättsliga ramverk som erkänner och skyddar rättigheterna hos klimatflyktingar. Beslutsfattare, internationella organisationer och juridiska forskare måste engagera sig i meningsfulla diskussioner och samarbetsinsatser för att övervinna utmaningarna och säkerställa rättigheterna och välbefinnandet hos alla personer som påverkas av klimatförändringar.

Avhandlingen undersöker relationen mellan demokrati, datahantering och integritet på nätet. I brist på en bättre översättning så används ordet integritet som en synonym till engelskans privacy i texten. Det primära fokuset ligger i att jämföra datahanteringsregleringar utifrån ett ramverk som beskriver relationen mellan integritet och demokrati. Integritet relateras främst till integritet på nätet. Betydelsen av integritet byggs upp i texten och relateras därefter till olika demokratiska värderingar. De regleringar som jämförs är den allmänna dataskyddsförordningen i EU och lappverket av reglering gällande dataskydd och integritet i USA. Med andra ord jämförs den reglering som är bindande för alla medlemsländer i EU och den som är bindande för alla stater i USA. Studien belyser inte regleringar inom enskilda stater i USA, eller enskilda medlemsländer inom EU. Samarbetet mellan EU och USA gällande dataflöde, även om det är relevant, analyseras inte heller i studien. Datahanteringsförordningen för båda parter förklaras kort, men utöver regleringen så beaktas inte kulturella skillnader eller liknande som förklarande faktorer. Huruvida EU eller USA kan betraktas som demokratier och vad en demokrati egentligen innebär är inte heller något som studien redogör för. Utgångspunkten ligger i att USA och EU båda kan betraktas som sammansatta demokratier vilket tillåter jämförelsen (Fabbrini, 2011). Vad en demokrati innebär behandlas också endast på en mycket allmän nivå. Begreppet demokrati relateras främst till Dahls (1998) kriterier för en demokrati, samt allmänna värderingar som ofta anses vara centrala för demokratier likt frihet, autonomi och jämlikhet. Det är frågan om en jämförande studie med tidigare forskning som huvudsakligt material. Basen för jämförelsen är en komparativ studie av Ruben de Bruin (2022), vilken redogör för USA:s och EU:s datahanteringsförordningar. Före den här genomgången definieras integritet på nätet samt data i dagens värld och deras koppling till demokrati. En beskrivning av USA:s och EU:s datahanteringsförordningar och kopplingen mellan integritet och demokrati tillämpas därefter i en jämförelse som svarar på forskningsfrågan: vilka konsekvenser har regleringen av dataskydd och integritet för demokratin i USA och EU? Studien avslutas med en allmän diskussion kring tematiken.

Avhandlingens syfte är att undersöka vilka de faktorer är som påverkar delaktighet och självbestämmande inom den senaste forskningen bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Fokuset ligger på hur socialarbetare kan främja delaktighet i deras arbete tillsammans med klienten med intellektuell funktionsnedsättning. För att få båda gruppernas perspektiv synliga är mitt syfte med studien att också jämföra arbetarnas och klienternas synvinklar gällande ämnet och se ifall det finns likheter eller skillnader. Den teoretiska basen för studien består av teorier om delaktighet. Som metod använder sig studien av en litteraturöversikt som består av åtta artiklar från de senaste tio åren. Artiklarna samlas genom systematiska sökningar och kedjesökningar med hjälp av inkluderande och exkluderande kriterier. För att analysera artiklarna i litteraturöversikten använder sig studien av en induktiv innehållsanalys och som resultat uppstår det tre teman. Det första temat är relationen och interaktionen mellan arbetaren och klienten vilket bidrar till delaktighet och självbestämmande. Inom det första temat spelar bland annat kommunikationen och tilliten i förhållandet mellan klienten och arbetaren en stor roll. Det andra temat tar upp utmaningar som speciellt arbetarna upplevde med att främja delaktighet och självbestämmande. Utmaningarna är bland annat tidsbrist och resursbrister på arbetsplatsen och när den egna åsikten styr över arbetet. Det sista temat är hur valmöjligheter och stödbehoven påverkar delaktigheten och självbestämmandet. Temat lyfter bland annat fram hur olika steg före beslutet och efter beslutet påverkar klientens upplevelse av delaktighet och självbestämmande. Diskussionen jämför studiens resultat med den tidigare forskningen och teorin. Diskussionen lyfter upp likheter och skillnader som arbetarna och klienterna hade. Studien besvarar forskningsfrågorna och ger en bild av den senaste forskningen samt idéer och tankar kring vidare forskning.

Kreativitet är en av de mänskliga färdigheter som har fått allt större vikt och synlighet de senaste årtiondena. Arbetsmarknaden värdesätter kreativt tänkande och människor förväntas vara allt kreativare. Kreativitet är en förmåga alla människor har, men som av någon anledning avtar i takt med ålder. Mitt syfte är att söka ett sociologiskt svar på frågan huruvida det moderna samhället främjar eller hämmar människans kreativitet. I min avhandling lyfter jag fram aspekter som placerar kreativitet i ett sociologiskt perspektiv. Traditionellt har kreativitet enbart fått lite uppmärksamhet inom sociologin. I min avhandling granskar jag kreativitet ur ett sociologiskt perspektiv, baserat på modern kreativitetsforskning. Jag undersöker hur kreativitet definieras, vem som är kreativ, vilka är förutsättningarna för kreativitet och hur attityder gentemot kreativitet under åren har förändrats. Utifrån resultaten och insikterna av undersökningen ser jag närmare på Foucaults tankar kring disciplin och övervakning, för att reflektera ifall dessa tankar ger en större förståelse av samhällets inverkan på den kreativa förmågan. Utgående från mitt resonemang drar jag slutsatsen att svaret på min fråga är tudelad och tvetydig. Å ena sidan uppmuntrar samhället till kreativitet och innovation genom politiska och ekonomiska resurser, å andra sidan hämmar det vardagliga disciplinära samhället det avvikande beteende kreativitet förutsätter.

Dagens nyliberala kultur och kapitalistiska system producerar ett ideal om en perfekt normfungerande individ. Följaktligen framställs funktionsnedsättningar som något negativt och avvikande, vilket leder till att personer med funktionsnedsättning utsätts för normalisering för att få dem att passa in i samhällets ideal. Denna normalisering kan ses som en form av maktutövning som förtrycker och isolerar personer med funktionsnedsättning. I enlighet med crip-teoretiker argumenterar jag för att man borde ifrågasätta de normativa ideal som leder till en binär uppdelning i normfungerande och personer med funktionsnedsättning. Syftet med min kandidatavhandling är att analysera kulturella representationer av funktionsnedsättningar för att se hur denna binära uppdelning motstås och uppehålls. Dessa kulturella representationer tydliggör att det fortfarande existerar ableistiska attityder om att funktionsnedsättningar är något skamfullt. Personer med funktionsnedsättning uppfattas till exempel som annorlunda och i första hand som stödtagare. Uppfattningar om funktionsnedsättningar som något annorlunda kan däremot också vändas till något positivt och till och med användas som en marknadsföringsstrategi.

Ämnet som behandlas i denna kandidatavhandling är europeisk, främst nordisk, högerextremism. Forskningen har utförts genom litteraturstudier. Som stomme för analysen används social rörelseteori och teori om avvikande beteende. De centrala frågorna i den här avhandlingen är hur högerextremistiska grupper mobiliseras, hur gruppdynamiken i en högerextrem grupp kan se ut, och hur högerextremism bryter mot allmänna samhällsnormer. Ämnet är värt att undersöka på grund av faktumet att högerextremism har blivit alltmer förekommande i västerländska samhällen under de senaste åren, och tidigare forskning har visat att högerextremism kan utgöra ett hot för demokratin. Vid ett flertal tillfällen har det även begåtts eller planerats våldsdåd i högerextrem anda. Mina upptäckter inkluderar att högerextremism till stor del passar in på definitionen av en social rörelse med kollektiva identiteter, konfliktförhållanden och en definition av utegrupper. Ledarskapsmodellen i högerextrema grupper har genomgått en förändring under de senaste decennierna, från en karismatisk stark ledare till en diffus hierarki. Mobilisering av högerextrema grupper teoriseras hända av en mängd olika orsaker, men kort sammanfattat sker det oftast som en respons till upplevda hot, speciellt ekonomiska, sociala eller politiska sådana. Högerextrem aktivitet kan potentiellt bryta mot både lagbaserade samhällsnormer, anti-rasismnormer, samt de informella sociala normerna. Dessa fynd sammanställer en bild av högerextremismens motivationer och förhållande till normer, samtidigt som de belyser hur en högerextrem grupp är sammansatt.