Browsing by study line "Klasslärare"

Mål: Syftet med den här studien var att analysera hur ekologisk hållbarhet kan läras ut i skolan på ett målmedvetet och positivt sätt för att eleverna ska få lära sig och sporras till medvetna val. Forskningsfrågorna var hurdana ekologiskt hållbara val lärare kan göra för att minska på klimatavtrycket i skolan och hur lärare kan undervisa i ekologisk hållbarhet för elever i åk 1–6 i syftet att göra hållbarhetsundervisningen till en positiv upplevelse för eleverna. Tidigare studier har visat att ekologiska aspekter värderas av lärare men att visionen ofta är starkare än utförande, och att brist på tid och kunskap kan leda till att ekologiska aspekter inte beaktas. Metoder: Materialet för den här kvalitativa forskningen samlades in via intervjuer med fyra informanter. Två av informanterna var lärarstuderande i slutskedet av sina studier och två var färdigblivna lärare med över 20 års arbetserfarenhet. Intervjuerna som gjordes var semistrukturerade. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat och slutsatser: Forskningens resultat visade att det är viktigt att lärare gör undervisning om ekologisk hållbarhet roligt för eleverna, för att motivera dem, och undvika skrämsel gällande klimatångest. Som rolig undervisning lyfte informanterna upp undervisning med hjälp av digitala metoder och apparater. En annan viktig aspekt var lärarnas vardagsprat gällande ekologiskt hållbara val. Lärarna tyckte att de har tillräckligt med kompetens för att undervisa om ekologisk hållbarhet samtidigt som de berättade att de vill lära sig mera. Lärarna lyfte också upp att tidsbrist är en faktor som gör att hållbarhetsundervisningen ibland inte prioriteras. Det finns tydliga belägg för att öka medvetenheten och undervisning gällande klimatpåverkan som digitala metoder har. Tydligare riktlinjer och krav skulle göra undervisningen mera jämlik mellan olika klasser och skolor, eftersom nuvarande system skapar skillnader mellan klasser på basis av den enskilda lärarens värderingar.

Mål Målet för den här avhandlingen var att undersöka hur lärares relationer med elever inverkar på deras arbetstillfredsställelse, genom att ta reda på om bra elevrelationer inverkar positivt på lärares arbetstillfredsställelse. Många lärare funderar på att hoppa av yrket och en av orsakerna för det är låg arbetstillfredsställelse. Förutom att undersöka orsakerna för det här är det även viktigt att undersöka vad som motiverar lärare att stanna kvar i yrket. Tidigare undersökningar har visat att lärare får mycket tillfredsställelse av att arbeta med barn och att forma relationer med dem. Metod Jag utförde forskningen som en litteraturöversikt. Litteraturstudier beskriver, analyserar och tolkar vald litteratur inom ett visst tema. De strävar till att fungera som bakgrund till att en empirisk studie möjligtvis utförs. I en litteraturstudie söker man litteratur inom ett visst ämne systematiskt, granskar den kritiskt och sammanställer den till en helhet. Sammanlagt identifierade jag 6 olika referensgranskade artiklar som jag valde för att besvara min forskningsfråga. Jag analyserade dem genom en beskrivande sammanställning. Min forskningsfråga var följande: Inverkar bra relationer med elever positivt på lärares arbetstillfredsställelse? Resultat Mina resultat visade att förmågan att skapa och bibehålla bra relationer med elever har en betydande roll i lärares arbetstillfredsställelse. Bra elevrelationer inverkar positivt på lärares arbetstillfredsställelse med få undantag. Desto bättre lärare upplever att deras elevrelationer är, desto bättre är även deras arbetstillfredsställelse. Desto bättre lärares strävanden i elevrelationer har blivit förverkligade, desto bättre är även deras arbetstillfredsställelse. Undantag är lärare som upplever att deras elevrelationer är dåliga men som lyckas upprätthålla bra arbetstillfredsställelse genom att undvika undervisning i klassrum i mån av möjlighet.

Mål. Självförtroende är grunden för goda prestationer i skolan. I takt med dagens samhällsutveckling kommer självförtroendet hos elever tyvärr påverkas i negativ riktning. Skolan bör i ett tidigt skede behandla ämnet i fråga så att alla elever känner sig säkra, trygga samt har motivation till skolarbetet. Tidigare undervisningar tyder på att elever känner sig allt mer osäkra och har ett dåligt självförtroende i klassrummet. De vågar inte utmana sig själva och är rädda för att misslyckas. Elever har svårt att komma över denna tröskel, vilket leder till att de förblir med ett dåligt självförtroende och en ond cirkel skapas. Avhandlingens syfte är att ge lärare en förståelse för elever som har lågt självförtroende. Målet är därmed att ge lärare en ökad förståelse kring elevers självförtroende och hjälpa samt stödja lärare hur de kan jobba med elevers självförtroende i skolan. Forskningsfrågan i avhandlingen är på vilket sätt kan lärare jobba med elevers självförtroende i klassen. Metoder. Avhandlingen är utförd som en litteraturstudie. I en litteraturstudie beskriver analyserar och tolkar man relevanta artiklar inom ämnet i fråga. För att garantera ett så bredd resultat som möjligt har varierande sökord använts. Svaret på min forskningsfråga besvaras genom åtta noggrant utvalda referentgranskade artiklar som fokuserar på olika element gällande elevers självförtroende. Databaser som använts är Helka och Eric (proquest). Resultat och slutsatser. Resultaten visar att goda relationer mellan lärare och elever gynnar självförtroendet i rätt riktning. Diskussion och kommunikation är viktiga faktorer som lärare bör använda sig av i klassrummet. Det är viktigt att elever känner sig trygga och säkra i klassen. Lärare visade sig även ha en stor påverkan på elevers självförtroende. De fungerar som förebilder för elever och deras syn på deras eget självförtroende kommer avspegla sig till elever. Resultaten visar att dramapedagogiska övningar och klassrumsdiskussionener tillsammans med elever kan vara ett sätt att jobba med självförtroendet i positiv riktning.

Mål. Målet med avhandlingen är att bidra med kunskap och en ökad förståelse om flerspråkighet som resurs. Vi lever i en global värld där flerspråkighet är en del av vår vardag. Genom att bidra till att öka medvetenheten om språk har lärare en möjlighet att arbeta på ett språkstärkande sätt som stöder alla elevers lärande. Metoder. Studien utfördes som en deskriptiv narrativ litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Informationssökningen gjordes på flera digitala databaser. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av läroplansgrunderna 2014 och av internationella studier inom flerspråkighet som resurs. Artiklarna som granskades valdes ur ett finländskt perspektiv och jämfördes med varandra och mot den teoretiska bakgrunden. Resultat och slutsatser. Resultaten visar att vi lever i ett flerspråkigt samhälle och en flerspråkig norm utgör det normala i ett samhälle. Om vi ser på flerspråkighet som en resurs och arbetar språkinriktat över ämnesgränser, så har vi en möjlighet att stärka elevers flerspråkiga identitet och självkänsla och att stöda alla elevers språk- och ämneskunskaper, oberoende av språklig bakgrund. Att arbeta för ett språk betyder inte att man arbetar emot ett annat, utan språk stärker varandra. Språklig medvetenhet hjälper oss att ta till vara på elevers flerspråkiga resurser

Ett förstaspråk (L1) är det språk som individen börjar utveckla redan i början av sitt liv, det är det språk som blir starkast och som individen känner sig mest bekväm att använda. Det är ett språk nära hjärtat och en del av ens identitet. Då flerspråkigheten ökar i världen är det idag även vanligt att ha fler än ett förstaspråk. När man senare i livet lär sig nya språk behöver man en grund för själva inlärningsprocessen och det är här som förstaspråket kan eventuellt ses som en resurs. Tidigare forskning inom ämnet visar på att förstaspråket lägger en grund för övrig språkinlärning och kan därmed ha en positiv inverkan på inlärningen av ett andraspråk (L2). Eftersom varje individ redan lärt sig åtminstone ett förstaspråk börjar inte språkinlärningen och språkutvecklingen från början, utan kunskaperna i förstaspråket kan föras över till inlärningen av andraspråket. Syftet med den här studien är att undersöka och redogöra för hur man vid inlärning av ett andraspråk kan ta nytta av det redan existerande schemat och språkliga kunskaperna från ens förstaspråk för inlärningen av andraspråket. Studien baserar sig på tidigare forskning inom andraspråksundervisning och språkinlärning och är gjord i form av en litteraturöversikt. Forskningsfrågorna för studien är följande: 1. Vilken betydelse har förstaspråket för inlärningen av ett andraspråk? 2. Hur kan man praktiskt främja inlärningen av ett andraspråk med hjälp av förstaspråket? Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats i form av en deskriptiv litteraturöversikt där materialet samlades från databaser med hjälp av sökord och valdes med hjälp av inklusion- och exklusionskriterier. Resultatet visar att användningen av förstaspråket som stöd vid samband med inlärningen av ett andraspråk kan ses som begynnande. Då eleverna har möjlighet att jämföra faktorer i förstaspråket med faktorer i andraspråket – såsom ord och grammatik – har det en positiv effekt på språkutvecklingen; mängden missförstånd under lektionerna minskar och elevernas språkliga kunskaper i andraspråket ökar tillsammans med en fördjupad förståelse.

Mål. Syftet med studien var att undersöka hur gruppindelning enligt kön påverkar gymnastikundervisningen, samt vilka för- och nackdelar det finns med samundervisning i gymnastikämnet. Gruppindelningar i gymnastikämnet har varit ett aktuellt tema redan en längre tid, med fokus på hur man kan göra gymnastikundervisningen så jämställd som möjligt. Vikten av jämställdhet har ökat under de senaste åren vilket syns också i den nuvarande läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014). Tidigare studier har visat att trots den nuvarande läroplanens starka fokus på jämställdhet finns det en del problem att lösa än idag. Tidigare studier har också visat att samundervisning enbart för sig inte är en lösning för jämställdhetsproblemen, utan att vidare åtgärder krävs. Metoder. Studien har utförts som en systematisk litteraturstudie. Informationen och materialet som använts i studien har jag samlat från digitala databaser och urvalet har gjorts med studiens syfte i åtanke. Artiklarna som använts i studien är från Finland, Sverige, Storbritannien och Spanien, och är publicerade under åren 1996–2020. Vid analysen av materialet har jag systematisk granskat artiklarna för att finna relevant information som stöder min studie. Resultat och slutsatser. Resultaten visade att gruppindelningen kan ha en stor påverkan på gymnastikundervisningen, speciellt gällande hur elever upplever den. Pojkar och flickor har visat olika motivations- och aktivitetsnivåer beroende på om undervisningsgruppen varit homogen eller heterogen. Klimatet under lektionerna har också visat sig bero på gruppens könsdelning. Samundervisning i gymnastik har visat fördelar i att utmana elever på ett sätt som särundervisning inte kan. Resultaten visade att samundervisning är ett ypperligt sätt att lära de olika könen att fungera tillsammans och lära sig respektera varandra. Däremot visade det sig att samundervisning kan öka diskriminering och försämra elevers motivations- och aktivitetsnivåer, speciellt då det gällde flickor.

I’m interested in the positive effects that reading aloud offers for children and the teacher’s role in it. Along with new technology new forms of the traditional read alouds has emerged. In this study I will treat the concept digital tools within focus on reading aloud and it will be based on the Finnish preschool (2016) and school (2014) curriculum. The aim of this study is to investigate the importance of reading aloud for young children in preschool and for children in school. This is a qualitative study that highlights thoughts and experiences about read alouds. I’ve used relevant literature and interviewed three competent preschool teachers who works or has worked at a preschool in Finland. The interviews have been conducted through an electronical questionnaire. The result is based on the literature and on the interviews and how these support each other. The result shows that reading aloud has a positive effect on the child’s development and why it is important to include it in activities in school. The teachers tell that they use digital tools such as audiobooks but prefer traditional read alouds to enhance the feeling of togetherness. The teachers agree that the aim of read alouds is to support children’s language skills but also mention other areas of development through read alouds.

Mål. Enligt tidigare forskningar samt rapporter om barns och ungas psykiska hälsa har den psykiska ohälsan ökat. Den psykiska hälsan påverkar livets alla delområden, också det fysiska och sociala, och bör tas hand om. Ökningen av psykisk ohälsa hos elever leder bland annat till att skolprestationer försämras eller till och med att skolfrånvaron ökar. Syftet i denna studie är att få fram faktorer, som enligt forskningsresultat i olika slags studier, visat sig befrämja barns psykiska hälsa. Målet är att dra slutsatser om, med kunskapen av dessa faktorer, hur klasslärare kan stöda elevers psykiska hälsa i klassrummet och skolan. Metoder. Studien är gjord som en beskrivande litteraturöversikt som utförts enligt tematisk analys. I studien har åtta tidigare studier analyserats och utifrån deras resultat har fyra teman kategoriserats. Studierna är alla publicerade i Finland eller i Sverige mellan åren 2000-2022. Resultat och slutsatser. Resultaten bevisade att det finns flera olika faktorer som påverkar barns psykiska hälsa. Från resultaten identifierades fyra teman som fick rubrikerna; sociala relationer, individuella styrkor och resurser, meningsfullhet och hanterbarhet i skolvardagen samt klassrum och skola. Inom dessa teman kategoriserades olika sorters faktorer som visats sig vara betydelsefulla för psykiska hälsan. Dessa teman fokuserade på individuella, sociala och fysiska faktorer som klassläraren och skolan bör vara medvetna om och som påverkar den psykiska hälsan hos eleverna. I diskussionsdelen diskuteras avhandlingens resultat med inriktning hur klasslärare kan främja och stöda elevernas psykiska hälsa.

Särskilt begåvade elever är en resurs som vi inte har råd att försumma. Enligt Grunderna för läro-planen för den grundläggande utbildningen 2014 ska varje elev få uppmuntran och stimulering så att hen kan utveckla sitt lärande. Rätt sorts stöd och stimulans hjälper eleven att utvecklas till sin fulla potential. Enligt Lev Vygotskys teori om elevens proximala utvecklingszon gäller det att hitta den yttersta gränsen för vad eleven kan behärska. Den proximala utvecklingszonen syftar till den nivåskillnad som eleven kan lära sig på egen hand och vad hen kan lära sig tillsammans med en pedagog. Syftet med avhandlingen var att utreda hur klasslärarna upplever stödandet och stimulerandet av särskilt begåvade elever. För att uppnå syftet formulerades forskningsfrågorna till följande: - Hur identifierar klassläraren en särskilt begåvad elev? - Hur stöder och stimulerar klassläraren en särskilt begåvad elev? - Hur upplever klassläraren sina möjligheter att stöda och stimulera särskilt begåvade ele-ver? Avhandlingen var en kvalitativ undersökning och materialinsamlingen skedde med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. I intervjuerna deltog tre klasslärare. Den tematiska analysen användes för att analysera datamaterialet. Avhandlingens resultat visar att vare sig läroplanen eller skolan kommer med riktlinjer, ramar eller verktyg för att identifiera, stöda och stimulera särskilt begåvade elever. Resultatet berättar även att temat inte behandlas i klasslärarutbildningen. Därför tyr sig respondenterna till sin arbetserfarenhet och sina observationer i skolvardagen samt söker kunskap om temat i form av fortbildning.

Mål. I denna forskning studerar jag inkluderingbegreppets utveckling samt konsekvenserna som utvecklingen har medfört. Tidigare forskning visar att orsaken varför lönsamheten av principen om inkludering väcker diskussion kan vara en konsekvens av splittrad förståelse för begreppet. Olika uppfattningar för inkluderingsbegreppet kan bidra till hur inkluderingsprincipen bemöts och verkställs i den grundläggande undervisningen. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera inkluderingsbegreppet och dess utveckling samt redogöra varför det är viktigt att skapa en gemensam förståelse. Metoder. Denna studie är en kvalitativ forskning i formen av narrativ litteraturöversikt. Forskningsmaterialet för denna studie består av referensgranskade artiklar, föreskrifter och böcker som undersöker och beskriver inkluderingsbegreppet och dess utveckling. Forsk-ningsresultatet tolkades genom induktiv innehållsanalys med tematiskt intryck. Resultat och slutsatser. De största frågorna som uppstår i anknytning med inkluderingsprincipen i den grundläggande undervisningen är vad inkluderingsbegreppet innebär, vilka elever inkludering berör och hur inkluderingsprincipen ska verkställas. Alla dessa frågor kan kopplas till en splittrad förståelse för inkluderingsbegreppet. För att inkluderingsprincipen ska kunna fullgöras bör vi känna igen inkluderingsbegreppet, dess bakgrund samt vilka konsekvenser som kan uppstå vid missförstånd.