Browsing by study line "Sosiologia"
Now showing items 21-30 of 30
-
(2024)I denna avhandling utforskar jag incel-rörelsen sociologiskt med syftet att förstå bakgrunden till rörelsens utveckling och analysera vad rörelsen samhälleligt belyser. Fokus ligger på att analysera hur incel-rörelsen formas av samhälleliga normer och strukturer, specifikt maskulinitetsnormer och maktstrukturer. Genom svårigheter att inleda intima relationer skapar männen i rörelsen en identitet kring så kallat ofrivilligt celibat. Från att ha börjat som en självhjälpsgrupp för att skapa gemenskap har det utvecklats till en rörelse och subkultur på internet som sprider misogyni. Våldsdåd har utförts av incels för att hämnas på kvinnor som inte har visat dem uppmärksamhet eller haft sex med dem. Resultaten av analysen visar att maskulinitetsnormer är centrala i rörelsen, där diskussioner om hur incels anser att män ska vara påverkar deras uppfattning om sig själva, speciellt ifall då de inte uppfyller hegemonisk maskulinitet. De vill höja sin maskulinitetskänsla på andra sätt i stället, via till exempel att vara våldsbejakande. Incels anser att kvinnor har makten över den så kallade sexuella marknaden, vilket leder till att män inte makt över vem de kan ha sex med. Incels beskyller kvinnor för att ha orsakat situationen och misären de upplever. Misogyni och hämndlystenhet syns i rörelsens diskussioner, där incels anser att kvinnors makt borde reduceras för att samhället ska vara stabilt. Skev fördelning av makt mellan genus är något som incels därmed strävar efter.
-
(2024)Komjölk är en väsentlig del av den nordiska matkulturen och har starka nationalistiska anknytningar. Mjölk var en hörnsten i Finlands nationsbyggande och självbild, särskilt under 1900-talet, och även idag är Finland bland de länder med högst konsumtion av mjölk i världen. Den moderna kommersiella mjölken är dock en relativt ny produkt och dess utveckling är fylld av varierande meningar och konnotationer. Denna avhandling är en historisk översikt om mjölkens politiska och sociala utveckling, samt en kritisk granskning av industrins effekter på människor, icke-mänskliga djur och miljön. Mjölkindustrin som ett samhälleligt fenomen kan relateras till bredare diskurser om rättvisa och social jämlikhet. Mjölkproduktion innebär inte bara mänsklig verksamhet utan handlar även om icke-mänskligt arbete, vilket avslöjar aspekter om människans relation med andra djur inom den kapitalistiska samhällsordningen. Mjölk är en unik vätska som har både symboliska och materialiserade kopplingar till bland annat modernitet, genetik och nationalism, och dess socialt konstruerade betydelser har använts för olika, i flera fall skadliga, syften. Mjölkindustrin har lyckats konstruera vätskan som en nödvändighet med hjälp av marknadsföring och dess konsumtion ökar globalt fastän mjölkens självklarhet även ifrågasätts i allt högre grad. Mjölkens politiska sociologi handlar om komplexa globalt och historiskt varierande meningar.
-
Psykisk ohälsa på den vita duken : En sociologisk analys av framställningen av psykisk ohälsa i film (2024)Film som medium är mer än bara underhållning. Filmer förmedlar information genom både visuella och auditiva medel och de har en unik förmåga att påverka attityder och kunskap hos tittarna. På vilket sätt fenomen och människor framställs i film är därmed viktigt för hur dessa bemöts i samhället. Syftet med denna avhandling är att undersöka porträtteringen av psykisk ohälsa i film och dess påverkan på uppfattningarna om psykisk ohälsa i samhället. Psykisk ohälsa är ett mycket vanligt tema i film men porträtteringen är starkt påverkad av de kommersiella mål som styr filmbranschen. Det är därför vanligt att psykisk ohälsa används som en dramatiserande faktor och porträtteringens fokus ligger på att väcka reaktioner och känslor hos tittarna, snarare än på att återberätta verkligheten av psykisk ohälsa. Det finns tydliga trender i porträtteringen av psykisk ohälsa i film som bidrar till att upprätthålla stereotyper och stigma kring psykisk ohälsa i samhället. Under senare år har det ändå gjorts satsningar på mer sanningsenliga porträtteringar av psykisk ohälsa som i sin tur visats minska stigmat kring psykisk ohälsa. Denna avhandling belyser det komplexa sambandet mellan film, samhället och psykisk ohälsa och betonar vikten av att kritiskt granska porträtteringen av psykisk ohälsa i film.
-
(2022)LGBTQ+ representation inom TV-serier har ökat avsevärt, sedan den blivit mera synlig och positiv på 1990-talet. Representation av sexuella minoriteter inom serier, men speciellt inom serier avsedda för tonåringar har en mycket stor inverkan inte bara på LGBTQ+ ungdomar och vuxna, utan också på hela samhällets syn på queera personer. Forskning och icke-heterosexuell representation i TV är bred, men serier speciellt riktade åt tonåringar med icke- heterosexuella karaktärer har inte forskats på samma nivå. Representationen påverkar speciellt under tonåren på identitetsbildandet och därmed sexualiteten. I denna avhandling behandlas historia om icke-heterosexuell representation, hurdan den varit mellan 1990-2018 och hurdan den är i dagens läge (2019-2022). Serierna Glee, Sex Education och Euphoria används som exempel på icke-heterosexuell representation. Judith Butlers teori om performativitet, Michel Foucaults teorier om sexualitet och maktrelationer och teorier om representation fungerar som hjälpmedel till att analysera icke-heterosexuell representation i tonårsserier i denna avhandling.
-
(2024)I denna avhandling granskas rasifiering och gränser som fenomen och hur de kan beskrivas och analyseras som processer och handlingar. För att göra detta diskuteras även begreppet “ras” för att tydligare visa vad rasifiering är. Dessutom diskuteras olika kategoriseringar av migranter, för att illustrera hur rasifiering kan komma i uttryck och hur gränser görs och upprätthålls av de människor som är i kontakt med dem. Eftersom gränser och rasifieringsprocesser hör till två olika akademiska traditioner har jag valt att koppla ihop dessa genom att granska “flyktingkrisen” 2015 och med hjälp av bland annat medieanalyser diskutera hur både gränser och rasifieringsprocesser förekom under “krisen”. Dessutom kommer begreppet islamofobi behandlas som en form av rasifiering för att ytterligare visa hur rasifieringsprocesser tedde sig under “flyktingkrisen”. Syftet med denna avhandling är att diskutera hur “ras” och rasifiering syns i gränsskapande, samt hur gränser och rasifieringsprocesser upprätthålls vid territoriella gränser. För att underlätta avgränsningen av ämnet i denna avhandling ligger större fokus på territoriella gränser, samtidigt som även mer flytande former av gränsgörande behandlas. En av de mest slående iakttagelserna i denna litteraturöversikt är hur likartade processer gränser och rasifiering vid närmare anblick är. Ett exempel på detta är hur både gränser och rasifiering som processer påverkas av den historiska, geografiska och spatiala kontexten de granskas i. Processernas likhet i kombination med det politiskt instabila läget i världen i och med Rysslands anfallskrig mot Ukraina, samt Finlands och Sveriges inträde i NATO visar vikten av fortsatt forskning som kombinerar dessa två ämnen.
-
(2024)I den här avhandlingen beskriver jag processer som skapar struktur för det enskilda livet. Livsloppet handlar om hur livet organiseras tidsmässigt i olika livsskeden och perioder. I det moderna samhället indelas livet i tre delar enligt engagemang i olika institutioner: utbildning, arbete och pension. Jag beskriver hur modernisering standardiserar livsloppet, samt hur olika fenomen underminerar dess standardisering. Jag förklarar livsloppets standardisering som fenomen med hjälp av litteratur kring modernitet och senmodernitet.
-
(2022)Utbildningssystemet i välfärdssamhället är avsett att stå för att erbjuda jämlika möjligheter för barn med olika socioekonomiska utgångslägen, men är även med i reproduktionen av social ojämlikhet. Skolsegregering ökar nu i dagens Finland och Sverige. Denna avhandling granskar förhållandet mellan skolsegregering och boendesegregering samt hurudana skillnader det finns mellan Finland och Sverige. Avhandlingen söker svar på varför skolor segregeras i nordiska välfärdssamhällen. Materialet visar att såväl social klass, etnicitet, föräldrars utbildning, utbildningssystemets utformning som strategiska val av skola och flyttrörelser alla inverkar på skolsegregeringen. Avhandlingen granskar hur boendesegregeringen och skolsegregerinen är sammanflätade samt hur motarbete av segregationen på en samhällelig nivå kan minska på segregeringen av skolor.
-
(2022)Colombia är ett land med väldigt djupa inkomstklyftor, globalt sett. Den ojämlika inkomstfördelningen påverkar befolkningen starkt i och med att den försvårar sociala mobilitet och skapar ett ojämlikt samhälle. Bakom inkomstklyftorna finns ett klassamhälle som kantas av boendesegregation, klassistiska attityder och rasistiska strukturer vilka har reproducerats ända sedan kolonialismen. Med hjälp av tidigare sociologisk forskning och teori granskar jag hur den sociala mobiliteten och ojämlikheten påverkas av olika sociala mekanismer som genomsyrar det colombianska samhället. De mekanismer som jag diskuterar är klassism, rasism och det statliga systemet av socioekonomisk stratifikation i Colombia. Jag ser på mekanismerna ur ett historiskt perspektiv och hur de ser ut idag, hurudan form de tar och hur de påverkar colombianers vardag. Jag använder tidigare colombianska studier för att belysa och analysera hur rasism och klassism tar form och upplevs i kontexten av stigande social mobilitet. Klassismen och rasismen syns i vardagen och i politiken genom indirekta eller direkta attityder, interaktioner och beteenden som är stereotypiserande och förtryckande. Den socioekonomiska stratifikationen kan öka boendesegregationen vilket begränsar den sociala interaktioner olika klasser sinsemellan. Slutsatser som kan dras utgående från analysen är att de sociala mekanismerna skapar sociala och symboliska gränser som bidrar till reproduktion av strukturell ojämlikhet samt begränsar social mobilitet. De här sociala mekanismerna är maktstrukturer som kolonialismen och kapitalismen har gett upphov till eftersom de på olika sätt upprätthåller maktrelationer som har spår i landets koloniala historia med den vita eliten på toppen i den sociala hierarkin.
-
(2023)Att leva i tvåsamhet är en norm som präglar en stor del av samhället. Trots att andra former så som icke-heterosexuella, platoniska eller flersamma relationer blir allt vanligare idag, existerar fortfarande normer och förväntningar på hur den önskvärda formen av en relation ska se ut. Förutom tvåsamhet finns det också förväntningar på att relationen ska vara romantisk, sexuell, hetero och gärna barnskapande. I avhandlingen har jag undersökt hur samhället på makronivå med dess institutioner, regler och lagar, skapar normer och praktiker på mikronivå som upprätthåller en idealbild av ett partnerskap, samt hur viktigt det är att förändring sker på makronivå för att förändra attityder och normer i samhället i stort. De institutioner jag har undersökt är äktenskapet, familjen och heteronormativiteten och jag har även diskuterat bisexualitet, asexualitet, ensamhet och platoniskt partnerskap för att illustrera tvåsamhetens binäritet.
-
(2022)General defence will has been a key concept in studying the Finnish public opinion towards military defence since the times after Second World War. Attitudes towards necessity of use of military force in a situation, where the Finnish sovereignty is at risk, have traditionally been portrayed against the latest time when Finland participated in war time action, which is the time spectrum of the Second World War, 1939–1945. However, for a deeper understanding of defence will as a concept, a more thorough examination of historical elements is necessary. This thesis presents key concepts in defence will studies, analyses defence will as a sociological phenomenon and the change in it over time. In addition, a qualitative study among participants in voluntary military training is presented and compared to the Finnish public’s attitudes in general. Finally, an analysis of possible future scenarios for the Finnish defence will and options for future study fields are presented.
Now showing items 21-30 of 30