Browsing by Subject "barn"

The purpose of this study is to examine how music affects children’s language development in daycare age. The goal is to find out whether there is a connection between these two, and if it can be used supportively by pedagogues. The method used for this work is systematic literature studying. Everything’s based on the most relevant information from books regarding the matter, which have been published in the 1990s. The result shows that there is a connection between music and language development. Music can support language development in children, however, there is not a method that supports it in its entire. The music supports the development of speech through singing and practicing the basic elements which exist in the music. Music also supports phonological awareness that has an impact on later literacy development. Children with special needs have a great use of music and music therapy is often used to support the language development of these children. Second language learning also occurs more smoothly when you use music to support the language development.

Avhandlingen behandlar programledarens roll i ett magasinprogram för barn i åldern 3–7. Jag har med hjälp av innehållsanalys analyserat en månad av BUU-klubbens sändningar (24.9.2018–19.10.2018). Sammanlagt analyserades 20 programavsnitt, var programledarna har en aktiv roll under 5–10 minuter per program. Innehållsanalysen är tudelad. I den kvalitativa delen granskar jag programmets mål och värdegrund för 2018. Jag synar de fyra sista punkterna som specifikt berör programledarens roll. Dessa är: BUU-klubbsledarna är barnens vuxna kompisar, BUU-klubbsledarna har auktoritet utan att vara auktoritära, BUU-klubbsledarna är medvetna om sin makt och sitt ansvar som medfostrare och BUU-klubbsledarna har ingen personlig agenda (personliga övertygelser får inte genomsyra det som görs). I den kvantitativa delen har jag använt mig av fem stycken variabler för att kartlägga de metoder programledarna använder sig av för att förstärka sin roll i studion. Variablerna jag använt är: upprepningar, barnen involverade, egna erfarenheter, exemplifiering, tips/råd. Resultatet av innehållsanalysen visar att programledarna vill väcka diskussioner hemma hos sin publik. De tar upp olika ämnen och uppmuntrar sedan barnen att fortsätta diskussionen hemma. Deras roll är att möta barnen i programmet och att bidra till barnens tidiga utbildning. De framhäver sin roll med hjälp av enkla och tydliga metoder, samtidigt som de strävar efter att locka fram barnens nyfikenhet för olika ämnen i vårt samhälle.

The purpose of this study was to find out how two different kindergartens with physical based activity are structured around physical activity. According to studies children aren’t physically active enough nowadays and according to recommendations children should be physically active three hours a day. That is why I thought it would be interesting to see how kindergartens with physical based activity fulfil the recommendations. From the purpose of the study I formulated these research questions: How does the physical based activity differ in two different kindergartens? How does physical activity based operations work in practice? What do the children think about physical activity based operations? The study was completed as a qualitative study, with both interviews and observations. I collected my material in two kindergartens where I did group interviews with children and interviews with staff and participating observations. The results show that the children have the possibilities to be physically active both indoors and outdoors and relate positively to the activities.

Playing various video games is one of the most popular leisure activities among children and adolescents around the world. Since childhood and adolescence are an important time for cognitive development, it is important to understand how playing video games during childhood and adolescence can have a lasting impact on brain development and on social and cognitive functions. Previous research has shown that those who play video games do better in various tasks that concern attention and cognitive control as well as spatial reasoning and problem solving than those who do not play video games. The research area regarding the child's socioemotional development is very debated and the evidence between game content and violent behaviour is contradictory. The purpose of this overview is to highlight what is known about the impact of video games on the cognitive functions and social abilities of children and adolescents as well as possible connections to the brain. The database PubMed and Scopus were used to collect relevant articles for this overview. The studies found that playing video games improves the cognitive abilities of children and adolescents. Some studies have also found that the earlier children start playing actively, the more their cognitive abilities benefit. Regarding the connection between violent video games and aggressive behaviour, studies shows that frustration and competition in the game can lead to aggressive thoughts and feelings, but that the social context in which you play in influences the behaviour more than the game content itself. Studies on the effects of video games on children's and adolescents’ abilities and development are to some extent very contradictory. Thus, more research is needed on how video games can affect children's development to better understand the exact impact of games on the brain.

Ätstörningar som drabbar barn tenderar att inte få tillräckligt med synlighet i diskussionen om ätstörningar, men i och med APA:s DSM-V som kom 2016 finns det nya diagnoser som ger perspektiv på ämnet. Syftet med denna avhandling är att ge en överblick över uppkomsten och de sociala orsakerna till ätstörningar hos barn, specifikt inom socialpsykologisk forskning med fokus på nära mellanmänskliga relationer. I avhandlingen diskuteras med hjälp av en litteraturöversikt möjliga orsaker bakom olika ätstörningar som drabbar barn, med speciellt fokus på selektiv ätstörning, pica-ätstörning och ruminationssyndrom. Anknytning, kontrollbehov, samsjuklighet och familjens struktur och funktion är de viktigaste orsakerna bakom varför barn utvecklar ätstörningar. Barnets sociala liv och närmaste kontakter under barndomen är av stor vikt för både risk för, utveckling och upprätthållandet av en ätstörning. Föräldrars psykopatologi, sexuellt utnyttjande och samhällsideal är också riskfaktorer för utveckling av ätstörningar hos barn. Också könsroller och könstillhörighet har en inverkan på utvecklingen av ätstörningar i barndomen. Slutsatsen i avhandlingen är att mer forskning och mer långsiktig forskning bör göras på området, speciellt med koppling till barnets fortsatta liv, men även till andra sociala, kulturella och geografiska kontexter.

Mål. Dagens värld är allt mera flerspråkig, men ändå är den enspråkiga undervisningen ännu normen. För att kunna stöda elevernas flerspråkighet och samtidigt deras lärande kunde skolan tillämpa transspråkande i undervisningen. Denna studie har som mål att analysera hur elever transspråkar med varandra i lärandesituationer för att förstå hur detta kan användas i undervisningen. Tidigare studier har visat att barn använder sig av sex olika metafunktioner då de transspråkar (Garcia & Wei, 2014) och denna modell ligger som grund för denna avhandling. Metoder. Studien baserade sig på videoinspelningar som tog plats i olika workshoppar med elever från en finskspråkig och en svenskspråkig skola. Videoinspelningarna transkriberades och analyserades utgående från en hermeneutisk ansats. Vidare analyserades transkripten från ett sociolingvistiskt perspektiv som antar att lärande sker inom sociala sammanhang. Resultat och slutsatser. Resultaten av denna studie visade att de främsta största orsakerna till att eleverna transspråkade var för att öka förståelse mellan varandra. Vidare visade studien att eleverna valde att transspråka för att inkludera varandra och inte exkludera varandra vilket lyfter fram den sociala rollen av transspråkning. Slutsatsen är att i en tillåtande miljö var eleverna uppmuntras att använda sina språkliga resurser sker transspråkande naturligt mellan eleverna i en lärande miljö.