Browsing by Title

The purpose of this study is to analyse paid club activities in early childhood education from the point of view of the parents and the kindergarten staff. The discources about paid club activities is thought to reflect the social status of the interviewee and the educational values and norms in accordance with this position. Civil status is conceptualized with the concept of Bourdieu's capital. According to the Bourdieu’s theory of the fields, societal classes are set up to the field of education, fighting for educational goods with different kinds of strategies. The material of this study is produced by interviewing and analyzed by means of discourse analysis. The studied private kindergarten and its multiple paid club activities were thought to support the children’s habitus originated from home. The activities of the kindergarten reflected the lifestyle of the residents of the area and children were expected to receive a large amount of capital from paid club activities for the future school path and work career. Parents wanted their children to get as diverse a variety of skills as possible. Skills were also placed in hierarchical order based on how much they produced benefit for the future. Charging of club activities was defended and the charges were not believed to have an inequitable effect. Based on Bourdieu's theory, the discourses about paid club activities could be combined with middle class and their cultural consumption.

Delaktighet och självbestämmande är centrala punkter inom funktionshinderservicen. Ett fungerande samarbete mellan klienten, socialarbetaren och det mångprofessionella nätverket inom serviceprocessen är en förutsättning för att klienten ska kunna vara delaktig i ärenden som berör klienten själv. Den finländska välfärdsstatens olika hjälpapparater ska vara hjälpande och stödjande. Inom socialt arbete ska klientens självbestämmanderätt och den egna förmågan att fatta beslut stödjas i alla fall. Klienterna ska ha möjlighet att aktivt delta i både planering och förverkligande av den servicen som berör dem. Här är önskemål och åsikter angående utförandet viktigt för att delaktigheten ska vara så hög som möjligt. Mitt syfte med denna litteraturöversikt är att öka förståelsen i hur självbestämmande och delaktighet ser ut när det gäller funktionshinderservice i kontexten maktförhållanden. Denna kandidatavhandling kan bidra till ett kritiskt perspektiv till hur maktförhållanden möjligtvis kan påverka delaktighet och självbestämmande inom funktionshinderservicen. Avhandlingen utgår från en beskrivande litteraturöversikt. Som forskningsmaterial analyseras 10 artiklar i en teoristyrd innehållsanalys. Avhandlingens resultat visar att stödandet av självbestämmandet och delaktigheten behöver förstärkas ytterligare. Socialarbetarens position och tillgång till kunskap kan ses som en ojämn maktposition i jämförelse till klienten. De förändringsbehov som kom fram i materialet var inte så mycket fokuserad på relationen mellan socialarbetaren och klienten. Det som framgick av materialet var att förändringar behövs på organisationsnivå. Även mera omfattande samhälls- och välfärdspolitiska lösningar krävs för att ytterligare öka självbestämmandet och delaktigheten.

Det finns en allmän uppfattning om att parter i samkönade förhållanden har bättre förutsättningar för att skapa jämlikare parförhållanden än vad parter i olikkönade förhållanden har. Till viss del stämmer det men det behöver inte betyda att maktobalanser inte förekommer. Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att behandla makt(o)balanser i samkönade parförhållanden genom att granska hur olika ojämlikhetsprinciper skapar olika förutsättningar för maktutövning. De ojämlikhetsprinciper som jag i kandidatavhandlingen behandlar är kön, sexualitet, ekonomi och etnicitet. Många undersökningar om makt(o)balanser i samkönade parförhållanden har ofta utgått från ett könsperspektiv. Kandidatavhandlingen behandlar visserligen makt(o)balanser ur ett könsperspektiv men riktar också fokus mot andra ojämlikhetsprinciper genom att använda ett intersektionellt perspektiv. För att exemplifiera att maktoblanser förekommer i samkönade parförhållanden och att obalanserna kan ta sig uttryck i partnervåld tar jag upp frågan om samkönat partnervåld. Det samkönade partnervåldet kan delvis liknas vid partnervåld hos heterosexuella parförhållanden men skiljer sig ändå i vissa avseenden. Att leva i en sexuell minoritet eller annan minoritetsgrupp kan bidra till att andra typer av maktstrategier än hos olikkönade par används för att återuppta förlorad makt i samhället. Uppfattningen om samkönade par som en jämlik utopi osynliggör maktobalanser som kan vara skadliga för individer i samkönade parförhållanden. Uppfattningen kan bidra till att personer i samkönade parförhållanden som utsätts för partnervåld, både fysiskt och psykiskt inte får den hjälp som de behöver. Lika kön är inte alltid jämlika.

Ekonomisk ojämlikhet är ett ihållande problem i de flesta samhällen, så även i Finland. Nyliberala institutioner och en nyliberal politik har format samhälleliga normer och värderingar, vilket i sin tur har påverkat attityderna till ekonomisk ojämlikhet. Med normer om personligt ansvar och en skenbar meritokrati, samt klasskillnader som tar sig i uttryck som personliga val, är det svårt att ifrågasätta den sociala ordning som tillåter ekonomisk ojämlikhet. För att förstå några av orsakerna till att ekonomisk ojämlikhet håller i sig, kommer jag i denna avhandling att undersöka de sociala mekanismer som tillåter detta. Avhandlingens syfte är att undersöka hur ekonomisk ojämlikhet legitimeras, upprätthålls och reproduceras. Detta gör jag med hjälp av Pierre Bourdieus teorier om habitus, kapital, smak, livsstil samt makt och dominans. Jag granskar den symboliska makt som utövas bland annat genom ekonomiska eliters livsstil och språkanvändning och kopplar avslutningsvis detta till ett större sammanhang. Utgående från Bourdieus teorier och mitt resonemang drar jag slutsatsen att ekonomisk ojämlikhet legitimeras, upprätthålls och reproduceras genom materiella omständigheter och dessas symboliska framställning, bland annat genom symboliskt kapital och symboliska gränser.

The purpose of this study is to map the essential themes of the discourse on teachers. The transition of the teacher as a model citizen is also under investigation. Furthermore, this thesis studies the transformation of the ideal teacher and the attributes it consists of. The myth of the “good” teacher is also a matter of interest in this study. These research questions all aim to create a more indepth overall picture on the matter. This thesis has been carried out as a literary review. While this literary review is integrative by nature, it also has some traits of a more narrative approach. The information retrieval in this research has been structured and there has also been specific criteria for the sources of the study. The sources in this study have been, in general outline, research literature that dates from 1995 to 2017. The “berry picking” –method of information retrieval has been utilized in this study in order to obtain the most relevant sources. As a result, the most essential themes in the discourse on the teacher are the transformations of the teacher’s model citizenship, the teacher ideal and the myth of the ”good” teacher. Another noteworthy theme is the impact the constructivist theory of learning has had on the discourse. In addition, themes such as the ”new” teacher, pedagogy and learning are also significant. Lastly, the appearance of new marketing lingo in the discussion about teachers can’t be left unnoticed. The new kind of expectations and ideals bestowed upon the teacher seem to help create a discourse where more traditional teaching practices are losing their appeal as newer ones enter the stage. These expectations and ideals are a complex field in which the demands are interchangeably conflicting.

The Aim of this study is to examine what kind of interpretations children make from the pictures on social media, and what kind of cultural references they find in them. The theoretical framework is built by defining the terms social and visual culture and multiliteracy. Social and visual culture includes social media, social media influencers and social media pic-tures. Multiliteracy includes media literacy and visual literacy. This is the first study conducted about this subject. The study is a part of the MOI- development project. The study is conducted as a qualitative research where the data for this study is collected by theme interview. There was a total of 17 interviews. Out of the 17 interviews conducted, 4 were ruled out. The remaining 13 interviews are analyzed in my thesis. 18 pictures were used to support the interview and make it a bit game like. These pictures contained five social media portraits. Children were asked to catego-rize the pictures and tell more about the categories. The methodology of analysing the material was content analysis. The findings were that the children divide thei attention based on the thoughts and emotions conjured by appearances, poses and images. At first, it was easiest for them to grasp on to clear exterior attributes, such as hair, expressions, or colors of the image. The remarks focused more on the backgrounds and the explanations of people in the images. Much of the focus of the in-terpretation was in the world crated by the children. There were a lot of cultural interpretations as well. The appearance, profession and social media of the characters were processed also.

Våld mot män i nära relationer är ett allvarligt problem som oftast inte uppmärksammas lika mycket som våldet kvinnor möter i våldsamma nära relationer. I offentligheten behandlas män som våldsutövare oftare än kvinnor. Män möter många utmaningar som våldsoffer och dessa utmaningar präglas av maskulinitetsnormer, som härrör både från samhällets normer och från männen själva. Frågan om män som våldsoffer i nära relationer är starkt kopplad till genusperspektivet: maskulinitetsnormer. Denna studie behandlar män som våldsoffer i nära relationer med fokus på maskulinitetnormer. Det studien visar är att män som våldsoffer har en stark koppling till maskulinitetsnormer och styrs både inifrån och utifrån av dessa normer och detta leder till att både männen som våldsoffer och omgivningen anser att män inte får vara våldsoffer.

Inom arbetslivet har mångfalden ökat samtidigt som användningen av olika grupper ökat. Mångfaldens inverkan på gruppdynamiken är ett komplext fenomen som fått mycket uppmärksamhet tvärvetenskapligt. Tidigare studier har främst fokuserat på att beskriva följderna utgående från perspektivet av social kategorisering och information-beslutsfattningsperspektivet. Syftet med denna avhandling är att redogöra för vad mångfald på arbetsplatser är och vilka konsekvenser det har på gruppdynamiken i arbetsgruppen ur socialpsykologiskt perspektiv. Resultaten indikerar att mångfald påverkar grupper både positivt och negativt men påverkas av flertal faktorer. Det mest centrala för positiva konsekvenser är gruppers förmåga att bearbeta den unika information som finns inom mångfaldiga grupper. Medan negativa konsekvenser ofta kan härledas till social kategorisering som bidrar till fördomar och stereotypier. För att grupper ska gynnas av mångfald krävs såväl individers som organisationens insatser. Med hjälp av ökad förståelse för komplexiteten av mångfaldens inverkan på gruppdynamiken kan bättre interventioner skapas för att främja positiva konsekvenser och förebygga negativa konsekvenser för att främja gruppers prestation och samarbete.

Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Clara Wirta Arbetets titel: Mångfald och inkludering i organisationer Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: Januari 2024 Sidantal: 29 Nyckelord: mångfald, inkludering, organisation, ojämlikhet, ledarskap Handledare: Beata Segercrantz Förvaringsställe: E-Thesis Övriga uppgifter: Sammandrag: Finland har varit ett heterogent land redan före det blivit självständigt år 1917, men även idag framkommer det diskriminering och rasism som påverkar inkluderingen av minoriteter i arbetslivet. Syftet med denna avhandling är att öka kunskapen kring hur inkludering av mångfald beaktas inom organisationer och ledning, samt vilka problem kan förekomma vid inkluderingen. Även om det forskats mycket om mångfald och inkludering finns det ännu organisationer som inte implementerat tydliga förhandlingsätt vid beslutsfattande för att trygga jämlikheten mellan arbetstagarna. Avhandlingen är en litteraturöversikt med fokus på minoriteter beträffande kön- och etnicitet i arbetslivet. För att hitta de mest aktuella studier och litteratur, utfördes begränsningar baserade på årtal samt mest citerade artiklar. Resultatet i avhandlingen visar att för att inkludera mångfald måste organisationen implementera planer och perspektiv som stöd för att uppnå sina mål. Mångfaldsledarskap är också en viktig del för att säkerställa en trygg och jämlik arbetsmiljö för alla arbetstagare. Fördomar och stereotypier är ett stort problem för minoriteter och har lett till sexism och rasism som orsakat långvarig diskriminering på arbetsmarknaden.

Det övergripande syftet med föreliggande studie är att undersöka hur socialarbetare sysselsatta med vårdnadsutredningar resonerar kring mångkulturella vårdnadstvister utifrån deras yrkeserfarenhet av dylika familjerättsliga tvistemål. Mer preciserat är avsikten att belysa hur socialarbetarna ser på de mångkulturella vårdnadstvisternas karaktär respektive klientarbetet med denna klientgrupp, samt hur socialarbetarna uppfattar föräldraförmågan hos ifrågavarande tvistande föräldrar. Således ämnar studien bidra till en ökad förståelse för vilken eventuell inverkan dylika uppfattningar kan tänkas ha för såväl klientarbetets utformning som vårdnadsutredningarnas bedömningar och förslag. Studiens forskningsansats är kvalitativ. Den empiriska datainsamlingen har skett genom semi-strukturerade intervjuer med tre socialarbetare som arbetar med vårdnadsutredningar och som i sitt klientarbete kommer i kontakt med mångkulturella familjer. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studiens övergripande teoretiska referensram utgörs av en kombination mellan tidigare forskning och de teoretiska perspektiven essentialism samt socialkonstruktivism. Studiens resultat visar att mångkulturella vårdnadstvister upplevs till sin karaktär vara mer utmanande än motsvarande icke-mångkulturella vårdnadstvister. Enligt informanterna finns det i dylika vårdnadstvister ofta ett stort kulturellt avstånd mellan socialarbetaren och klienten, vilket gör att utredningsprocessen präglas av stor osäkerhet med risk för många snedsteg. Därtill går det enligt socialarbetarna att identifiera vissa återkommande och tydligt urskiljbara fenomen och särdrag vad gäller de mångkulturella vårdnadstvisterna till skillnad från de icke-mångkulturella vårdnadstvisterna. Resultaten indikerar också att socialarbetarna upplever det praktiska klientarbetet i samband med mångkulturella vårdnadsutredningar som mer krävande än klientarbetet i samband med motsvarande icke-mångkulturella vårdnadsutredningar. Vidare visar resultaten att socialarbetarna ger företrädesvis kulturella förklaringar till den bristande föräldraförmågan som tvistande föräldrar med mångkulturell bakgrund anses ge uttryck för. Ytterligare antyder forskningsresultaten att socialarbetarnas personliga förhållningssätt till den mångkulturella bakgrunden kan ha stor betydelse för hurudana bedömningar och rekommendationer socialarbetarna väljer att inkludera i sin vårdnadsutredning, samt att det finns en risk att dylika uppfattningar kan komma att påverka föräldrarnas stämningsansökan och det de önskar uppnå med tvisten i företrädesvis negativ bemärkelse. Socialarbetarnas syn på mångkulturella vårdnadstvister visar sig till stor del präglas av essentialistiskt grundade tänkesätt och därpå ofta följande negativa generaliseringar, vilket dock av flera orsaker ter sig relativt problematisk vad bemötandet av mångkulturella familjer beträffar. Studiens forskningsresultat pekar på behovet av arbetsverktyg som kan uppmuntra socialarbetarna till ett kritiskt ifrågasättande av sig själva och sin förförståelse i samband med sammanställandet av mångkulturella vårdnadsutredningar.