Browsing by Title

Klimatförändringen kan komma att leda till förödande effekter för en stor del av jordens befolkning. För att sakta ner klimatförändringen krävs attityd- och beteendeförändringar som främjar klimatet. Därav är syftet med denna avhandling att klargöra hur man kan skapa attityd- och beteendeförändring som bidrar till att bekämpa klimatförändringen. Avhandlingen utförs som en litteraturgenomgång. Avhandlingens resultat visar hur attityder och beteenden förändras i en klimatförändringskontext. Med hjälp av bl.a. modellen för sannolik bearbetning samt teorin om kognitiv dissonans beskrivs attitydförändringsprocessen. Beteendeförändring förklaras bl.a. genom teorin om planerat beteende och nyanseras med sociala normers inverkar på förändringsprocessen. Utöver det presenteras även en strategi för hur klimatfrämjandebeteenden uppnås. Möjliga hinder och barriärer i samband med attityd- och beteendeförändringen diskuteras. Slutligen behandlas de etiska aspekterna med försök till attityd- och beteendeförändring i samband med klimatförändringen.

Beröring mellan barn och vuxna kan ses som ett spänningsladdat fenomen inom pedagogiken. Det är ett allmänt förekommande inslag i vardagen inom småbarnspedagogiken och ett naturligt arbetssätt i pedagogens uppgift att ge barnen en bra start i livet i form av närhet, omsorg och vård. Samtidigt är våra pedagogiska styrdokument försiktiga gällande beröring. Syftet med denna studie är att belysa på vilket sätt pedagoger inom småbarnspedagogik uppfattar beröring som en del av sitt yrke och hur de arbetar med beröring i arbetsteam. Här eftersträvas såväl praktisk som teoretisk kunskap om beröring som pedagogik och att synliggöra beröring som en pedagogisk resurs och ett pedagogiskt verktyg, som ofta används rätt intuitivt. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Undersökningsgruppen bestod av fem lärare inom småbarnspedagogik, som arbetade med de äldre barnen på daghem och i förskola. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med inspiration av fenomenologi. Resultaten visar att samtliga pedagoger uppfattade beröring som ett grundbehov, en del av vardagen och verksamheten. Beröring sågs även som ett kommunikationssätt och en metod att lära. Pedagogerna delade en uppfattning om att barn är olika, att vissa barn är känsliga för beröring och att all beröring därför ska utgå från det individuella barnet. Barnen framstod som initiativtagare till beröring. Individuella skillnader emellan pedagogerna sågs som uttryck för personlighet och ett individuellt gränssystem, olika yrkesroller inom arbetsteamet framstod som irrelevanta i detta sammanhang, Beröring tillskrevs lugnande effekter, sågs förbättra barns koncentrerationsförmåga, kroppsmedvetenhet och gruppsammanhållning, samt ge trygghet och bekräftelse. Beröring ansågs även påverka pedagogerna. Två arbetssätt beskrevs: beröring som intuitiv, vardaglig närhet och ett målmedvetet arbete med beröring. Barns kroppsliga integritet framstod som en central del av arbetet med beröring. Bland arbetsmetoderna fanns beröringsstunder, sagomassage, lekar, taktil stimulering och diskussioner med såväl barn som vårdnadshavare. De två studerade arbetsteamens arbete med beröring framstod som lyhört och otvunget. I det ena teamet var beröring ett relativt omedvetet arbetssätt, i det andra teamet var arbetet målmedvetet och drivet av pedagogernas engagemang och medvetenhet om beröringens effekter.

Rörelse och motorik är viktigt för barns välmående, utveckling och lärande. Det vet pedagoger inom småbarnspedagogiken. Ändå rör barn på sig för lite och personalens attityder och säkerhetsfrågor visar sig vara de största orsakerna till det (Halmela, 2013; Katajarinne, 2018; Kivelä, 2013; Soini, 2016). Därtill visar det sig att då vuxna finns i närheten rör barn på sig mindre (Halmela, 2013; Katajarinne, 2018; Soini et al., 2016). Jag förundrar mig över detta och vill således ta reda på hur pedagoger tänker gällande rörelse inom småbarnspedagogiken för att främja barns lärande. Syftet med studien är att ta reda på vilken inställning personalen har till rörelse som mål och medel för att stöda barns lärande. I sammanhanget är den pedagogiska verksamhetskulturen och lärmiljön av intresse. Eftersom barn inom småbarnspedagogiken ska ges möjlighet att lära med alla sinnen och hela kroppen är syftet också att ta reda på vilka tankar personalen har kring hur man kan skapa förutsättningar för barns lärande genom rörelse. För att få svar på forskningsfrågorna har kvalitativ forskningsansats använts. Materialet består av transkriberingar av ljudinspelade semi standardiserade och semistrukturerade intervjuer som gjorts tillsammans med fyra slumpmässigt utvalda pedagoger i fyra olika daghem i en utvald stad. Materialet har tolkats och analyserats genom innehållsanalys. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv inställning till rörelse. De är medvetna om att alla barn inte självmant rör på sig tillräckligt och att pedagogerna kunde bli bättre på att uppmuntra till rörelse och att möjliggöra rörelselek även inomhus. I resultatet framkommer att daghemsgården och närmiljön möjliggör rörelse även på högintensiv nivå, men att inomhusmiljön inte ses som lämplig för det ändamålet. Samtliga informanter lyfter fram att de i sitt arbete lagt märke till att barn lär sig lättare då rörelse används som metod. Ändå förekommer lärande genom rörelse rätt sällan. Pedagogerna lyfter fram att barn bättre klarar av stillavarande aktiviteter då de får röra på sig innan och under aktiviteten. Observation och dokumentering av barns motoriska färdigheter sker inte systematiskt. Vilket resulterar i att barn sällan får möjligheten att målmedvetet öva grundmotoriska färdigheter. I fostringssamarbetet ser pedagogerna ett delat ansvar gällande barns rörelsevanor men samarbetar rätt lite med vårdnadshavarna gällande rörelsevanor och motorisk utveckling.

Ambitions. The main focus of this research is to study links between attributions and self-esteem from young adults` point of view. The framework for this research is in Susan Harter`s theory of self-esteem and Bernard Weiner`s attribution theory. The topic for this study developed from my personal interest towards social psychology and its many phenomena. When becoming a teacher, I feel the need to be on top of this topic since self-esteem is the basis for one's actions. In this research, the goal is to develop means to support children and adolescents` self-esteem. Previous research proves that negative attributes towards themselves are connected to low self-esteem whereas persons with strong self-esteem do not feel the need to blame themselves when experiencing a failure. Methods. I executed this bachelor`s thesis as a quantitative research, where I analyzed Risto Hotulainen and Kristiina Lappalainen`s (2012) control research material. The people participating in this research were 30-year-old young adults, who were sent a questionnaire in December 2012. This questionnaire was answered with 167 young adults during spring 2013. In this research, I compared the control research`s four attribution groups` averages and dispersions ergo variances in social, study and work-related situations. I studied the possibility to statistically recognize the significant differs between these groups. As my method, I used variance analysis. Results and conclusions. The research indicated that the group with attributions towards themselves, had statistically significant lower self-esteem experiencing failure comparison to the other attribution groups. This means that when a person accuses himself in experiencing failure, he has low self-esteem. The same result occurs in both study and work-related situations. This result supports my theory's summary. In these results' point of view, it is reasonable to state that supporting ones` self-esteem and the formation of attributions is important. Throughout this, it is possible to build ones` self-esteem and motivation, which fosters for example learning. It is crucial for teachers to recognize attributions and their meanings to self-esteem because one's well-being develops when self-esteem is being established.

Avhandlingens syfte är att genom en litteraturöversikt kartlägga vad som påverkar välbefinnandet hos missbrukare och hur professionella kan stöda välbefinnandet. Utgångspunkten i forskning om missbrukare är ofta att missbruket måste sluta. Denna avhandling fokuserar i stället på hur man kunde främja välmående hos aktiva missbrukare. Empowerment och vikten av professionellas bemötande var de teoretiska utgångspunkterna för arbetet. Litteratursökningen gjordes i olika databaser och tidskrifter på svenska, finska och engelska. Nio artiklar inkluderades i avhandlingen och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Välbefinnandet hos missbrukare påverkas av depression och ångest samt stigmat från samhället. Stigmat leder till känslor av skam och lågt självförtroende. Missbrukare känner sig osäkra och att de haft misslyckanden i sitt liv som de inte kan handskas med. Professionella kan stöda välbefinnandet hos missbrukare med olika slags lågtröskelstödformer med skadereducerande principer som rum för användning av narkotika. Rummen ger också möjlighet till kamratstöd som ytterligare stöder välmående hos missbrukare. Vården för mentalohälsa och missbruk kunde vara mera sammanhängande eftersom dessa två fenomen ofta hänger ihop. Professionella som arbetar med missbrukare har en viktig roll i att bemöta personerna med respekt, empati och uppmärksamhet. Missbrukare kan ha dåliga erfarenheter av professionella vilket kan göra att det tar en tid att bygga upp en tillitsfull relation. För att stärka självkänslan och hjälpa med andra effekter av stigman kan empowerment fungera som ett resursstärkande arbetssätt.

Mål: Forskningens syfte var att analysera vilka stöd som rekommenderas för olika inlärningssvårigheter och sedan relatera detta till en helklass miljö inom lågstadiet. Syftet var att komma fram till vilka stöd som är återkommande och om det finns stöd som skulle fungera för alla inlärningssvårigheter. Detta är relevant i Finland då man allt mer börjar jobba enligt en inkluderande praxis. Metoder: Denna studie är en beskrivande litteraturöversikt vilket betyder att litteratur har använts för att i relation till forskningsfrågan påvisa vilka stöd som rekommenderas. Resultaten har sedan påvisats genom att de lagts till i en tabell där man kan se deras förekomst. Resultat och slutsatser Studien visade att det som förväntat oftast rekommenderades att eleverna fick ett visst intensifierat stöd av läraren. Under studien uppkom inget stöd som i sig självt skulle stöda alla samtidigt. Däremot visade det sig att man antagligen måste dela upp när de olika inlärningssvårigheterna stöds extra mycket för att stöden ofta kräver resurser eller annat som begränsar arbetet. Det visade sig också att mycket stöd varierar från elev till elev och därför måste man pröva sig fram för att hitta det optimala stödet för en viss elev.

Samhället är uppbyggt på ett sätt som gör det nödvändigt att jobba hårt för att lyckas. Det gäller att vara bäst för att till exempel ha en chans att konkurrera om den högre positionen på jobbet. Tävling är någonting som förekommer i samhället, inte bara inom sport utan även genom att jämföra sig själv och sina prestationer med andra. Syftet med denna undersökning är att ta reda på varför det förefaller som om vissa människor är mer tävlingsinriktade än andra. Forskningsfrågorna jag ställer är: Hur ser småbarnspedagoger på tävlingsinriktad verksamhet? Vad tror småbarnspedagoger att orsaken till att vissa barn har svårare att förlora än andra kan vara? Väljer barnen kooperativa eller kompetitiva spel på förskolan eller daghemmet? Finns det skillnader i pojkars och flickors tävlingsinriktade beteende? Till denna undersökning använder jag mig av en kvalitativ ansats med intervju som forskningsmetod. Jag har intervjuat fem lärare inom småbarnspedagogik som endera arbetar på daghem eller förskola. Innan intervjun berättade jag kort för pedagogerna vad studien handlar om. Utöver intervjuerna läste jag även tidigare forskning kring ämnet. Resultatet visade att pedagogerna har en negativ syn på tävlingsinriktad verksamhet och försöker minimera förekomsten av det så mycket som möjligt. Barnen är spontant tävlingsinriktade och gör de mesta till en tävling, vare sig det handlar om vem som har byggt det högsta tornet, vem som äter upp sin mat snabbast eller vem som får stå längst fram i kön. Anledningen till det tävlingsinriktade beteendet kan handla om allt från personligheten till hemförhållandena. Barnen föredrar både kooperativa och kompetitiva spel. Största delen av pedagogerna ansåg att pojkarna visade ett mer tävlingsinriktat beteende jämfört med flickorna.

I den finländska läroplanen är temat ”skolan ska anpassas efter eleven och inte eleven efter skolan” genomgående. Med det menar man att alla elever har rätt att gå i en vanlig skola och få möjligheten att vara inkluderade. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur det är att vara lärare i en inkluderad klass. För att få ett svar på syftet har jag frågat de här forskningsfrågorna: 1. Hur är det att vara lärare i en klass där en elev har en funktionsvariation? 2. Hur ser arbetet ut i klassrummet? 3. Hur fungerar en elev med funktionsvariaton ihop med de andra eleverna i klassen? Forskningen är en empirisk studie och jag har använt mig av en intervju. För att få svar på hur det är att jobba i en inkluderad klass har tre lärare intervjuats. Lärarna har fått svara på frågor angående deras arbete i en inkluderad klass. Intervjuerna bandades in med hjälp av röstinspelningsapp eller videosamtal. Analysen gjordes sedan med hjälp av transkriberat material. Resultatet består av tre teman som utgått från intervjumaterialet. Resultatet jämfördes sedan med teoridelens material. När jag jämför och analyser materialet tillsammans med det transkriberade materialet så märker jag att litteraturen har en mera positiv inställning gentemot inklusion och det är mera fokus på det positiva än det negativa. Resultatet visar att lärarna har en tudelad inställning till inklusion. Alla tre säger att det ger mycket glädje och man får mycket kunskap men att det samtidigt är mycket jobb att jobba i en inkluderad klass. Men de påpekar ändå att det inte är den inkluderade eleven som tar tid och jobb ifrån dem utan tiden räcker inte till den inkluderade eleven. Lärarna anser att det borde finnas möjlighet till en B-plan ifall den inkluderade eleven inte klarar av det inkluderade klassrummet. En B-plan ska också finnas till hands ifall läraren inte klarar av jobbet. De nämner även att skolgångshandledare bär en viktig roll som de inte skulle klara sig utan.

Recently one can see the increased interest in Finnish society in what appears to be the newest technology and its implementation efforts into education. Although tablets and SMART boards have rapidly become more commonly used tools in education, one must wonder if this is the best that science and technology can offer for learning. This current paper serves as an informative paper on the latest scientific knowledge available on augmented reality’s uses in education and attempts to identify those uses most valuable for shared learning practices in communities of practice. To achieve this, it asks How has augmented reality been used in education as described by recently published studies and What kind of value could the uses identified in the first question have for an educational community of practice. Initially 34 studies went through several layers of screening, results of which are attached to this review. Final research literature consisted of seven evidence-based studies, that featured educational uses for AR and collected user experiences. This research is a systematized literature review. It includes a broader descriptive background section for the core knowledge on AR and communities of practice, followed by interpretation of results for the more specific questions on the topic. Lastly, it suggests further progressive research considerations for future studies on the topic. It appears that the uses for AR in education are very diverse, AR research and application creation is progressively finding novel educational topics, and that mobile-AR has successfully enabled the implementation of AR in education. On the other hand, studies’ sample sizes remain small, the appliance of AR as a broad concept still escapes researchers, the results of AR’s effectiveness in these reviewed studies might only apply in their unique settings, and none of them studied AR’s educational uses on established communities of practice. For all those reasons, I call for more progressive studies and literature reviews with larger sample sizes, comparative results and study settings incorporating shared learning aspects.