Browsing by study line "Class Teacher (in Swedish)"

Tiivistelmä - Abstrakt - Abstract Mål. Målet med den här avhandlingen är att få syn på hur inre motivation och kreativitet kan påverka elevers lärande och inställningen till lärandet, samt hitta sådana faktorer i undervisning-en som påverkar utvecklingen av inre motivation och kreativitet. De akademiska förväntningar-na stiger och skolplikten har förlängts, samtidigt som elevernas skolmotivation sjunker och skoltrötthet ökar. Kombinationen skapar ett hot mot utvecklingen av livslångt lärande. Tidigare forskning har visat att inre motivation och kreativitet gynnar lärandet. Inre motivation, kreativi-tet och livslångt lärande finns också inskrivna i läroplanen, men försvinner där lätt bakom det övriga, mätbara. Forskningen söker efter en förståelse, som kunde integreras i undervisningen och där fungera som en förebyggande stödåtgärd för elevers lärande och motverka en negativ inställning till skolan. Metod. Avhandlingen är en litteraturöversikt med ett fenomenologiskt perspektiv. 12 artiklar, utgivna mellan 2000–2020, analyserades för att hitta svar på forskningsfrågorna: 1. Vilka fördelar kan inre motivation och kreativitet ha på lärandet och inställningar till det? 2. Vilka faktorer påverkar elevers upplevelser av inre motivation och kreativitet? Analys. Forskningen är en tematisk innehållsanalys med ett fenomenologiskt perspektiv, där materialet analyserades för att förutom svaren på frågorna också få syn på elevens upplevelser i skolan och sådana omständigheter som påverkar eller påverkas av dem. Resultat och slutsatser. Inre motivation och kreativitet kan ha en positiv inverkan på elevers lärande samt deras inställningar till sitt lärande. Därtill kan det också ha fördelar för omgivningen, till exempel stärker motiverade elever lärarens engagemang gentemot sitt arbete. Faktorer som påverkar inre motivation och kreativitet är bland annat positiva känslor, autonomi, differentiering och lärarens arbetssätt. Faktorer som påverkar kreativiteten är möjligheter att använda fantasi, problemlösning, kontroll över sitt lärande, dialog och samarbete. De skiljer sig från varandra, men gemensamt för dem är att majoriteten av dem kontrolleras av läraren eller omgivningen, och elevens handlingskraft kan främjas eller hämmas av dem. Resultaten av undersökningen skapar en bild av obalans mellan förväntningarna på elever och deras möjligheter till kontroll över sitt lärande och sin handlingsförmåga i skolan. Resultaten kan bidra till att väcka medvetenhet kring i makten och möjligheterna i undervisningen, och hur de fördelas.

Behov av interkulturell undervisning har ökat i och med att vi möter en större flerfald av elever i skolan. Att stöda elevers identiteter har pedagogiskt värde. Studiens syfte var att utreda ifall interkulturella arbetssätt i åk 1 - 6 kan stöda elevers identitetsutveckling. Studiens mål har även varit att klarlägga fördelarna av att stöda identitet genom interkulturella och varför vi inte kan inta färgblindhet då de kommer till diversitet i klassen

Mål. Tidigare forskning visar att Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation är en frekvent stödmetod inom pedagogisk verksamhet för att stödja barns kommunikativa utveckling. Det framgår att teckenkommunikation används som visuellt stöd i kommunikationen utöver verbalt tal. Forskningarna syftar på att den pedagogiska verksamheten strävar till att använda teckenkommunikation i de flesta kommunikativa situationerna under dagen. Trots alla möjligheter TAKK tillför till barns kommunikativa utveckling framkommer det även utmaningar med det. Denna studie betonar vikten av inkluderande kommunikation och att ge alla elever möjligheten att delta i interaktionen samt genom kommunikation känna sig delaktiga i samhörigheten och i den pedagogiska verksamheten. Metoder. Studien utfördes i form av en systematisk litteraturstudie. Detta innebär att arbetet bestod av att systematiskt söka, välja, kritiskt granska samt sammanställa resultat av tidigare forskning för att formulera en syntes. Studiens sampel omfattade sju artiklar skrivna ur både småbarnspedagogikens perspektiv och grundskolans perspektiv. Artiklarna härstammade från ett flertal olika länder. Forskningsresultaten redovisades samt tolkades. Analyslitteraturens urval presenterades i en litteraturmatris. Resultat och slutsatser. Utmaningarna med implementeringen av TAKK i den pedagogiska verksamheten omfattade till stor del de bristande kunskaperna hos pedagoger , vilket enligt forskningsresultaten kunde resultera i bristfällig och felaktig användning av TAKK. Möjligheterna bestod av barnens förbättrade förmåga att uttrycka sig själva samt utveckla bättre självbehärskning. Forskningsresultatet visade också att inlärningen kunde accelereras med hjälp av TAKK. Det framkom att TAKK i måna och möjlighet används i alla kommunikativa situationer som ett visuellt stöd men att rutiner och struktur krävs för att användningen hålls konsekvent. Implementeringen av TAKK sätter stora krav på pedagogerna men möjliggör inkluderande kommunikation för alla barn.

Mål En del lärare känner inte till gränsdragningen mellan deras sekretess skyldighet och deras rätt att be om konsultation och i samband med det berätta sekretessbelagd information så att konsultation kan ske. I avhandlingen kartlägger jag reglerna om lärares konsultation och målet är att förtydliga klasslärare konsultation genom att utreda vilka problem som finns då klasslärare ber om konsultation. Syftet med denna forskning är att utreda vilka hinder och lättnader som finns vid klasslärares konsultation i Finland ur ett lärarperspektiv. Jag vill utreda hur lärarnas kunskap påverkar konsultationen och vilka yttre faktorer påverkar lärarnas möjlighet till konsultation. Metoder Forskningen gjordes som en allmän integrerad litteraturöversikt. Forskningsmaterialet analyserades genom en innehållsanalys. Forskningsuppgiften besvarades med hjälp av åtta vetenskapliga artiklar. Resultat och slutsatser Resultaten tyder på att lärarnas kunskap påverkar om de vet när de får be om konsultation. Det finns lärare som pga. osäkerhet om korrekt praxis angående sekretess och konsultation inte har mod att be om konsultation. De sakkunnigas tidsbrist påverkar negativt på lärarnas möjlighet till konsultation. Tidigare samarbete och utrymme för konsultation påverkar positivt på lärarnas möjlighet till konsultation. Detta tyder på att man borde tydliggöra och synliggöra möjligheten till konsultation för lärare samt öka resurserna inom elevvården.

Fakultet: Pedagogiska fakulteten Titel: Teacher support in student's creative process and its challenges in Visual Arts Ämne: Pedagogik Datum: Maj 2023 Nyckelord: Bildkonstundervisning, skapandeprocess, konstnärlig tillväxt Keywords: visual arts educations, creative process, artistic growth Förvaringsställe: Helsingfors universitets bibliotek - Helda/E-thesis (examensarbeten)

Mål. I läroplanen för gymnastik (2014) anges endast riktlinjer för hur gymnastikundervisningen ska se ut. Genomförandet av läroplanen är upp till lärarens ansvar. Dans är en gren som lätt glöms bort eller som upplevs svår att genomföra. Målet med denna forskning är att ta reda på hurdana erfarenheter lärare har av att undervisa dans i lågklasserna 1-6. Forskningsfrågorna jag ställer är: 1.Hur ser undervisningen ut i dans inom skolgymnastik? 2. Vad anser lärare att dansundervisningen kan erbjuda? 3. Hur ser lärare på att utveckla dansens roll i skolgymnastiken? Metoder. Jag valde att göra en intervjustudie med en kvalitativ ansats. Jag intervjuade 4 lärare som har undervisat i gymnastik i klasserna 1-6. Intervjupersonerna är antingen klasslärare eller ämneslärare i gymnastik. Inför intervjun fick lärarna några preliminära frågor. Jag analyserade mitt insamlade material genom en induktiv tematisk analys. Resultat och slutsatser. Resultatet visar att lärare, som har haft dans som hobby, känner sig mera bekväma med att hålla dans i gymnastikundervisningen. Dansundervisningen genomförs på olika sätt i skolorna men alla lärare berättade att de har pardanser med i undervisningen. Lärarna upplevde att eleverna, genom dansundervisning, utvecklas fysiskt mera mångsidigt och de lär sig att samarbeta med andra.

När covid-19-pandemin spreds globalt var myndigheterna tvungna att ta till åtgärder för att minska smittspridningen av det nya viruset. Dessa åtgärder och de förändrade omständigheterna hade en stor inverkan på lärarnas skolvardag. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurserna 1–6 upplever att myndigheternas direktiv och restriktioner fungerar i skolorna, samt hur covid-19-pandemin har påverkat välbefinnande för lärare i årskurserna 1–6. Tidigare forskning visar att lärares välbefinnande inverkar på deras undervisning, vilket i sin tur påverkar elevers välbefinnande och inlärning. Denna studies datainsamling utgick ifrån semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i årkurs 1–6. Samtliga lärare som deltog i studien arbetar i byskolor i en kommun i Nyland. Intervjuerna transkriberades och därefter analyserades materialet utifrån teman. Informanterna angav att myndigheternas alla direktiv och restriktioner inte var fullt genomförliga i praktiken i skolans vardag och att vilka direktiv och restriktioner som gick att följa berodde på skolornas egna förutsättningar. Covid-19-pandemin hade påverkat informanternas välbefinnande på olika sätt och olika mycket, allt från en informant som svarade att pandemin påverkat hens välbefinnande tydligt till en informant som svarade att pandemin inte påverkat hur väl hen orkar med arbetet. Störst inverkan på hur väl informanterna orkade med arbetet hade munskydden. Tre av informanterna svarade att de orkar bättre med arbetet tack vare stöd från kolleger och rektorn. Covid 19-pandemin och myndigheternas direktiv angående pandemin har varierande inverkan på skolornas vardag och lärares välbefinnande beroende på skolornas förutsättningar.

Mål. Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer studera hur diktamen i undervisningen används inom årskurserna 1 – 4 och specifikt hur diktamen i undervisningen stöder elevernas lärande av rättstavning. Därtill är syftet att studera hur klasslärare använder sig av bedömning kopplat till diktamen samt hur bedömningen av diktamen påverkar elevernas motivation att utvecklas som skribent. Ingen tidigare forskning eller pedagogisk litteratur kring ämnet diktamen kunde hittas. Diktamen används som en del av undervisningen i undervisningsämnet Svenska och litteratur. Jag anser att det finns ett behov av min studie som kan erbjuda viktig kunskap om diktamens betydelse i undervisningen, för klasslärarna samt eleverna och deras vårdnadshavare. Metoder. Studien genomfördes med halvstrukturerade individuella intervjuer. Som stöd för intervjuerna skapades en intervjuguide som var uppbyggd kring den bakomliggande teorin för studien och delades in i teman. I intervjun deltog fyra (4) klasslärare som undervisade inom årskurserna 1 – 4. Tre av klasslärarna var behöriga, två av klasslärarna arbetade i samma skola och alla arbetade för samma kommun. Alla fyra (4) informanter var ganska lika i ålder och tre (3) av dem hade ungefär lika lång arbetserfarenhet som klasslärare. Intervjuerna har jag transkriberat för att sedan analysera dem genom att forma teman samt hitta likheter och skillnader i det insamlade data. Resultat och slutsatser. Diktamen används som en del av den mångsidiga undervisningen i undervisningsämnet Svenska och litteratur. Klasslärare önskar att eleverna ska genom den repetition samt modell som de får av diktamen befästa sådana skrivkunskaper som undervisas. Enligt klasslärarna erbjuder diktamen i undervisningen en möjlighet för eleverna till att fokusera på rättskrivningen. Därtill så upplevdes diktamen i undervisningen fungera som en övning där det kändes naturligt att lägga fokus på bland annat rättskrivning, grammatik och textuppbyggnad utan att störa eller påverka elevernas skrivflyt samt skapande av text som undervisningen för övrigt mycket grundar på samt som lyfts fram i Grunderna för den grundläggande utbildningen (2014). Genom intervjuerna framkom det dock att stort ansvar för övandet inför diktamen ligger på eleven samt det stöd som hen får av hemmet, vilket ansågs problematiskt både av klasslärarna samt av den teori som ligger för grund för avhandlingen. Klasslärarnas användning av bedömningen samt bedömningskutym varierade, men den huvudsakliga bedömningen som gavs eleverna var summativ och saknade återkoppling. Det rådde en enstämmighet bland klasslärarna om att elevernas motivation till att utvecklas som skribenter stöds då eleverna presterade bra i diktamen, medan de elever som upplevde att de inte lyckas bra så kan få motsatt effekt.

Mål. Det diskuteras allt mer om att mobbningen i samhället har blivit allt grovare och brutalare med tiden fastän tidigare studier visar att mobbningen har minskat. Tidigare studier har även visat att mobbning uttrycker sig på många olika sätt och det förebyggande arbetet av mobbning ska ske på många olika plan för att det ska vara möjligt att tackla problemet. Syftet med denna studie är att ta reda på hur mobbning tar sig i uttryck i dagens grundskola samt vilka verktyg lärare har för att förebygga mobbning. Metoder. Denna studie utfördes som en litteraturöversikt. För att samla in data har jag analyserat vetenskapliga studier. Jag har inkluderat både finländska och internationella artiklar i min studie för att få en bredare och fördjupad syn på mobbning. Artiklarna är publicerade mellan åren 2008 – 2021 och jag analyserade dem med tematisk analys. Resultat och slutsatser. Resultaten visade att mobbningen är svår att upptäcka och identifiera. Det framkom även könsskillnader i mobbningssätten. Pojkar tenderade använda sig av de fysiska mobbningssätten då flickorna däremot tenderade använda sig av de indirekta mobbningssätten. Förutom detta var sannolikheten högre för pojkar att bli både mobbad och att mobba. Drivkraften för mobbning visade sig vara strävan efter att uppnå makt, status och popularitet. Ytterligare framkom det i min studie att läraren har en viktig betydelse i det mobbningsförebyggande arbetet. Kompetens, självsäkerhet, arbetstillfredsställelse och självförmåga var viktiga egenskaper hos lärare då det kom till att ingripa och förebygga mobbning. Förutom detta tyder mina resultat på att KiVa-skola åtgärdsprogrammet är effektivt för att minska mobbning och utsatthet i grundskolan. Åtgärdsprogrammet visade sig vara effektivast i årskurs 1 – 6.

Tidigare forskning inom differentiering betonar tre olika kategorier av differentieringsmetoder: differentiering av process, innehåll och produkt. Syftet med forskningen var att identifiera och presentera olika differentieringsmetoder som kan tillämpas inom främmandespråksundervisning i årskurs 1–6, speciellt metoder som lämpar sig till elever med språkliga inlärningssvårigheter samt särskilt begåvade elever. Forskningen samlar konkreta undervisningsmetoder som lärare i främmande språk kan använda i sitt klassrum. Min forskning var en beskrivande litteraturöversikt där mitt forskningsmaterial bestod av 9 artiklar och bokkapitel om konkreta differentieringsmetoder, speciellt inom främmandespråksundervisning i årskurs 1–6. Allt forskningsmaterial finns tillgängligt online. Materialet genomgick en tematisk innehållsanalys där jag identifierade tre olika teman som jag grupperade resultaten enligt (se Bilaga 1). Jag identifierade ett flertal konkreta differentieringsmetoder som kan tillämpas i främmandespråksundervisningen i årskurs 1–6 i mitt forskningsmaterial, såsom differentierade läxor, lärostationer i klassrummet samt uppgifter på olika nivåer. Dock är det väsentligt att ta i beaktande att alla differentieringsmetoder inte fungerar lika väl med alla elever och läraren bör därför med jämna mellanrum bedöma effektiviteten av metoderna och göra ändringar vid behov.