Browsing by study line "Political Science and Administration"

Artificiell intelligens blir en allt större del av vår vardag och kommer nu också att tas i bruk inom den offentliga förvaltningen i Finland. Användningen av ny teknologi kan ha en stor inverkan på statens verksamhet. För att se till att den förvaltningen också i framtiden lever upp till den goda förvaltningens principer som beskrivs i grundlagen och i den statsvetenskapliga litteraturen, bör man noggrant granska tillämpningarna av AI som används i den offentliga sektorn. I den här avhandlingen analyserar jag den finska statens AI-program, AuroraAI, ur tre olika synvinklar. Jag granskar de förberedande dokumenten som finns till allmänhetens förfogande för att ta reda på hur och om man i programmet tagit upp frågor gällande effektivitet, säkerhet och samarbete, tre viktiga teman vad gäller offentlig förvaltning. Dessa delområden av god förvaltning behandlas alla i någon mån i programmet, men det finns fortfarande oklarheter om hur man planerar att ta itu med vissa problem i praktiken. I framtiden kommer användningen av artificiell intelligens inom förvaltningen att öka och det behövs vidare forskning kring de risker som kan uppkomma.

Forskningen om de faktorer som påverkar politiskt deltagande har flera gånger pekat ut den positiva effekten av religion och religiositet. Denna effekt har också ofta påståtts uppstå från den positiva inverkan som religiositet har på individens känsla av att kunna påverka politiken och sin egen omgivning. Mitt syfte med denna avhandling är att analysera sambandet mellan religion och finska väljares känsla av att vara politiskt inflytelserika, samt avgöra ifall det finska politiska och religiösa klimatet ger upphov till samma resultat som liknande studier på andra håll i världen. Analysen, som fokuserar på religiositet samt frekvensen av både religiöst deltagande och bön, visar att finska väljare, trots sin till stor del lutherska och sekulariserade uppfostran, fortfarande påverkas positivt av religiositet. Dessa resultat uppmuntrar till ytterligare forskning om ovanstående relation i synnerhet i Finland, där behovet av demokrati- och deltagarfrämjande åtgärder växer.

Denna kandidatavhandling undersöker konceptet samhällelig rättvisa genom en djupgående dialog med John Rawls teori om rättvisa så som den presenteras i hans banbrytande verk A Theory of Justice. Avhandlingens syfte är att undersöka och analysera om vi kan använda Rawls tankar att orientera oss i dagens politiska och sociala klimat, där oroväckande trender mot ojämlikhet, polarisering och en utveckling mot autokratier sker runt världen. Genom en textanalys av Rawls verk, samt en översikt av kritiska perspektiv av andra filosofer, undersöker kandidatavhandlingen rättvisans roll och relevans i dagens samhällsdebatt och politiska klimat. Analysen omfattar Rawls grundprinciper för rättvisa, hans syn på samhällsstrukturen och hur dessa stämmer överens med verkligheten. Resultaten av textanalysen och dess tillämpning på dagens politiska och sociala klimat samt diskussionen om andra kritiska perspektiv mot Rawls idéer, belyser behovet av att återuppliva diskussionen kring rättvisa. Trots att Finland är ett utvecklat och demokratiskt land, finns det tecken på att människor är motvilliga att diskutera rättvisa samt dess främjande, då individer utgår alltmer från ett individualistiskt perspektiv. Genom att använda Rawls idéer belyser avhandlingen problematiken mellan ideal och verklighet samt varför det är av värde att konstant diskutera rättvisa som ett kollektivt mål.

Avhandlingen behandlar temat politisk kampanj i riksdagsvalet 2019. Avhandlingen granskar skillnader mellan det politiska partiet Sannfinländarna och de övriga riksdagspartierna i valkampanjen i riksdagsvalet 2019. Avhandlingen använder sig av ett teoretiskt ramverk utformat av Baringhorst et al. (2017). Ramverket kategoriserar tre typer av kampanjmetoder: förmodern, modern och postmodern kampanj. Avhandlingen jämför Sannfinländarna och övriga politiska partier baserat på data från en valundersökning sammanställd av Kestilä-Kekkonen & Von Schoultz (2020). Avhandlingens syfte är att på basis av denna data svara på frågan om Sannfinländarna skiljer sig från övriga partier i användningen av förmoderna, moderna och postmoderna kampanjmetoder. Avhandlingen jämför särskilt Sannfinländarnas och övriga partiers användning av sociala medier som kampanjmetod i valkampanjen 2019.

Regeringen i Sverige har identifierat gängkriminalitet som en av de mest akuta samhällsutmaningarna och har nyligen publicerat en omfattande nationell strategi för att bekämpa detta fenomen. Syftet med min studie var att undersöka hur problemet med gängkriminalitet framställs och uppfattas genom den nyetablerade skrivelsen av Sveriges regering, med fokus på att analysera hur de politiska strategierna och åtgärderna presenteras för att bekämpa gängkriminalitet. Genom att tolka och analysera regeringens politiska initiativ avsåg avhandlingen att ge insikter om de underliggande tankarna och intentionerna bakom strategierna för att adressera gängkriminalitet, särskilt vad gäller hur problemet definieras och konstrueras i den politiska diskursen. Genom en kritisk diskursanalys observerades att regeringens diskurs framhäver gängkriminalitet som ett växande och allvarligt samhällsproblem, där betoningen ligger på rekrytering av unga till kriminella nätverk och tillgången på illegala vapen och explosiva varor. Trots detta utelämnar regeringen diskussion om socioekonomiska faktorer och förebyggande åtgärder som investeringar i utbildning och socialt stöd. Dessutom förblir viktiga aspekter, såsom den omfattande narkotikahandeln och dess koppling till gängkriminalitet, relativt oproblematiserade i den politiska diskursen.

Denna avhandling analyserar arbetsprocessen kring Finlands nya öppenhetsregister. Öppenhetsregistret är av intresse eftersom det är ett konkret och tydligt sätt att reglera och synliggöra lobbning inom politiken. Lobbning i sig är också en mycket viktig del av politisk påverkan eftersom det är ofta via lobbning som företag och andra organisationer påverkar politiken. Materialet i avhandlingen baserar sig på mötesprotokoll och andra dokument som har publicerats om arbetsprocessen. Metoden för analysen är en deduktivt kvalitativ innehållsanalys som fokuserar på de specifika variablerna informationsdelning och inkludering samt deras inverkan på transparensen. Avhandlingens resultat är att informationsdelning har en stark koppling till transparensen och en stor betydelse för hur hög grad av transparens öppenhetsregistret kommer att ha i allmänhet. Inkluderingen har en stor roll i registret i allmänhet men dess koppling direkt till transparensen är betydligt svagare.

Det råder en oro över att politiskt engagemang har minskat bland unga. Enligt forskning är valdeltagandet lågt bland yngre generationer. Uppväxten har en central roll i relation till politisk socialisering, samt med tanke på attityder och värderingar hos individer som kan vägleda engagemanget i demokratiska processer. Det är inte okänt att socioekonomiska faktorer, såsom samhällsklass, familj och utbildningsnivå kan påverka politiskt engagemang. Det finns en allmän uppfattning om att en högre utbildningsnivå kan leda till högre valdeltagande, men forskning pekar ändå på varierande resultat. Att förstå hur uppväxtfaktorerna påverkar politiskt beteende är viktigt för att främja ungas demokratiska deltagande. Denna avhandling studerar närmare hur familjens politiska socialisering, utbildningen under uppväxten och barndomshemmets samhällsklass påverkade unga individers röstbeteende i det finländska riksdagsvalet 2019. Den fördjupar sig även i politisk socialisering, som fungerar som det teoretiska ramverket i arbetet. Avhandlingens analys utförs som en statistisk analys och presenteras genom tre korstabeller, och dess resultat indikerar att en högre utbildningsnivå har ett tydligt samband till högre aktivitet inom röstbeteende, då uppfattningen om hur mycket relevant information individerna fått av familjen eller vilken samhällsklass de ansåg sitt barndomshem tillhöra inte korrelerade lika starkt med röstbeteendet.

Fria och jämlika val är en av demokratins viktigaste funktioner (Dahl 2015:37), och därför är det viktigt att forska i valsystem. Jag har valt att studera systemet som används för att välja den amerikanska presidenten. Valsystemet och speciellt elektorskollegiet är omdiskuterat och har fått mycket kritik, speciellt i och med valen 2000 och 2016, då det för första gången på över hundra år skedde att valets vinnare inte fick en majoritet av de avlagda rösterna. I delstaterna Maine och Nebraska används ett annat system för allokering av elektorer än i de övriga delstaterna. De använder fortfarande ett pluralitetsvalsystem, men enligt kongressdistrikt i stället för att hela delstaten är en valkrets. Jag tillämpar det systemet på alla delstater i presidentvalet 2016 och utför en kvantitativ analys för att se vilken inverkan det kunde ha haft på valets utfall. Det visade sig att det ändrade resultatet med 16 elektorsröster som gick från Donald Trump till Hillary Clinton, men påverkade inte valets utfall.

Den invandrade befolkningen i Finland har ökat markant under de senaste 10 åren. Deras deltagande i den finländska demokratin har däremot inte ökat i samma takt. Det finns ett konstaterat demokratiunderskott hos den invandrade befolkningen i Finland. Den invandrade befolkningen röstar mindre aktivt och är starkt underrepresenterad bland kandidaterna. Att en allt större samhällsgrupp inte känner sig inkluderad i beslutsfattandet kan ha stora konsekvenser för samhället, bland annat genom utbredd marginalisering. Denna avhandling undersöker vilka bakgrundsfaktorer som har påverkat beslutet att ställa upp hos förstagångskandidater med invandrarbakgrund. Detta utförs genom en statistisk analys med hjälp av data från kommunalvalet 2017. För att identifiera de faktorer som är särskilt viktiga för specifikt förstagångskandidater med invandrarbakgrund jämförs deras svar med svaren från förstagångskandidater utan invandrarbakgrund. Resultaten kan ge redskap för att utveckla stödmekanismer som är särskilt riktade mot personer av invandrarbakgrund, i processen av att ställa upp i val, och sänker tröskeln till deltagande. Förstagångskandidaternas väg till kandidatur är ett ämne som inte har behandlats uttömmande i tidigare forskning. Även forskningen kring kandidater med invandrarbakgrund i Finland har vuxit fram ordentligt först under de senaste åren. Av dessa orsaker är avhandlingens teoretiska referensram skapad av teorier på en mer allmän nivå, med rekryteringsteorin som främsta teoretiska sammanhang. De resurserna som analyseras i avhandlingen är kandidaternas stödnätverk och uppmuntran, motivationer samt organisatoriska bakgrund. Dessa faktorer har härletts från avhandlingens teoretiska referensram, rekryteringsteorin. Analysen visar att det finns skillnader i bakgrundsfaktorerna för kandidatur mellan förstagångskandidater med och utan invandrarbakgrund. De med invandrarbakgrund betonar särskilt betydelsen av personliga nätverk och uppmuntran från närstående. Deras motivation för kandidaturen innefattar också oftare en önskan att få personlig nytta av kandidaturen och det eventuella förtroendeuppdraget än hos jämförelsegruppen. De med invandrarbakgrund upplever att partiorganisationen inte spelade en betydande roll i deras kandidatur, vilket skiljer sig markant från förstagångskandidaterna utan invandrarbakgrund, som värderar partiets betydelse högt. Att förstagångskandidater med invandrarbakgrund känner att de personliga nätverken och kandidatens närstående spelar en betydande roll i beslutet att ställa upp visar vikten av att stödja den politiska kunskapen och förståelsen för det finländska politiska systemet hos invandrade. Både partierna och myndigheterna borde satsa på ökad flerspråkig och lättillgänglig information för att göra beslutsfattandet mera inkluderande.

As whistleblowing becomes an increasingly global phenomenon, states rally to gather a coherent set of whistleblower legislation and to put guardrails in place and protect those involved in the process. Being a whistleblower requires immense courage, and the people who decide to blow the whistle, are often the target of some measure of repercussion, either from their organization or colleagues. A lot of research has been conducted into whistleblowing from different angles, but this is often limited to countries where whistleblowing has been a culturally established phenomenon for longer periods of time. This text explores the situation within Swedish governmental branches by analyzing the results of the study TYST STAT (silent state). The emphasis here will be on the overarching holistic attitude for and towards whistleblowing within the government branches, as well as the perceived acceptance of directing criticism towards organization operations. In the frame of this text, results will be viewed and woven into the theoretical concepts of loyalty and previously established research. The results showed that there are many indeed within governmental organizations that feel like reporting irregularities or directing criticism towards their organization is not acceptable, and from a loyalty perspective the causes showed proof of voluntary and involuntary relations, moving vertical as well as horizontal.