Browsing by study line "Socialt arbete"

Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att forska hur Covid-19 har påverkat papperslösa. Forskningen är en empirisk intervjustudie där tre socialarbetare har blivit intervjuade. Papperslösa är en väldigt marginaliserad grupp och har svårt att integrera sig i samhället. I denna kandidatavhandling kommer det fram flera olika faktorer som visar hur pandemin har påverkat papperslösa. Jag har delat upp resultatdelen i fyra olika underrubriker där det kommer fram olika faktorer som tyder på vilket sätt Covid-19 har påverkat papperslösas vardag.

I den här avhandlingen fokuserar forskaren på bemötande av klienter i barnskyddet ur perspektivet vad den professionella i barnskyddet kan göra för att förbättra bemötande. Bemötande av klienter analyseras utifrån Lipskys teori om handlingsutrymme och Honneths teori om erkännande. Avhandlingen baserar sig på en kvalitativ intervjustudie med svenskspråkiga socialarbetare och socialhandledare inom olika enheter i barnskyddet i Nyland, Finland. För analys av intervjumaterialet tillämpas teoristyrd kvalitativ innehållsanalys. Centrala begrepp är handlingsutrymme och erkännande enligt de teorier som använts som utgångspunkt i denna avhandling. Forskningsfrågorna i denna avhandling är följande: ”Hur ser professionella i barnskyddet på bemötande av klienter? Vilken roll fyller handlingsutrymme och erkännande i ett gott bemötande?” Syftet med den här avhandlingen är att förstå på vilket sätt erkännande och handlingsutrymme reflekteras i den individuella arbetarens praktik samt vilken roll det har i bemötande. Därtill önskar man förstå förhållandet mellan handlingsutrymme och erkännande och vilken uppgift handlingsutrymme har för att förverkliga erkännande i praktiken. De övergripande teman som framkom i avhandlingen är flexibilitet och anpassning enligt situation, inkluderande och fördomsfritt bemötande, tillit och förtroende samt fokusera på familjens egen syn. Några centrala fynd är t.ex. att erkännande utgör en central del av professionellas praktik där de eftersträvar att klientens egen syn utgör utgångspunkten för samarbete. Samt att handlingsutrymme är värdefullt och nödvändigt eftersom det möjliggör flexibilitet och anpassning gällande vilka stödformer man tillämpar och hur.

I takt med en global ökning i antalet ADHD-diagnoser ordineras barn och unga i allt yngre åldrar stimulanta och psykotropa läkemedel. Orsaken bakom den explosionsartade ökningen och tillståndet i sig står oklara, men allt fler studier lyfter fram andra förklaringar än enbart genetiska anlag. Trots att ADHD är ett ämne som det har forskats i relativt mycket, har fenomenet inte granskats med utgångspunkt i det sociala arbetet. ADHD har tidigare visat sig vara kopplat till social utsatthet och studier inom ämnet från ett samhällsvetenskapligt perspektiv behövs. Syftet med studien var att kartlägga vilka faktorer i ett barns omgivning som kan inverka på diagnosen ADHD. Avhandlingen syftade även till att lyfta fram vad som kan vara problematiskt med att diagnostisera barn och unga med komplexa bakgrunder i utsatta situationer enligt nuvarande diagnostiska kriterier. En litteraturöversikt av existerande forskning har genomförts. Forskningsmaterialet, bestående av 12 vetenskapliga artiklar från angränsande vetenskapsområden, har analyserats genom en teoristyrd innehållsanalys. Den sociologiska systemteorin användes som teoretisk utgångspunkt. Resultaten av översikten visade att en mängd olika faktorer i ett barns omgivning kan inverka på diagnosen ADHD. Flest omgivningsfaktorer som enligt materialet visade sig ha samband med ADHD återfanns inom barnets familj och hos föräldrarna, men även faktorer inom den fysiska hemmiljön, skolvärlden och samhället som stort kan ha inverkan på diagnosen. Eftersom symptomen för ADHD och bl.a. PTSD överlappar varandra, är det i diagnostiseringsskedet viktigt att göra en noggrann utredning av barnets historia då det finns skäl att misstänka en bakgrund av misshandel, vanvård eller övrig utsatthet.

Det började anlända mycket flyktingar från Ukraina till Finland våren 2022. I min kandidatavhandling tar jag reda på hurdana erfarenheter ukrainska flyktingar har efter att ha anlänt till Finland. Jag tar också reda på ifall flyktingarna kan påverka sitt liv aktivt och ifall de känner de att de kan göra egna val. Jag intervjuade fyra ukrainska flyktingar. Som metod använde jag kvalitativ intervjustudie, och mina intervjufrågor var halvstrukturerade. Jag använde tematisk analys för att analysera intervjuerna. Som teoretisk referensram i min studie är KASAM-teorin och teorin om aktörskap. I mina intervjuer kom det fram fem olika teman. De är uppskattning av Finland, relation med myndigheterna, betydelse av studier i finska språket, stöd från församlingen och möjlighet att påverka. Flyktingarna berättar att de uppskattar Finland och stödet de har fått från finländare. Andliga saker och stöd från församlingen är också viktiga. Flyktingarna vill vara en del av olika gemenskap och känna sig uppskattade. Det finns både friskfaktorer, som främjar hälsan och riskfaktorer i flyktingarnas liv. Saker som främjar hälsan balanserar livssituationen och hjälper flyktingarna att klara sig och gå framåt i livet. Många flyktingar känner att de kan påverka sina egna liv.

Kvinnor är en utsatt grupp när det kommer till risken att utsättas för våld. Vid 15-års åldern har en av tre kvinnor utsatts för någon form av våld. Den här kandidatuppsatsen undersöker ifall kvinnor med funktionsnedsättningar löper större risk att utsättas för någon form av våld än kvinnor utan funktionsnedsättningar. Medan våld mot kvinnor som ämne i allmänhet har börjat lyftas fram alltmer, är våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar fortfarande ett område där det lider brist på forskning och där statistiken varierar. Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att skapa en överblick utifrån den kunskap vi har om våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar idag, utifrån ett intersektionellt perspektiv. Denna avhandling tar granskar den dubbla utsattheten, och försöker ta reda på ifall den verkligen är ett faktum. I denna avhandling har jag använt litteraturöversikt som metod för att besvara forskningsfrågan. Genom sökning i olika databaser har material samlats in med hjälp av sökord. Materialet som används i denna avhandling är publicerat mellan åren 2000 och 2019. Efter detta har materialet analyserats med hjälp av ett intersektionellt perspektiv. Denna kandidatavhandling indikerar utifrån resultaten att kvinnor med funktionsnedsättningar löper större risk att utsättas för våld än kvinnor utan funktionsnedsättningar. Sexuellt, fysiskt och emotionellt våld är de våldsformer det rapporteras mest om. Teorin om intersektionalitet stärks i och med att flera forskningsrapporter visar att en del av det våld som offren upplever kan kopplas till deras funktionsnedsättning. Man kan även konstatera att mer forskning behövs, då det lider brist på information om våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar.

Våld mot män i nära relationer är ett allvarligt problem som oftast inte uppmärksammas lika mycket som våldet kvinnor möter i våldsamma nära relationer. I offentligheten behandlas män som våldsutövare oftare än kvinnor. Män möter många utmaningar som våldsoffer och dessa utmaningar präglas av maskulinitetsnormer, som härrör både från samhällets normer och från männen själva. Frågan om män som våldsoffer i nära relationer är starkt kopplad till genusperspektivet: maskulinitetsnormer. Denna studie behandlar män som våldsoffer i nära relationer med fokus på maskulinitetnormer. Det studien visar är att män som våldsoffer har en stark koppling till maskulinitetsnormer och styrs både inifrån och utifrån av dessa normer och detta leder till att både männen som våldsoffer och omgivningen anser att män inte får vara våldsoffer.

Syftet med avhandlingen är att utforska hur relationen mellan socialarbetaren och klienten inom barnskyddets eftervård kan främja den ungas välmående och stöda processen mot självständighet. Målsättningen med studien är att identifiera faktorer som påverkar utförandet av relationellt socialt arbete inom eftervården. Avhandlingen utforskar också hur socialarbetare upplever de förväntningar unga ställer på dem och ifall dessa kan besvaras i ett professionellt förhållande. Unga som blivit placerade utanför hemmet anses vara en speciellt utsatt grupp i samhället och har större risker för marginalisering. Barnskyddets eftervård har som uppgift att stöda dessa unga då de blivit myndiga och skall börja ett självständigt liv. Utöver ekonomiskt och psykosocialt stöd, behöver klienterna inom eftervården emotionellt stöd. Utgångspunkten för arbetet är en god relation mellan socialarbetaren och klienten, där den unga känner sig förstådd och är delaktig i beslut. En traumatisk bakgrund och avsaknad av eget stödnätverk kan dock ställa stora och ibland orealistiska krav på socialarbetaren. Tidigare forskning visar att unga har ett behov av en informell och vänskaplig relation till socialarbetaren, som sträcker sig utanför socialarbetarens handlingsutrymme. Den kvalitativa forskningens empiriska material samlades in genom semi-strukturella intervjuer med fyra socialarbetare som arbetar eller arbetat inom eftervården. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Som forskningens teoretiska referensram användes relationellt socialt arbete, som poängterar ett holistiskt arbetssätt där individens personliga, interpersonella och systemiska faktorer tas i beaktan. Forskningens resultat tyder på att många faktorer påverkar skapandet av en god relation mellan socialarbetaren och klienten inom eftervården. Klientens traumatiska upplevelser försvårar skapandet av tillit. Målgruppen har ett starkt behov en trygg vuxen som erbjuder både praktiskt och emotionellt stöd i vardagen. Stora klientmängder inom eftervården försvårar socialarbetarens möjligheter att vara tillgänglig och erbjuda ett långvarigt och heltäckande stöd. Socialarbetarna upplevde att arbetets strukturer lägger för stort fokus på administrativt arbete, som försvårar utövandet av relationellt socialt arbete. Eftervårdens och socialarbetarens roll är ofta oklar för den unga, som kan leda till orealistiska förväntningar och frustration hos den unga. Socialarbetarna upplevde också att klienterna ställer krav på socialarbetarens karaktär, dess kunskapsbas och personliga drag. En tydligare definition av eftervårdens roll i den ungas liv är väsentlig inte bara för den unga, men också socialarbetaren. Den nya livssituationen skapar behov av ekonomiskt, praktiskt stöd och emotionellt stöd, som bäst besvaras genom en meningsfull relation mellan socialarbetaren och klienten. Detta kräver mer resurser och ett skifte i arbetets innehåll. Vad en meningsfull relation innebär bör också definieras för att upprätthålla gränsen mellan det professionella och privata.

Syftet med den här kandidatavhandlingen är att undersöka mötet med våldsutsatta kvinnor inom socialt arbete ur ett feministiskt perspektiv, för att se hur våldet beaktas och påverkar besluten som fattas av socialarbetare. Det här görs för att se hur kvinnans ställning beaktas i en situation där hon är utsatt och maktlös. Tidigare forskning har visat att det finns brister inom det sociala arbetet i situationer där våld mot kvinnor förekommer, men att bemötandet i dessa situationer är mycket betydande för kvinnorna. I kandidatavhandlingen används kvalitativ innehållsanalys som analysmetod, och det är en induktiv forskningsöversikt av 9 olika vetenskapliga studier. Den teoretiska utgångspunkten är feministiskt socialt arbete samt naturligt även feminism och empowerment. I analysen av materialet bildades fem olika huvudkategorier som kan avläsas i texterna om det sociala arbetet med våldsutsatta kvinnor. Dessa kategorier är 1. Handlingarna är individuella 2. Syn på våld, normalisering och förminskning 3. Empowerment 4. Interventioner då det finns barn 5. Kritik mot socialarbetare. Den kategori som var starkast var 1. Det visade sig alltså att besluten som socialarbetare tar är mycket individuella samt att det är mycket oklart hur socialarbetarna handlar i bemötandet av våldsutsatta kvinnor.

Mitt syfte med avhandlingen är att redogöra varför en del socialarbetare väljer att jobba som egenföretagare i den privata sektorn. Mitt mål för avhandlingen är att se vilka olika motiv det kan finnas som gör att socialarbetare väljer att flytta från den offentliga sektorn till att bli egenföretagare. Jag kommer även att gå igenom för- och nackdelar med både den offentliga och den privata sektorn. Avhandlingens material är insamlat med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats med tematisk innehållsanalys. Genom målstyrt urval har jag valt och intervjuat fem egenföretagare inom socialt arbete. I resultaten hittas olika motiv till att en del socialarbetare väljer att bli egenföretagare samt nackdelar inom den offentliga sektorn. Däremot kan vi se att det också finns både fördelar inom den offentliga sektorn och nackdelar med att vara egenföretagare. Som teoretisk referensram har jag använt mig av studier kring socialarbetarstuderandes yrkesvalsmotiv, teorier kring motivations- och hygienfaktorer i arbetslivet samt studier kring privatiseringen som en professionaliseringsstrategi.

Avhandlingens syfte är att sammanställa internationell forskning kring rasism och rasifiering inom barnskyddet i och med att temat är mindre undersökt i finländsk kontext samtidigt som färska inhemska studier (Anis & Malin, 2023; Kääriälä m.fl., 2020) visar att barn och unga med utländsk bakgrund är oftare placerade utanför hemmet jämfört med barn och unga med finländsk bakgrund. Jag granskar vad internationell forskning säger om hur rasism och rasifiering kommer i uttryck inom barnskyddet och vilka åtgärder som rekommenderas genom en scoping review. Materialet består av 19 referentgranskade artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan åren 2010–2024. De inkluderade studierna analyseras med hjälp av en induktiv innehållsanalys enligt Pollocks m.fl. (2023) rekommendationer för en scoping review. Tre teman identifierades för den första frågan, nämligen vithetsnorm, färgblindhet samt fördomar och stereotyper. Icke-vita familjer evalueras på basen av normer, standarder och praktiker för den vita medelklassen och de som avviker från normerna problematiseras. Det finns en eftersträvan till rasneutralitet och färgblindhet på olika nivåer samtidigt som negativa representationer av icke-vita grupper i den offentliga debatten och media påverkar professionella och har effekter för hur familjer bemöts inom barnskyddet. Bland åtgärderna som rekommenderades kunde jag identifiera fyra teman: utbildning och reflektion, ökad diversitet, samarbete med familj och samfundet och lagstiftning och policy. Det finns ett behov av att utveckla utbildningen i socialt arbete kring ras, rasism och rasifiering men det krävs även förändringar på en strukturell och institutionell nivå och ett tätare samarbete med familjerna och lokala föreningar och organisationer för att motverka rasism.