Browsing by Title
Now showing items 4153-4172 of 7170
-
(2023)Pula varhaiskasvatuksen opettajista on kärjistynyt ja noussut näkyväksi puheenaiheeksi 2010-luvulla. Tarpeeseen on vastattu lisäämällä varhaiskasvatuksen opettajien koulutusmääriä, mutta alan heikentyneen tilan takia uusien opettajien saamisesta ollaan huolissaan. Aloituspaikkamäärien lisäysten myötä ammatin veto- ja pitovoimaisuus ovat nostettu esille, sillä alalle hakeutuminen on ollut laskussa ja ammattiin sitoutuminen halutaan varmistaa. Tässä tutkielmassa tarkastelen varhaiskasvatuksen opettajan ammatin houkuttelevuuteen sekä työhön suuntautumiseen ja sitoutumiseen vaikuttavia tekijöitä. Keskityn sitoutumiseen vaikuttaviin tekijöihin erityisesti työuran alkuvaiheessa, jolloin tutkimusten mukaan on kriittisin vaihe kiinnittyä ammattiin tai poistua alalta. Veto- ja pitovoimaan vaikuttavien tekijöiden tunnistamisen avulla tutkielman tarkoituksena oli myös selvittää, miten ammatin veto- ja pitovoimaisuutta voidaan edistää. Tutkielma on luonteeltaan narratiivinen kirjallisuuskatsaus, jonka aineisto koostui dokumenteista, vertaisarvioiduista artikkeleista, tutkimuksista sekä tutkimuskirjallisuudesta. Aineiston hankintaa määritti implisiittinen valinta, joka mahdollisti veto- ja pitovoiman laaja-alaisen tarkastelun ilman tarkkoja ja rajaavia sisäänotto- ja poissulkukriteereitä. Käytin tutkielmassa aineistolähtöistä sisällönanalyysiä, jolloin tutkimuksen teoria ja tulokset rakentuivat aineiston pohjalta. Tuloksista ilmeni, että varhaiskasvatuksen opettajan ammatin veto- ja pitovoimaan vaikuttavat yhteneväiset tekijät. Merkittävimmiksi yhteisiksi vaikuttaviksi tekijöiksi nousivat työolot, palkkaus ja ammatin arvostus. Pitovoiman kannalta uusien opettajien vahvempi tukeminen ja ohjaus uran alkuvaiheessa näyttäytyi parempana sitoutumisena. Vetovoimaan tulosten mukaan vaikuttavat am-matista saatavat mielikuvat. Tutkielmani perusteella ammatin houkuttelevuuden koheneminen ja alalle suuntautuminen sekä sitoutuminen ovat yhteydessä toisiinsa. Poliittisella päätöksenteolla sekä uuden opettajan paremmalla tukemisella voidaan tämän katsauksen mukaan vahvistaa ammatin veto- ja pitovoimaa sekä siten vaikuttaa alan opettajapulaan.
-
(2018)Aims. Sexual education in early childhood aims to protect and support child’s sexual development (WHO, 2010). Even though the contents of sexual education can be found in the Finnish national early childhood education curricula, the specific term sexual education cannot be found in them. The aim for this study was to get familiar with studies concerning sexual education in early childhood in order to identify the arguments for sexual education and deduce the aims for sexual education. The intent of the researcher was to understand why sexual education is important and which goals should it try to achieve. Methods. This study was conducted as a narrative literature review with the goal of forming an image of the arguments and aims for the sexual education in early childhood. The study material consists of five peer-reviewed journal articles that addressed the sexual education of early childhood and were published between the years of 1997 and 2017. The material was analysed by thematic analysis which made it possible to bring forth meaningful themes in the light of the study questions. Results and conclusions. In the center of the arguments for sexual education was an understanding of the meaning of sexuality for humanity. According to the arguments, sexuality is already an integral part of human life in childhood and children should be given information about sexuality in their early years. The themes that concerned the aims for sexual education emphasized the aim of supporting children’s sexuality through a holistic approach. According to the results, sexual education should increase children’s knowledge of sexuality, teach them skills that they need in relationships and prepare them to take care of their own safety and wellbeing, while considering their age and developmental stage.
-
(2023)I februari 2022 började det som Rysslands president Vladimir Putin kallade en militär specialoperation – i praktiken en rysk invasion mot Ukraina. I rysk krigsföring är media en viktig komponent. Vinklat innehåll används som ett politiskt vapen riktat både in- och utåt. RT (tidigare namn Russia Today) är bland de största ryska nyhetsmedierna på både global och nationell nivå. RT stöds också ekonomiskt av den ryska staten. Studien analyserar bilder från nyhetsflödet om Ukraina på RT:s sajt under en vecka (8–15 september 2022) genom retoriska och semiotiska metoder. Analysen grundar sig på en kategorisering enligt bildernas denotativa och konnotativa egenskaper. Denotativt analyseras vad som syns på bilden. I den konnotativa analysen kategoriseras varje bild enligt de visuella narrativ som identifieras i den. Resultaten visar att i synnerhet sex visuella narrativ används frekvent i RT:s nyhetsflöde: väst är skyldig, Ryssland är offret, Ryssland är starkt, kriget är spännande, rysk heroism, Ukraina förlorar och rysk nationalism. Analysen av bildmaterialet ger bevis på att dessa narrativ har propagandistiska drag.
-
(2020)Den här kandidatuppsaten handlar om att granska nationalstaternas interna organisering gentemot sin autonomi. Uppsatsen är en jämförande studie gällande hur Danmark och Finland upprätthåller sin organisering i förhållandet till sina självstyrda områden Färöarna, Grönland och Åland. Uppsatsen handlar inte om autonomiernas egen organisering, behörighetsfördelning eller skillnaderna i maktbefogenheter, vilket det tidigare har gjorts en del jämförande studier kring. Uppsatsen gör en kartläggning av nationalstatens förvaltningsresurser och arbetssätt gentemot sina självstyrda områden både på politisk och tjänstemannanivå. Resultatet av den empiriska forskningen visar stora skillnader mellan Danmarks och Finlands resurser samt arbetssätt gentemot sina respektive självstyrande områden. Danmarks förvaltning har över sex gånger fler årsverken i sin statsförvaltning för de självstyrda områdena än Finland. De danska ministrarna besöker också de självstyrda områdena oftare och statsministern är mer engagerad i kontakten till de självstyrda områdena än i Finland. Danmark har också fler formaliserade nätverk och kontaktgrupper mellan statsförvaltningen och de självstyrda områdena. Uppsatsen gör också en jämförande analys mellan de tre nordiska självstyrda områdenas olika behörighetsfördelningar samt dess historia och internationella kontext. Den teoretiska utgångspunkten bottnar både i maktbegreppet samt en autonomi i teorin och vad som skiljer en territoriell autonomi från en delstat i en federation. Uppsatsen vill bidra till en djupare diskussion om hur statsförvaltningen organiserar sitt arbete gentemot sina självstyrda områden. Den åländska självstyrelsen fyller år 2021 100 år och Finlands regering planerar att göra en Ålandsstrategi för att kartlägga resurserna och kunskaperna som finns gentemot Ålands självstyrelse. Den här uppsatsen kan bidra med vissa utgångspunkter också för det arbetet.
-
(2023)Nätmobbning innebär avsiktligt skadande beteende genom informations och kommunikationsteknologier, IKT, och internet. Varannan användare på sociala medier utsätts för nätmobbning vid något skede av sitt liv. Uppsatsens syfte är att genom litteraturgenomgång kartlägga forskning om nätmobbning i skolåldern, hur det tar sig i uttryck och kan motverkas, samt de oenigheter som finns inom forskningsområdet. Litteraturgenomgången visar att nätmobbning är ett fenomen som är starkt kopplat till den sociala kontexten av traditionell mobbning definitionen av nätmobbning och studerandet av fenomenet måste därför göras i samband med kontexten av traditionell mobbning. Nätmobbning kan ha allvarliga konsekvenser på barns psykiska och fysiska hälsa i och med fenomenets starka påverkan på barns emotionella och sociala liv. Resultaten visar också att nätmobbning kan förebyggas med hjälp av antimobbningsprogram som utvecklats för förebyggningen av traditionell mobbning, samt genom att utnyttja de positiva möjligheter som IKT erbjuder som stöd i förebyggandet av nätmobbning.
-
(2020)Abstract Syftet med denna uppsats är att granska ledarskapet inom den offentliga organiseringen i Finland. Studien tar avstamp i den förvaltningspolitiska reformvåg, New Public Management (NPM), som på flera plan kan sägas ha lagt grunden för utvecklingen av den offentliga organiseringen. I denna studie undersöks Nylands Närings, - trafik- och miljöcentral (NTM) genom att spegla såväl den formella regleringen som verksamhetsnivån mot två de renodlade ledarskapsstilarna, nätverksbaserat ledarskap samt hierarkiskt ledarskap. Även om det vid första anblick verkar finnas goda skäl att anta att ledarskapet blivit allt mer nätverksbetonat, tyder ändå en djupare analys av centralens resultatmål och verksamhetsberättelse på en viss grad av hierarki. NTM-centralerna verkar, trots höga ambitioner att leva upp till det moderna nätverkstänket, ändå vara relativt bundna till toppstyrda hierarkiska strukturer. Nylands NTM-central fungerar i denna studie som ett fall vars resultat, åtminstone till en viss grad, ska kunna generaliseras på övriga motsvarande offentliga institutioner.
-
(2020)Familjer med en person med en grav intellektuell funktionsnedsättning är ofta tvungna att etablera kontakter med ett flertal professionella, vare sig de vill det eller inte. Dessa kontakter är avsedda att fungera som ett stöd för familjen men tidigare forskning har visat att de tvärtom ibland kan utgöra en extra börda. Syftet med denna avhandling är att ur ett relationellt och emotionellt perspektiv undersöka upplevelser av professionellt stöd bland föräldrar till personer med grav intellektuell funktionsnedsättning. Målet är att belysa vilka relationella faktorer som ger upphov till vilken typ av emotionellt gensvar och upplevelse av kontakten med de professionella. Därtill undersöks det professionella stödets eventuella inverkan på föräldraskapet. Undersökningen baseras på sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio föräldrar och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av analysmetoden materialbaserad kvalitativ innehållsanalys. Avhandlingen utgår från teoretiska antaganden om mellanmänskliga möten och socialt stöd. Resultaten visar att professionellt stöd har potential att påverka föräldraskapet på ett emotionellt, materiellt och informativt plan samt när det gäller avlastning och ork. De relationella faktorer som visat sig vara avgörande för föräldrarnas känsloliv och upplevelse av kontakten med de professionella har delats in i sju kategorier som rubricerats som barnets bästa, barnets värde, engagemang, förståelse, partnerskap, professionalitet och flexibilitet. Utöver detta framkom också att processen föräldrarna går igenom i jakten på adekvat stöd kan innebära en inre konflikt som kan ge upphov till starka emotioner.
-
Näyttöön perustuvat käyttäytymistä tukevat interventiot ja toimintamallit suomalaisessa alakoulussa (2023)Tämän tutkimuksen tarkoitus oli selvittää, millaisilla näyttöön perustuvilla interventioilla ja toimintamalleilla oppilaiden käyttäytymistä voidaan alakoulussa tukea. Lisäksi tutkimuksessa selvitettiin, mitkä asiat näitä interventioita ja toimintamalleja yhdistävät. Käyttäytymisen haasteet koskettavat koulussa kaikkia niin henkilökuntaa kuin oppilaita. Jos haastavaan käyttäy-tymiseen ei puututa ajoissa ja lapsi ei saa tarvitsemaansa tukea, voi sillä olla hyvin pitkäaikaisia ja negatiivisia vaikutuksia oppilaan myöhemmälle kehitykselle ja koulumenestykselle. Aiemmat tutkimukset ovat myös osoittaneet, että opettajat kaipaavat lisää työkaluja ja osaamista haastavasti käyttäytyvien oppilaiden tukemiseen. Tämän tutkimuksen tavoite oli koota tällaisia keinoja yhteen opettajien työn tueksi. Tutkimus toteutettiin systemaattisena kirjallisuuskatsauksena. Aineistoa haettiin sähköisitä tietokannoista. Hakua rajattiin tarkkojen hyväksymis- ja poissulkukriteerien avulla, jotta tutkimuksen aineisto vastaisi esitettyihin tutkimuskysymyksiin parhaalla mahdollisella tavalla. Lopulliseen tutkimusaineistoon valikoitui viisi tutkimusartikkelia, jotka oli julkaistu vuosina 2016–2023. Aineiston järjestämisen apuvälineenä käytettiin sisällönanalyysin menetelmin. Aineistoa analysoitiin aineistolähtöisesti. Tutkimuksen tuloksena löytyi viisi erilaista näyttöön perustuvaa menetelmää, joilla voidaan tukea alakouluikäisten oppilaiden käyttäytymistä. Näitä ovat: Positive Behavior Support yhdessä Check-in/Check-out -intervention kanssa, TCM-ryhmänhallintamenetelmä, Joensuun kasvatuksellinen pienluokkamalli, Aggression portaat -interventio sekä Together at school -toimintamalli. Tutkimusaineistoon kuuluvia tuen menetelmiä yhdistävät seuraavat tekijät: tuen kohdistuminen koko ryhmään, laadukas yhteistyö vanhempien kanssa, sosioemotionaalisten taitojen opettaminen, positiivinen pedagogiikka, systemaattisuus ja johdonmukaisuus sekä käyttäytymisen opettaminen. Tutkimuksen tulosten perusteella voidaan todeta, että näitä edellä mainittuja keinoja hyödyntämällä, käyttäytymistä voidaan tukea suomalaisessa alakoulussa tehokkaasti ja vaikuttavasti.
Now showing items 4153-4172 of 7170