Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

  • Hypén, Sonja (2023)
    Nuorten talousosaamisesta on oltu huolissaan, koska nuorten velkaantuminen ja maksuhäiriömerkinnät ovat yleistyneet. Heikkoon osaamisen on etsitty syitä muun muassa koulutusjärjestelmästä, mutta aikaisemmat tutkimukset ovat myös osoittaneet, että muun muassa sosioekonominen tausta on yhteydessä nuorten talousosaamiseen. Aikaisemmissa tutkimustuloksissa on myös havaittu jo vuosikymmeniä sitten, että kotitausta on yhteydessä nuorten koulumenestykseen. Suomalaisten nuorten talousosaamista on kuitenkin tutkittu vielä suhteellisen vähän, minkä takia vuoden 2018 PISA talousosaamisen arvioinnin tulokset antavat tärkeää tietoa suomalaisnuorten talousosaamisen tasosta. Tutkimuksessa tarkastellaan miten nuorten sosioekonominen tausta näyttäytyy vuonna 2018 saaduissa talousosaamisen arvioinnin PISA-tuloksissa. Tutkimus toteutettiin empiirisenä tutkimuksena, jossa tutkimusaineistoa analysoitiin temaattisen analysoinnin avulla. Tutkimusaineistona käytettiin Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisemaa PISA18 Talousosaamisen arvioinnin raporttia, mihin on koottu talousosaamisen päätulokset, tutkimuksen arviointinäkökulmat sekä aineisto. Kuten aiemmatkin tutkimukset ovat osoittaneet myös talousosaamisen tuloksissa sosioekonominen tausta vaikutti nuorten talousosaamisen tasoon. Ylimpään sosioekonomiseen neljännekseen kuuluvat nuoret saivat parempia tuloksia talousosaamisen arvioinnista verrattuna alimpaan neljännekseen kuuluviin. Sosioekonominen tausta näyttäytyi niin nuorten rahanlähteissä, rahankäytössä kuin talousosaamisen tiedonlähteissäkin. Saaduista tuloksista huolenaiheena nousi esille nuorten osaamisen tason välinen suuri vaihtelu sekä sen kytkeytyminen sosioekonomiseen taustaan.
  • Hoffrén, Noora (2020)
    Tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää kuluttajuuden vaikutuksia nuorten identiteettiin, nuorten kokemuksia omista taloustaidoista ja tekijöitä, jotka vaikuttavat niihin. Myös käyttörahan määrään vaikuttavia tekijöitä tarkasteltiin. Aiemmat vähäiset tutkimukset aiheesta osoittavat vanhempien olevan suuressa asemassa taloustaitojen opettamisessa, ja että kuluttajakasvatusta kaivattaisiin kouluihin enemmän. Tutkielmassa otetaan selvää, miten kuluttajuus vaikuttaa nuorten identiteettiin, minkälaisiksi nuoret kokevat taloustaitonsa sekä mitkä tekijät vaikuttavat nuorten taloustaitoihin ja käytettävissä olevan rahan määrään. Tutkielma toteutettiin kuvailevana kirjallisuuskatsauksena kuudesta tutkimusjulkaisusta. Kuvailevan kirjallisuuskatsauksen tarkoituksena oli muodostaa luonteva kokonaiskuva nuorten taloustaidoista. Aineisto hankittiin pääosin hakukone Googlea ja Google Scholaria sekä Helsingin yliopiston hakupalvelu Helkaa hyödyntäen. Aineiston analyysissä käytettiin sisällönanalyysiä, jotta saatiin parhaiten ja edustavimmin kuvattua tekstin merkitykset. Aineiston käsittelyyn käytettiin teemoittelua, eli tekstissä esiintyneet ilmaisut jaettiin viiteen värikoodattuun luokkaan. Nuorten käyttämät tavarat ja palvelut sekä oma tyyli olivat tärkeitä osia itsensä esille tuomisessa ja itsetunnon kohottamisessa. Nuoret ilmaisivat itseään ja sosiaalista asemaansa erityisesti (merkki)vaatteilla. Isoa osaa nuorista kiinnosti oman rahankäytön suunnittelu ja talousasiat. Heillä oli kattava käsitys, minkälaiset piirteet omasi taloustaidoiltaan huono henkilö verrattuna henkilöön, jonka taloustaidot olivat hyvät. Talousosaamisen tasoon vaikuttivat nuoren oma kiinnostus talousasioita ja -taitoja kohtaan sekä talousopetukseen osallistuvat tahot ja niiden käyttäjäystävällisyys. Nuorille jaettavan taloustiedon oppimateriaalin luomisessa tärkeintä oli sen käytännöllisyys ja ajankohtaisuus nuoren elämään juuri sillä hetkellä. Käytettävissä olevan rahan määrään vaikutti eniten sukupuoliero, mutta myös sosioekonomisella asemalla, perhetaustalla ja asuinpaikkakunnalla oli merkitystä.
  • Salovuori, Emil (2018)
    Preventing younger generation’s social exclusion is one of the greatest challenges of our time. The consequences of social exclusion reflect on economy and as human suffer-ing. Even though the subject has been researched very recently and quite extensively, the phenomenon has not decreased after different kind of interventions in the light of statistics. Different interview-based researches and knowledge based on experience help finding the core of the issue around the young people’s agency. The seminar essay focuses on finding the factors that limit the agency of younger generation who are using or are on the edge of using the public services. The research method used in the seminar essay is a literature survey, which is a theoretical survey of the research literature related to the phenomenon. Younger generation’s agency is examined through three different aspects: (1) the social capital and trust, (2) participation and loneliness and (3) different forms of power. The frame of reference is the public service system which is often the link for the young person to be part of the society. Social capital and trust, which are each other’s preconditions, were essential factors limiting young people’s agency. The fundamental causes to the situation appeared to be the experi-ences of not participating and loneliness. The consequence of these experiences is not be-ing able to have social capital. Different social networks play a great role in building the young person’s agency. In addition, different forms of power seemed to restrict young people es-pecially when using the public service system. Categorising way of talking about young peo-ple and labelizing them highlighted young people not confronting each other and their thought-lessness. Confronting young people by their problems seems to be discouraging and making them more passive.
  • Kaisto, Soila (2018)
    Objective. Studies have shown that callous-unemotional traits in adolescents predict delinquency but only recently the moderators and mediators of this association have become of interest. The aim of this review of literature is to discuss the effects of neighborhood, witnessing violence and peers on delinquent behaviour of callous-unemotional youth. Results and conclusions. The role of the neighborhood was not unambiguous. One study found that the callous-unemotional traits were more stronly associated with delinquent behaviour in higher risk neighborhoods, another study concluded that the effects of callous-unemotional traits on delinquent behaviour was invariant across the levels of neighborhood disorder whereas third one neighborhood had an effect on the quality, not quantity, of delinquent behaviour. Witnessing violence fully mediated the relationship between callous-unemotional traits and all types of delinquency, but exposure to violence in the form of direct victimization mediated only the relationship between callous-unemotional traits and substance delinquency. Callous-unemotional traits were associated with a greater likelihood of adolescent offending in groups compared to other antisocial youth and assuming the role of a leader in the group. These results can be interpreted in the light of the callous-unemotional traits these adolescents have (i.a. lack of empathy and remorse, shallow emotions, being less sensitive to punishment, sensation-seeking). These explain their tendency towards delinquency independent of the neighborhood context and manipulation of others in group crime, among other things.
  • Hotti, Riku (2024)
    Tämän tutkimuksen tarkoituksena on kuvailevan kirjallisuuskatsauksen avulla selvittää, millä tavoin yläkouluikäisten nuorten väliset ikätoverisuhteet ovat yhteydessä heidän kokemaansa kouluviihtyvyyteen. Tutkimuskysymyksiksi muovautuivat seuraavat kysymykset: Millainen vaikutus nuorten välisillä vertaissuhteilla on nuoren kokemaan kouluviihtyvyyteen? Mitkä eri tekijät nuorten vertaissuhteissa vaikuttavat heidän kokemaansa kouluviihtyvyyteen? Hypo-teesina on, että nuorten vertaissuhteet vaikuttavat vahvasti nuorten kokemaan kouluviihty-vyyteen niin positiivisessa kuin negatiivisessakin mielessä. Teoriapohja muodostui avainkä-sitteiden ympärille, jotka olivat nuoruus, vertaisuhteet sekä kouluviihtyvyys. Näitä käsitteitä avattiin tarkemmin tutustumalla aiempiin tutkimuksiin. Aineistonkeruu suoritettiin 2023 loppuvuoden aikana. Aiheeseen liittyviä aiempia tutkimuksia etsittiin lähinnä Googlen Scholar -tietokannasta. Tutkimuksia etsittäessä käytettiin seuraavia hakusanoja; nuoruus, nuorten vertaissuhteet, peer relations, school satisfaction, kouluhyvin-vointi sekä kouluviihtyvyys. Tämän lisäksi joitakin aineistoja löydettiin myös Helsingin yliopis-ton keskuskirjasto Kaisasta. Määrittelin löytämästäni aineistosta kouluviihtyvyyttä edistäviksi tekijöiksi positiiviset kaveri-suhteet, vertaisten hyväksynnän ja tuen sekä vertaisten myönteisen suhtautumisen koulua kohtaan. Kouluviihtyvyyttä heikentäviä tekijöitä vertaissuhteissa olivat taas epävarmat kave-risuhteet, kiusaaminen sekä vertaisten kielteinen ja välinpitämätön suhtautuminen koulua kohtaan. Koska vertaissuhteet vaikuttavat nuorten kokemaan kouluviihtyvyyteen niin vah-vasti, tulisi niitä tutkia vielä enemmän. Aionkin pro gradu -tutkielmassani tutkia tapauskohtai-sesti vielä tarkemmin nuorten välisiä vuorovaikutussuhteita kouluviihtyvyyden näkökulmasta.
  • Forsbacka, Jonas (2017)
    Syftet med den här avhandlingen är att granska mediebilden av män och maskulinitet i det finländska public service-bolaget Yles podcast Ted och Kajs podcast utgående från Karen Ross teori om maskulinitet i kris. Avhandlingen undersöker dels på vilket sätt maskulinitet och manlighet lyfts fram i podcasten och dels mera specifikt om den förlegade idén om män som maskulina macho-män reproduceras genom innehållet i podcasten. Enligt Karen Ross teori om maskulinitet i kris, från studien Gendered media – Women, men, and identity politics (2010), har det i modern tid varit och blivit vanligt att se porträtt av män i medierna som en oansvarig och barnslig man som intresserar sig för sex, snusk och stereotypt manligt kodade ämnesområden. Ross kallar mannen för ”den nya grabben” och beskriver honom som en modern man som ironiskt skämtar med det förlegade macho-idealet, den stereotypa maskulina mannen från förr, men som samtidigt reproducerar en onyanserad bild av vad män och maskulinitet är. I och med reproduceringen av den nya grabben porträtteras också onyanserade bilder av vad kvinnor och kvinnlighet är, och sexistiskt innehåll i medierna reproduceras trots att medieproducenten menar att innehållet är oseriöst och ska läsas som humor. Teorin om maskulinitet i kris visar hur ironiserande medieinnehåll reproducerar stereotypa bilder av vad män och maskulinitet, och kvinnor och femininitet, är Podcaster är ständigt medverkande i det sociala konstruerandet av könsidentiteter, det gör det relevant att undersöka hur könsroller porträtteras i dagens medieinnehåll i podcaster. Podcasten är ett livfullt och engagerande medium, som knyter starka band till publiken. Det har sedan tidigare inte gjorts särdeles många vetenskapliga studier om podcasten som medieplattform, bland annat eftersom att podcasten är ett relativt nytt medium i dagens medielandskap. Ted och Kajs podcast är den mest lyssnade podcasten som görs på svenska i Finland. Metoden som tillämpas i avhandlingen är innehållsanalys stödd på närläsning. Analysen i avhandlingen är gjord som fallstudie – i avhandlingen undersöks fem avsnitt ur Ted och Kajs podcast valda genom ett strukturerat slumpmässigt urval. Närläsningen görs genom att avsnitten har transkriberats och analyserats. I avhandlingen kan man läsa exempel ur de transkriberade avsnitten. I teoridelen av avhandlingen diskuteras bland annat begreppen genus och könsroller samt humorns och ironins funktioner, detta i linje med Ross teori. Avhandlingens resultat visar att flera aspekter av Ross teori om maskulinitet förekommer i de analyserade avsnitten ur Ted och Kajs podcast. I podcasten reproduceras bilden av den oansvariga och ”dumma” mannen som intresserar sig för snusk och sex, och humor och ironi används som en täckmantel för den onyanserade bilden av män och manlighet. I en del av exemplen som lyfts fram i avhandlingen reproduceras stereotypt macho-manliga ideal rakt av, medan det utgående från en del av exemplen kan konstateras att macho-manlighet är något som Ted och Kaj som producenter för podcasten inte kan identifiera sig med. Ted och Kajs podcast är en humorpodcast, och aspekter av ironins roll som ett godkännande för att skapa, utgående sexistiskt innehåll från Ross teori, förekommer i podcasten.
  • Kuronen, Roni (2018)
    Utvecklingen av internet under de senaste tio åren har orsakat att idrottsklubbars egen kommunikation på sociala nätverkstjänster och deras webbplatser blivit en allt viktigare del av klubbarnas marknadsföring. Syftet med undersökningen var att se hur väl inhemska ishockeylag kommunicerar med sina supportar på sociala nätverkstjänster och på sina webbplatser, i jämförelse med ett antal nordamerikanska lag från NHL. Från den inhemska ligan undersöktes IFK Helsingfors, Kärpät, TPS och Tappara. Från NHL undersöktes Boston Bruins, Winnipeg Jets, Vegas Golden Knights och Minnesota Wild. Tjänsterna som beaktades var Facebook, Instagram, Twitter, Youtube, Snapchat, klubbarnas egna mobilapplikationer och webbplatser. Studien genomfördes genom att följa hur ishockeyklubbarna använder sina webbplatser och konton på sociala nätverkstjänster under en två veckor lång period (9–22.4.2018). De sociala nätverkstjänsterna och webbplatserna kodades om till separata enheter där enheternas egenskaper fungerade som variabler. En kvantitativ innehållsanalys gjordes över resultaten. Undersökningen visade att det finns skillnader i klubbarnas kommunikation. De största skillnaderna mellan de inhemska och nordamerikanska klubbarna uppstod i användningen av Snapchat och i skapandet av innehåll till den egna webbplatsen. Bland de övriga enheterna fanns inte lika stora skillnader. De inhemska klubbarna använde sammanlagt 61,5 procent av de möjligheter som beaktades i undersökningen. Motsvarande siffra för NHL-klubbarna var 80 procent.
  • Fabritius, Inger (2021)
    Tiedekunta - Fakultet - Faculty Pedagogiska fakulteten, Kandidatprogrammet i pedagogik Tekijä - Författare - Author Inger Fabritius Työn nimi - Arbetets titel Nyblivna lärares uppfattningar om att leda mångprofessionella team inom småbarnspedagogiken Oppiaine - Ämne – Subject Studieinriktningen för lärare inom småbarnspedagogik Työn laji/ Ohjaaja - Arbetets art/Handledare - Level/Instructor Kandidatavhandling, Marina Lundqvist Aika - Datum - Month and year April 2021 Sivumäärä - Sidantal - Number of pages 41 s. + 1 s. bilagor Tiivistelmä - Referat – Abstract Syfte med denna studie är att ta reda på hurdana uppfattningar nyblivna lärare inom småbarns-pedagogiken har om att leda det mångprofessionella teamet. Det är viktigt med tanke på att läraren inom småbarnspedagogik har det pedagogiska ansvaret för barngruppen och förväntas leda teamet och tillsammans med sina kolleger skapa en gynnsam verksamhetskultur för barngruppen i enlighet med läroplanen. På grund av de stora förändringar ledarskapet inom dagvården har gått genom de senaste åren förklarar Fonsén (2014) att det nu är viktigt att diskutera vem som leder vad och på vilket sätt. Några forskare vid Helsingfors universitet har startat forskningsprojektet Hållbar verksamhetskultur inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning vid Helsingfors universitet svenska studieinriktning för lärare inom småbarnspedagogik för att förbättra lärarnas utbildning med tanke på ledarskap och hållbarhet. Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där 8 nyblivna lärare inom småbarnspedagogik intervjuades. 4 av intervjuerna transkriberades och användes i denna kandidatavhandling. Analysen är en hermeneutisk analys. Resultatet av studien visar att de nyblivna lärarnas uppfattning om hur det är att leda mångprofessionella team är mångfasetterad. De har inte en klar uppfattning om vem som ingår i det mångprofessionella teamet. Det till trots tar de sin uppgift att leda barngruppen pedagogiskt och att leda det mångprofessionella teamet mot uppsatta mål på största allvar. De har den uppfattningen att det ingår i att leda det mångprofessionella teamet att skapa en så bra verksamhet som möjligt för barnen. För att göra det behövs det goda relationer, tillit, samarbete, god kommunikation, diskussioner, lyhördhet och empati samt kunskap om varandras kunskapsområden. Avainsanat – Nyckelord Ledarskap, småbarnspedagogik, mångprofessionella team, samarbete Säilytyspaikka - Förvaringsställe - Where deposited Helsingfors universitetsbibliotek – Helda/E-thesis (examensarbeten)
  • Beijar, Alexander (2021)
    Trots att Twitter som social medieplattform inte har slagit igenom bland privatpersoner och befolkningen i Finland lika stort som internationellt, så har det ändå blivit ett ställe där journalister snappar upp nyheter, och ett ställe där politiker och myndigheter informerar om nyheter. Därför har jag i den här avhandlingen studerat användningen av Twitter i Svenska Yles nyhetsbevakning på webben. Mitt syfte med avhandlingen är att genom kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys studera i hur stor utsträckning Twitterinlägg bäddas in eller refereras till i Svenska Yles nyhetsbevakning. Jag är även intresserad av att ta reda på vilken funktion Twitterinlägg har i nyhetsartiklarna, och vem det är som står bakom de Twitterinlägg som används. Genom kvantitativ innehållsanalys har jag i avhandlingen analyserat samtliga 377 artiklar som Svenska Yle publicerade på sin webb svenska.yle.fi under vecka 49 år 2020. Av dem innehöll 22 innehåll från Twitter, edera inbäddat eller hänvisat till. De 22 artiklarna har sedan inkluderats i analysen, och deras funktion, skribent och kategorier har analyserats. Eftersom det också krävs en del tolkning av innehållet för att kunna genomföra studien så innehåller studien också kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att det främst är sportredaktionen på Svenska Yle som använder sig av Twitter i sin nyhetsbevakning, och att det i sportnyheterna främst är olika sportlag eller idrottsföreningar vars Twitterinlägg bäddas in eller hänvisas till, för att använda som källa eller för att lyfta upp citat. Twitterinlägg eller hänvisningar till Twitterinlägg förekommer också i inrikes- och utrikesnyheter, men inte i samma utsträckning, och då är det främst politiker eller andra kända personer som får synlighet för sina inlägg. Den här studien lämpar sig som en pilotstudie för en liknande studie med ett större urval och längre analysperiod. I och med att studien endast omfattar en vecka, 7 dagar, så skulle resultatet se annorlunda ut ifall man valde en annan vecka, eller en längre insamlingsperiod. I och med att samtliga analyserade artiklar ändå finns med som bilaga så anser jag att studien är generaliserbar för ifrågavarande vecka.
  • Bergh, Mette (2018)
    Syftet med avhandlingen är att ta reda på vilka nyheter finlandssvenska studenter vid Helsingfors universitet konsumerar på det sociala mediet Instagram. Allt fler mediehus publicerar nyheter på sociala medier och däribland på Instagram. Genom att ta reda på vad studenter vid Helsingfors universitet helst läser på Instagram kan man få reda på vad som genererar mest visningar och gillningar på Instagram. Undersökningen görs med en enkät som 67 finlandssvenska studenter vid Helsingfors universitet har svarat på om sina nyhetsvanor på Instagram. Respondenternas svar om hur mycket de konsumerar nyheter på Instagram, vilka nyheter de överlag helst konsumerar, vilka nyhetskonton de följer på Instagram och hur de tycker att nyheterna borde publiceras på Instagram har analyserats. Resultaten jämförs även med tidigare forskning om nyhetskonsumenten på sociala medier och med forskning kring nyhetsförmedlingen på sociala medier. Respondenterna konsumerar överlag helst nyheter om politik, men på Instagram är det nyheter om våldsdåd eller brott samt om kändisar och skvaller som fångar uppmärksamheten i ett Instagramflöde. Enligt respondenterna borde nyhetsmedierna publicera mer nyheter om politik och om vetenskap. Helst ska nyheterna publiceras som en bild eller video i det fasta flödet på Instagram med nyheten i bildtexten eller alternativt som en instastory. Åsikten överlag om nyheter på Instagram bland respondenterna är att Instagrams syfte inte är att vara en kanal för nyhetsförmedling, men många konsumerar ändå nyheter via Instagram.
  • Koskinen, Eleonoora (2021)
    Tavoitteet. Käsitöiden harrastaminen on olennainen osa monien äitien vapaa-ajanviettoa. Käsitöiden harrastamisen kirjo on laaja ja harrastamisen taustalla on erilaisia syitä. Käsitöihin liittyy voimakkaita positiivisia mielikuvia niin niitä itse tekevien, kuin muidenkin mielissä. Käsi-työtaidot ovatkin arvostettua pääomaa. Käsitöiden tekeminen on yleensä pakon tai velvolli-suuden sijasta miellyttävä mahdollisuus. Moni kokeekin käsityöharrastuksen rentouttavaksi ja voimaannuttavaksi. Tämän tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää nykypäivän äitien vapaa-ajan viettotapoja. Erityisesti tarkastellaan syitä käsitöiden tekemiseen tai niiden tekemättö-myyteen. Tutkimuksella haluttiin selvittää myös, vaikuttaako lapsuudenkodin käsityöharras-tukset siihen tekevätkö äidit käsitöitä nykypäivänä. Menetelmät. Toteutin tutkimuksen kyselytutkimuksena. Verkkokyselyyn vastasi anonyymisti 45 äitiä, iältään he olivat 24-51 -vuotiaita. Jaoin linkkiä kyselylomakkeeseen Facebookissa suljetussa äitiryhmässä sekä WhatsAppissa eräässä äitiryhmässä. Lisäksi jaoin linkkiä joille-kin ryhmiin kuulumattomille äideille. Analysoin aineistoa sisällönanalyysillä. Muodostin vas-tauksista teemoja. Tulokset ja johtopäätökset. Äideillä on vähän vapaa-aikaa ja se aika halutaan viettää mielui-sella mutta hyödyllisellä tavalla. Tämän aineiston pohjalta voi sanoa, että nykypäivän äidit harrastavat monipuolisesti käsitöitä. Äidit myös mielsivät käsitöiksi hyvin erilaisia asioita. Lapsuudenkodin käsityöharrastukset eivät näyttäneet aina olevan yhteydessä siihen, kuinka äidit harrastavat käsitöitä nykypäivänä. Äiti, jonka kotona oli tehty käsitöitä, ei kuitenkaan välttämättä tehnyt niitä nyt. Vastaavasti äiti, jonka kotona ei ollut tehty käsitöitä, saattoi hy-vinkin tehdä niitä nykypäivänä. Suurin osa vastaajista teki käsitöitä ja niitä oli tehty myös hei-dän lapsuudessaan. Äitien vapaa-ajanvietossa näkyi selvästi perhe- ja kotikeskeisyys. Käsi-työt olivat liikunnan jälkeen toiseksi suosituin tapa viettää vapaa-aikaa. Käsityöt suuntautuivat tyypillisesti kotiin tai perheen käyttöön ja ne tehtiin useimmiten tarpeeseen. Suurimmat syyt sille, miksi äiti ei tehnyt käsitöitä oli ajan- ja kiinnostuksenpuute. Vapaa-aikaa on vähän ja sitä ei välttämättä tahdota käyttää käsitöihin, ellei niistä erityisemmin nauti.
  • Miila, Vesio (2019)
    This Bachelor´s thesis is about to explain empirically what correctional vocational education and employment after the sentence in Finland is. The thesis has been implemented by qualitative study extract. The thesis follows research ethics and guidelines of Finnish National Board on Research Integrity (TENK). Method guides have been used. The thesis aims to increase the consciousness of the correctional education. The thesis is based on the character of the public discussion and a social and scientific need. In Finland, the subject has not been researched extensively, so further studies of the thesis would be valuable. The research data has been collected with two methods: by writing task completed by prisoners who study vocational education and by a group interview with staff who work in an open prison. The research data was collected at the end of the year 2018 and during the spring of the year 2019. The correctional vocational education can be thought as an expression of lifelong learning. This study shows that lifelong learning links the correctional vocational education and employment together in three different ways: education as enabler of the employment, studying as developing the own know-how and a reform of the vocational education. The results bring out a critical viewpoint: vocational education institutions have less responsibility of the learning than ever and the responsibility has been transferred to workplaces. This study shows that studying vocational education during the prison term is based on different motives. The most important motives are developing own know-how and advantages which are obtained through studying. Studying is meaningful because the prisoners are interested in study fields. Studying during prison term is not that different than studying in everyday life. The results describe employment after the sentence through three themes: preparing to working life during the prison term, optimistic attitude towards employment and the importance of employment as a booster of life. In prison term the basis of employment after the sentence is built by education, workplace learning and vocational guidance. Employment brings different benefits, for example withdrawal from the criminal way of life, day rhythm and incoming.
  • Hagqvist, Emilia (2017)
    The purpose of the bachelor’s thesis is to study newly qualified kindergarten teacher’s expectations on occupation and how they experienced the work. The purpose of this research was to find out what expectations kindergarten teachers have, how these expectations have been fulfilled, what kind of support did kindergarten teachers get in the beginning of their career and how they think the education gave skills for the occupation. The theoretical background focuses on what it is like to go from being a student to working life and, also what it means to be a kindergarten teacher. Previous research will be presented of kindergarten teachers working experiences and challenges faced in the beginning. Research method used was a qualitative interview with influences from hermeneutics. Three newly qualified kindergarten teachers with less than two years work experience were interviewed for the research. The results of this research show that the kindergarten teachers had different experiences of the first years working. The expectations were high and everyone looked forward to start working. The expectations were partly met and there where things that were different than thought for example how kindergarten teachers are viewed, the roll of kindergarten teacher and how hard it is to work in a group with 0–3– year– old children. Two out of three kindergarten teachers considered that they got support in working and one kindergarten teacher experienced a lack of support. The kindergarten teachers thought that the education had given skills for the job, even if they thought some things were missing from the education.