Browsing by Title

Få samhällskriser har fått så mycket medial uppmärksamhet under så lång tid som covid-19-pandemin. Medierna har en central roll som informationsförmedlare under kristider, som till exempel coronapandemin, eftersom allmänhetens behov av kommunikation är stort under en kris. Krisjournalistik präglas ofta av ett alarmistiskt tonläge i och med att krisens skadeverkningar och antalet personer som drabbas lyfts fram i rapporteringen. Å andra sidan kan krisjournalistiken ha ett lugnande tonläge och exempelvis betona att samhället håller krisen under kontroll. Syftet med avhandlingen är att undersöka tonläget i Expressens och Svenska Yles coronarapportering under januari 2022. Elva artiklar valdes ut från respektive källa. Analysen genomfördes på basis av ett kodningsschema där varje artikel kategoriserades enligt huvudkategorierna ”Alarmistisk” och ”Lugnande”. För respektive huvudkategori skapades tre tillhörande underkategorier, för att förklara hur tonläget uppnås. Totalt kunde 17 artiklar kodas som alarmistiska och tre som lugnande. Sju av de alarmistiskt kodade artiklarna var publicerade på Expressen och en på Svenska Yle. Två artiklar, båda publicerade på Expressen, kunde inte kategoriseras som vare sig alarmistiska eller lugnande.

Denna kandidatavhandling utforskar sambandet mellan objektivitetsprincipen och valbarhetskriterierna för kommunala förtroendevalda och deras skyldighet att anmäla om sina bindningar. Med valbarhet menas inom kommunalförvaltning de kriterier som måste uppfyllas för att en person kan bli vald till ett förtroendeuppdrag. Dessa kriterier styrs genom regleringar inom kommunallagen 2015/410. Mitt syfte med avhandlingen är att granska hur objektivitetsprincipen förhåller sig till kriterierna och hur dessa påverkar de förtroendevaldas uppdrag. Valbarhetskriterierna begränsar dels rätten att delta i kommunal påverkan samtidigt som kriterierna tryggar objektiviteten och funktionaliteten i den kommunala förvaltningen. Begränsningarna av valbarheten ska tolkas på ett sådant sätt, att det inte begränsar rätten till deltagandet i lokalt beslutsfattande i allt för hög grad. Samtidigt har valbarhetskriterierna betydelse för att garantera tilltron till och objektiviteten i förvaltningen. Anmälan om bindningar för de förtroendevalda togs in i kommunallagen 2015/410. I denna avhandling har en granskning av kommunala register över bindningarna utförts för att undersöka hur väl principen tillämpas som en del av den nuvarande kommunala förvaltningen samt att se samband mellan kommunalt påverkande och bindningar till näringsliv eller betydelsefulla ekonomiska tillgångar. Båda dessa kriterier ska garantera att den kommunala förvaltningen styrs av objektivitet och öka tilltron till kommunal förvaltning. Forskningsfrågan behandlas genom den rättsdogmatiska metoden, i vilken forskningsfrågan granskas mot bakgrunden av juridisk litteratur, rättspraxis, förarbeten och annan relevant litteratur. För anmälan om bindningar utvidgar jag granskningen av forskningsfrågan genom en komparativ studie mellan tre finländska kommuner och deras register för anmälan om bindningar. De förtroendevaldas deltagande har påverkats av valbarhetskriterierna speciellt i sådana fall där de förtroendevalda har en ledande ställning i företag och bolag som kan ha väsentlig fördel eller lida skada av kommunalt beslutsfattande. Även tjänsteförhållanden under de kommunala organen kan begränsa valbarheten. Förhållandet mellan den förtroendevaldas uppdrag och ställning i företag har ibland blivit föremål för tolkning av högsta förvaltningsdomstolen. Genom domstolsavgöranden och kommunallagens förarbeten har kriterierna för begränsning av valbarheten tydliggjorts. Granskningen av de kommuner som valts för denna avhandling visar på att anmälan om bindningar har en märkbar betydelse och ökat synligheten av sådana bindningar, som gäller de förtroendevaldas ledande ställningar i företag och sammanslutningar samt ägandet av jord- och markområden. Denna granskning lyfter fram att anmälan om de förtroendevaldas bindningar uppfyller till största delen de lagstadgade kraven. Brister framkommer i registreringen av enskilda förtroendevalda, vissa kommunala organ och framförallt inom uppdateringen av registren. Betydelsen av de fullmäktigas anmälan är en ökad tilltro till förvaltningens objektivitet och till öppenheten i sådana bindningar som speciellt gäller byggande och detaljplanering i kommunen.

Mellan åren 1994 och 2013 har Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) meddelat Finland sammanlagt 18 domar beträffande yttrandefriheten, varav 17 varit fällande. De inhemska domstolarna hade misslyckats med att balansera mellan yttrandefriheten och skyddet för privatlivet då de hade dömt journalister bland annat för spridande av information som kränker privatlivet utan tillräckliga grunder. De fällande domarna ledde till att strafflagen (39/1889) reviderades i början av 2010-talet, men rättsläget beträffande behovet av samtycke vid spridande av information om privatlivet har förblivit oklart. I denna avhandling undersöker jag behovet av samtycke vid spridande av information som gäller privatlivet. Jag kommer att närma mig frågan ur medias perspektiv. I avhandlingen svarar jag på följande fråga: om privatpersonen X berättar om sitt privatliv för mediet A i en intervju, får mediet B citera mediet A och upprepa uppgifterna om X:s privatliv utan X:s uttryckliga samtycke? Som forskningsmetod använder jag den rättsdogmatiska metoden. Undersökningsmaterialet består av Europadomstolens och högsta domstolens avgöranden, straff- och kommunikationsrättslig litteratur samt lagberedningsmaterial. Resultaten av granskningen visar att bedömningen av behovet av samtycke förutsätter en helhetsanalys av de enskilda brottsrekvisiten för spridande av information som kränker privatlivet. Frågan om behovet ska avgöras med utgångspunkt i uppgifterna i det enskilda fallet. Aspekter som påverkar bedömningen är bland annat saksammanhanget där uppgifterna framförs, de ifrågavarande mediernas spridningar samt huruvida uppgifterna bidrar till en diskussion som är av vikt från allmän synpunkt.

Mål. Barn med utmanande beteende har rätt till lämpligt stöd i verksamheten för småbarnspedagogik. Pedagoger inom småbarnspedagogik förutsätts ha yrkeskompetens nog att bemöta dessa barn. Syftet med denna avhandling är att jämföra olika metoder för att bemöta barn med beteendeproblematik samt att betona vikten av förebyggande arbete för att undvika utbrott. De metoder som kommer undersökas är lågaffektivt bemötande och CPS-metoden. En utgångspunkt för avhandlingen är vikten av medvetet bemötande i samspelet med barn med beteendeproblematik och i situationer där barn agerar utåt. Metoder. Avhandlingen är en litteraturöversikt gjord baserad på litteratur och vetenskapliga studier i lågaffektivt bemötande och CPS-metoden. Materialet för forskningsdelen består av sju vetenskapliga artiklar som valts enligt specifika sökord via forskningsdatabaser. Resultat och slutsatser. Att bli bemött på ett lågaffektivt sätt eller med CPS-metoden minskade symptom på beteendeproblematik hos barn och unga. Arbetet med metoderna gjorde att personalen agerade mindre kontrollerande och restriktivt. Båda metoder visade sig vara fungerande för att stödja barn i utvecklingen av sociala och emotionella färdigheter och exekutiva funktioner. Pedagogen har en viktig roll i att stödja barnets utveckling och att förebygga beteendeproblematik. Barn med beteendeproblematik, och specifikt utåtagerande beteende, gynnas av att bli bemötta med lågaffektivt bemötande och CPS-metoden.

The purpose of this thesis is to study how pupils are treated in physical education classes, how the treatment can affect gender equality during classes and how the pupils perceive themselves. Previous research shows that teachers' subconsciousness about their own view of gender and practice can be part of shaping and reproducing gender differences in physical education. Furthermore, previous research has revealed stereotypical beliefs that boys to nature are more suitable for sports than girls. Boys' performance is considered to be the norm for physical education and girls differ from this norm due to their gender. This study aims to analyze PE teachers' attitudes towards gender equality in physical education classes using the following research questions; (1) how does student interaction take place in physical education? and (2) in what way is gender equal education promoted? The thesis is based on a systematic literature review. The research material consisted of nine peer-reviewed articles from eight different countries. The material was found using keywords and keyword combinations from different databases and the material was analyzed through a content analysis. The results of the literature review show that teachers interact with pupils in physical education both verbally and through their practice. There were clear differences in teachers' way of interacting with girls and boys in the way they communicated, how frequently the communication took place and, in the attention paid to achievements. The results also point to scarcity in equality in physical education due to a lack of competence among teachers and teachers' unawareness about their own view of gender and how it affected their own actions.

Kronisk smärta besvärar dagligen var sjunde finländare och en tredjedel har erfarenheter av långvarig smärta. Förutom personligt lidande orsakar kronisk smärta även konstader för samhället i form av sjukfrånvaro och arbetsoförmögenhetspensioneringar. I de nyaste vårdrekommendationerna framhålls ett gott vårdförhållande och en patientcentrerad vårdplanering som grunderna för en god smärtvård. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa de aspekter i bemötandet av en patient med kronisk smärta som är viktiga för en vårdare att beakta med tanke på förutsättningarna för en god vård. Enligt resultaten har bemötandet en stor betydelse för att patienten känner sig trygg i situationen och delger personlig information som är avgörande för den patientcentrerade vårdplaneringen. Kronisk smärta medför att patienten är känslig för socialt avslag samtidigt som det sociala stödet är väsentligt för en lyckad smärtvård. Vårdaren bör undvika icke-validerande kommunikationssätt, överbetonad empati och kroppspositioner som uttrycker makt eftersom dessa upplevs som socialt avslag. Däremot får patienten stöd av ett bekräftande och godkännande bemötande, vilket till och med är viktigare än empati. Vårdaren bör ge tid åt och lyssna på vad patienten vill framföra så att upplevelsen av kontroll över situationen bibehålls för patienten. Detta erbjuder det sociala stöd som patienten behöver för att komma vidare samtidigt som det också möjliggör en vårdplan som beaktar de individuella behoven och den psykosociala situationen. Framtida forskning rekommenderas riktas mot studier i hur patienter har lyckats hitta ett sätt att leva med kronisk smärta eller hur de eventuellt har lyckats bli fria från smärtan. Även studier av det sociala stödet och hur detta kan utnyttjas inom vården för kronisk smärta rekommenderas.

Den sociala media-appen BeReal uppmuntrar sina användare att lägga upp ett foto på sig själva vid ett visst slumpmässigt ögonblick varje dag. Detta är tänkt att vara ett mer autentiskt sätt att interagera än de kuraterade uppdateringarna från andra sociala medier. I detta examensarbete undersöker jag BeReal-applikationens autenticitetsuppfattning och dess positionering som en del av ett bredare profiliskt paradigm, där det är viktigare att investera i profiler inom olika områden av livet. Jag ser BeReal som en del av ett historiskt kontinuum, där nya sociala medier ofta placerar sig i en motsatt relation till sina föregångare och ofta genom att främja sitt eget ideal om autenticitet. Jag utforskar också hur BeReal kan ses som en del av fenomenet autenticitetsnostalgi och hur det utnyttjar olika paradigm för identitetskonstruktion i sin egen användarmiljö. Utöver detta utforskar jag vilken typ av mer panoptiskt äkthetsbegrepp BeReal främjar och hur det kan påverka vårt sätt att tänka kring autenticitet.

Avhandlingen är en jämförande studie över Finland och Sveriges besvärssystem. Avhandlingen behandlar ländernas två besvärsinstitut, det vill säga kommunalbesvär och förvaltningsbesvär på den lokala och regionala nivån. Det handlar om möjligheten att överklaga beslut fattade av kommunerna och regionerna. Finlands regionala nivå uppmärksammas extra mycket eftersom organiseringsansvaret för social- och hälsovården har övergått till de nya välfärdsområdena från och med 1.1.2023. Avhandlingens syfte är att utreda skillnaderna mellan de olika besvärssystemen på en regional- och lokal nivå. Finland och Sverige har ett liknande förvaltningsprocess med ett separat förvaltningsdomstolssystem och jag har därför valt att jämföra dem med varandra. Avhandlingens forskningsfråga är följaktligen: vad är likheterna och skillnaderna mellan besvärsordningen i Finland och Sverige på en lokal och regional nivå? Forskningsfrågan besvaras genom användningen av den traditionella rättsdogmatiska metoden samt den komparativa metoden.

Undersökningens syfte är att samla kunskap om ämnet undervisning i ridning och hästkunskap och ta reda på vilken betydelse som ämnet ges i ridlärarutbildningen. I och med att examensgrunderna för ridlärares yrkesexamen förnyades i samband med den senaste reformen av yrkesutbildningen, är det relevant att ta avstamp i examensgrunderna. Direktiven i examensgrunderna innefattar kompetenskrav för godkänd prestation och därmed också vad som ska studeras i den förberedande utbildningen. I tolkningen och förverkligandet av examensgrunderna har yrkeslärarna en viktig roll och det finns många faktorer som påverkar utfallet. Den övergripande forskningsfrågan är: På vilket sätt tolkar och förverkligar yrkeslärare examensdelen undervisning i ridning och hästkunskap? Som metod valdes kvalitativ temaintervju med intervjuer av två verksamma yrkeslärare som undervisar i ämnet. Materialet analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Resultatet visar att lärarna tolkar innehåll och krav i examensgrunderna mycket lika. De anser att innehållet speglar den mångsidiga kompetens som ridlärare behöver i sitt arbete på ridskolan. Ridläraren ska kunna handleda ryttare i att utföra tekniska rörelser i ridning men också en förmåga att förmedla känsla understryks. Ridning och hästkunskap ses som sammanflätade. Undervisning i hästkunskap beskrivs som att handleda ryttare i hästens skötsel. Förverkligandet av examensdelens undervisning beskrivs av lärarna som flexibelt och studiecentrerat, och de samarbetar med andra läroanstalter både på nationell och internationell nivå. I undervisningen ses speciellt planering, praktisk övning, observation och feedback som viktiga metoder. Undersökningen visar att ämnet präglas av tradition och tyst kunskap i dagens utbildning av ridlärare. Resultatet kan förhoppningsvis leda till att man reflekterar mera över branschens praxis, och utnyttjar den forskning som finns tillhanda.