Browsing by Title
Now showing items 5089-5108 of 7170
-
(2017)Romantic love is a diverse emotion, which evolves through time. It has fascinated human minds throughout our history. However, the neuroscience of romantic love has been studied for just under twenty years. The first study in the field was published by Bartels and Zeki in 2000. They described romantic love as an emotion consisting of cognitive, emotional, erotic and behavioural components. After that first study, there has been an increasing number of studies all over the world, and thus brain areas activated by love have become a bit more clear. Those areas include ventral tegmental area (VTA), cingulate cortex, striatum and its subareas, insula, cerebellum and different areas of the frontal cortex. The aim of this review is to paint a more elaborate picture of the activations found within those areas. The implications of the areas activated to love are also discussed whenever possible. Brain areas activated by love are also compared to the activations found in studies of maternal love and sexual desire. In the end, the limitations of previously conducted studies are discussed and possible trends for future studies of the neuroscience of romantic love are suggested.
-
(2023)Tämän tutkimuksen tavoitteena on tarkastella, kuinka Ramadan näkyy kotitalousopetuksessa. Teemaa lähestytään erityisesti kotitalousopettaja näkökulmasta keskittyen siihen, kuinka opettajat suunnittelevat ja toteuttavat kotitalouden opetusta Ramadanin aikana, tuoko Ramadan mukanaan haasteita tai mahdollisuuksia kotitalousopetukseen ja kaipaavatko kotitalousopettajat tukea paastonaikaiseen opetukseen. Aiemmat tutkimukset aiheeseen liittyen ovat keskittyneet muun muassa monikulttuurisuuteen tai uskontojen vaikutukseen kotitalousopetuksessa, joten tämä työ tarjoaa uuden näkökulman keskittyen Ramadaniin. Tutkielma toteutettiin laadullisena eli kvalitatiivisena tutkimuksena. Aineisto kerättiin pääkaupunkiseudun kotitalousopettajilta haastatteluin. Osallistujista (n=5) neljä vastasi sähköpostitse ja yksi kasvotusten. Aineisto analysoitiin sisällön analyysin avulla. Tulokset osoittavat, että osa opettajista ei tee erityisjärjestelyitä kotitalousopetukseen Ramadanin tai paaston aikana, mutta tunneilla aikaansaannokset kuten leivonnaiset voi jokaisessa koulussa pakata halutessaan mukaan kotiin. Opettajien kokemat Ramadaniin liittyvät haasteet kotitalousopetuksessa vaihtelivat koulujen välillä, mahdollisuuksiksi mainittiin erityisesti Ramadania noudattavien oppilaiden mahdollisuus käydä aiheesta avointa keskustelua. Ramadaniin liittyvien käytäntöjen tutkiminen kotitalousopetuksessa auttaa ymmärtämään opetusta moninaisuuden tukemisen näkökulmasta. Jatkotutkimuksena aihetta olisi tärkeää tutkia myös Ramadania noudattavien oppilaiden näkökulmasta.
-
(2019)Jugoslavien bildades efter andra världskriget och i tiotals år levde de olika befolkningsgrupperna sida vid sida. Men även det hade sitt slut. Efter president Josip Broz Titos död började nationalismen växa och oroligheter råda. Mellan åren 1992 och 1995 låg Jugoslavien i krig och det värsta blodbadet hände i Bosnien och Hercegovina. Mitt syfte med denna avhandling är att undersöka på vilket sätt bosniaker benämns i Hufvudstadsbladet i april 1992 i jämförelse med de andra två befolkningsgrupperna: bosniska serber och bosniska kroater. Kriget i Bosnien utbröt i april, vilket är orsaken till att den månaden valdes. Artiklarna valdes ut från förstasidan och utrikessidan i tidningen. Totalt 24 artiklar publicerades under april månad. Metoden som används i avhandlingen är kritisk diskursanalys och med hjälp av ett schema kommer fyra artiklar att analyseras på en djupare nivå. Mitt mål är att hitta olika teman samtidigt som ordval, aktörer och källa noteras. Tidigare forskning visar att medierna använde sig av nationella termer under krigen i Jugoslavien. Resultaten i denna avhandling visar att benämningen på alla tre befolkningsgrupper används inkonsekvent. I 14 av 24 artiklar benämns bosniaker som muslimer, medan de två andra befolkningsgrupperna får behålla sin nationella term. Även i Hufvudstadsbladet i april 1992 används nationella termer, vilket kan leda till oklarhet hos läsaren. Hen behöver ha en viss bakgrundskunskap för att förstå vad som egentligen händer – vilka aktörerna är och vad de gör. Likaså gavs relativt lite direkta lägesrapporter från Bosnien under april månad. Majoriteten av artiklarna baserar sig på information från olika nyhetsbyråer och endast två artiklar var skrivna av Hufvudstadsbladets egen reporter. I framtida forskning kan man därför diskutera orsaken till att Hufvudstadsbladet hade så få egna texter. Var intresset så pass lågt, eller var det för farligt för journalisterna att resa dit? Likaså kan man till exempel intervjua personer som varit med i kriget och se ifall informationen i tidningarna stämmer överens med deras egna erfarenheter.
-
(2020)Den här studien jämför rapporteringen om mordet på den svenska journalisten Kim Wall i den finska tidningen Helsingin Sanomat och den danska tidningen Politiken. Syftet med studien är att undersöka hur mycket synlighet fallet fick i de analyserade tidningarna och hur Wall och Madsen framställdes i dem. Studien består av en kvantitativ innehållsanalys av artiklar från tidsperioden 10.8.2017-26.4.2018 samt en kvalitativ innehållsanalys av några av de här artiklarna. Den här tidsramen är utvald utgående från de mest centrala händelserna kring mordet – från att Wall gick ombord på Madsens ubåt i Köpenhamn till att Madsen dömdes för mordet på Wall. Den kvantitativa innehållsanalysen visar att Politiken publicerade fler artiklar om fallet än Helsingin Sanomat. Den kvalitativa innehållsanalysen visar att artiklarna om Wall var väldigt lika till sitt innehåll i båda tidningarna – både vad gäller rubrik, innehåll och bildsättning. Analysen visar också att Politiken valde att inte publicera Madsens namn förrän han dömdes.
-
(2018)Syftet med denna kandidatavhandling är att undersöka eventuella skillnader i rapporteringen om reportagemagasinet Amos arv på två finlandssvenska redaktioner. Amos arv granskar kritiskt föreningen Konstsamfundet och framför allt makthavarna i samfundet. Jag analyserar redaktionella texter publicerade på Yle Nyheters och Hufvudstadsbladets webbplats under en veckas tid efter att magasinet publicerats. Forskningsmaterialet består av totalt åtta artiklar. Tre på HBL:s webb och fem på Yle Nyheters. Jag använder mig av kvalitativ innehållsanalys och utgår ifrån gestaltningsteorin eller framing som jag valt att kalla det i min avhandling. I och med att jag använder mig av framing räcker det inte att jag endast analyserar artiklarna från en synvinkel. Jag närmar mig artiklarna från olika synvinklar och analyserar olika aspekter för att få en så heltäckande bild av rapporteringen som möjligt. Det blir tydligt att rapporteringen hos Yle Nyheter och HBL skiljer sig från varandra. Båda redaktionerna har valt egna infallsvinklar. Yle Nyheter fokuserar långt på Konstsamfundets vd Kaj-Gustaf Bergh och hans kommentarer i magasinet, medan HBL:s rapportering är mångsidigare. På samma gång syns det en försiktighet i HBL:s rapportering medan Yle Nyheter inte är rädda för att skräda till orden vad gäller K-G Berghs utlåtanden i magasinet. Eftersom min forskning behandlar ett specifikt ämne från en kort tidsperiod, kan man inte generalisera skillnaderna i rapporteringen hos HBL och Yle Nyheter. För att få en heltäckande bild av rapporteringen borde man göra vidare forskning om olika ämnen från en längre tidsperiod.
-
(2024)I denna avhandling granskas rasifiering och gränser som fenomen och hur de kan beskrivas och analyseras som processer och handlingar. För att göra detta diskuteras även begreppet “ras” för att tydligare visa vad rasifiering är. Dessutom diskuteras olika kategoriseringar av migranter, för att illustrera hur rasifiering kan komma i uttryck och hur gränser görs och upprätthålls av de människor som är i kontakt med dem. Eftersom gränser och rasifieringsprocesser hör till två olika akademiska traditioner har jag valt att koppla ihop dessa genom att granska “flyktingkrisen” 2015 och med hjälp av bland annat medieanalyser diskutera hur både gränser och rasifieringsprocesser förekom under “krisen”. Dessutom kommer begreppet islamofobi behandlas som en form av rasifiering för att ytterligare visa hur rasifieringsprocesser tedde sig under “flyktingkrisen”. Syftet med denna avhandling är att diskutera hur “ras” och rasifiering syns i gränsskapande, samt hur gränser och rasifieringsprocesser upprätthålls vid territoriella gränser. För att underlätta avgränsningen av ämnet i denna avhandling ligger större fokus på territoriella gränser, samtidigt som även mer flytande former av gränsgörande behandlas. En av de mest slående iakttagelserna i denna litteraturöversikt är hur likartade processer gränser och rasifiering vid närmare anblick är. Ett exempel på detta är hur både gränser och rasifiering som processer påverkas av den historiska, geografiska och spatiala kontexten de granskas i. Processernas likhet i kombination med det politiskt instabila läget i världen i och med Rysslands anfallskrig mot Ukraina, samt Finlands och Sveriges inträde i NATO visar vikten av fortsatt forskning som kombinerar dessa två ämnen.
-
(2018)The purpose of this thesis was to study racism in Finland in the 21st century. The goal was to find out young people`s experiences about racism at school and in their free time and also to examine their attitudes about discussing racism. I also wanted to study antiracist strategies for people involved in antiracism work. Previous Finnish researches about these subjects focus on children`s and young people`s experiences about racism, everyday racism in the youth relations and antiracist education. The thesis is a systematic literary review which includes five peer reviewed articles published in different scientific journals. For my literary review I chose recently published acrticles that talk about racism and antiracism education. The key selection criteria was that the young people were included in the research and their opinions were heard and it was possible to find antiracist strategies for the people involved in antiracism work that they should implement in their work. The research results showed that the majority of the youth with multicultural background have personal experiences of racism: harassment, discrimination, isolation, verbal and physical violence. The need to talk about racism is great and majority of them are interested about taking part in civic action against racism. The youth are requesting that there would be discussions about racism at schools and in the youth activities. Antiracist strategies were discovered in this study. Teachers should learn how to recognize, question and deconstruct structures of power in the schools social interaction situations and speak against discrimination at school and elsewhere. When discussing racism it is necessary to think about the goals and the questions before the conversation and connect history to present. It is important to discuss about the hierarchies of power, share personal experiences and think about different antiracist strategies. Categorizing people should be questioned. In youth work they should listen young people`s wishes about the arranged activities and they should consider positive discrimination for the young people with multicultural background..
-
(2021)Mitt syfte med avhandlingen är att ta reda på ifall rasism sker i den finländska skolan och hur den tar sig uttryck. Avhandlingen är baserad på litteratur och tidigare forskning. Avhandlingen utgår ifrån att det råder en vithetsnorm i den finländska skolan och att vardagsrasism är minst lika allvarligt som den strukturella rasismen. Centrala begrepp i avhandlingen är etnocentrism, vithetsnorm, rasism, vardagsrasism, andrafiering, mellanförskap och exklusion. Avhandlingen är en litteraturöversikt och baserar sig därmed på tidigare forskning och litteratur som är relevanta för ämnet. Som sökord har jag använt mig av termer som: rasism, skola, etnisk diskriminering, mångkulturell skola, vardagsrasism, Finland. I resultatet kommer det fram att rasism är ett fenomen som existerar i den finländska skolan. Det kommer även fram att vardagsrasism är ett utbrett fenomen i den finländska skolan och att vardagsrasismen tar sig i uttryck främst genom generaliseringar och fördomar. I resultaten kommer det även fram att även om det finns en vilja att motverka rasism så är den ofta svår att motverka i och med att den ofta inte ses för just rasism och då blir det svårt att ta itu med den.
-
(2021)Rasismin tunnistaminen sen kaikilla tasoilla opetuksessa sekä suomalaisessa koulutusjärjestelmässä on ollut tärkeä ja ajankohtainen yhteiskunnallinen kysymys. Yhteiskunnallinen keskustelu on koskenut erityisesti antirasistisen kasvatuksen ja koulutuksen toteuttamista kouluissa ja oppilaitoksissa. Tämän tutkielman tavoitteena oli luoda kokonaiskuva valitun kirjallisuuden pohjalta siitä, miten rasismi tunnistetaan suomalaisissa kouluissa ja oppilaitoksissa. Näkökulmana oli erityisesti rasismin kokemukset ja kokemuksissa ilmenevät rasismin muodot sekä niiden tunnistaminen. Tutkielman tutkimuskysymys on 1) Millä tavoin lähdeaineistossa kuvataan rasismia ja rasismin kokemuksia kouluissa ja oppilaitoksissa? Tämä tutkielma on kuvaileva kirjallisuuskatsaus ja sen aineisto koostui artikkeleista, pro gradusta, väitöskirjoista sekä tutkimuksista, jotka käsittelevät rasismia ja sen kokemuksia kouluissa ja oppilaitoksissa. Analyysimenetelmänä käytettiin teemoittelua, jonka avulla aineiston tutkimuskysymystä käsittelevistä osista muodostettiin kolme pääteemaa. Teemoittelun analyysin keinoin aineistosta nousi kolme pääteemaa rasismin kokemuksille: julkinen rasismi, piilorasismi sekä rakenteellinen rasismi. Aineistosta löytyi runsaasti kuvailua rasismin kokemuksista oppilaiden ja opiskelijoiden näkökulmasta, kun taas opettajien havaintoja rasismista oli aineistossa selvästi vähemmän. Opiskelijat nimesivät kaikkiin kolmeen teemaan kuuluvia rasismin kokemuksia, ja he kuvasivat esimerkkejä erilaisista tilanteista koulun arjessa. Opettajat taas tunnistivat rasismia vähemmän kuin opiskelijat, ja opettajien tunnistama rasismin muoto oli pääosin rakenteellista rasismia. Opettajien oli siis vaikea tunnistaa kouluissa tapahtuvaa julki- ja piilorasismia. Näin ollen kirjallisuuskatsauksen tulos perustelee antirasistisen koulutuksen tarvetta suomalaisissa kouluissa ja oppilaitoksissa.
-
(2020)The aim of this Bachelor's thesis was to search, what kind of relation between racism and mental health there is to be found in the previous studies conducted in the Nordic countries. It has been shown in the previous research literature, that there is a connection between racism and mental health. In Finland, the research on the topic is scarce. Hence the geographical focus is on the Nordic countries as a whole. The theoretical background is derived from the post-colonial per-spective, where it is necessary to take the colonial history in account, as it has been entangled to all areas of life. My theoretical standpoint is in the intersection of Frantz Fanon's thoughts on co-lonialism's relation to mental health, and Sara Ahmed's phenomenology of whiteness. This thesis was conducted as a narrative literature review. My research material consisted of 11 peer reviewed articles collected from the EBSCOhost-database. I did my analysis using theoreti-cally oriented content analysis, as the theories guided the frame of the analysis. Content analysis worked as tool for categorising the material. I created categories derived from the theoretical perspectives. In addition, I used colour codes and concept map in order for me to understand the relations and exceptions. Racism and mental health were conceptualised in many different ways, but in spite of the inco-herent conclusions, the relation between racism and mental health was clear. The results indicated that experiencing everyday racism was common. This in turn shows that whiteness is intertwined to the roots of our societies. The results suggested that immigrants with Somalian background did perceive more experiences of racism, whereas they reported relatively less mental health re-lated symptoms. This could be explained with the Eurocentrism and colonial history of Western mental health. Derived from the results it could be stated, that the Nordic welfare states are not safe for all, and this has alarming consequences for the wellbeing of non-white people. In order to change this, it is crucial to make structural societal changes and to dismantle the neutrality of whiteness.
Now showing items 5089-5108 of 7170