Browsing by Title
Now showing items 5104-5123 of 7170
-
(2024)I denna avhandling granskas rasifiering och gränser som fenomen och hur de kan beskrivas och analyseras som processer och handlingar. För att göra detta diskuteras även begreppet “ras” för att tydligare visa vad rasifiering är. Dessutom diskuteras olika kategoriseringar av migranter, för att illustrera hur rasifiering kan komma i uttryck och hur gränser görs och upprätthålls av de människor som är i kontakt med dem. Eftersom gränser och rasifieringsprocesser hör till två olika akademiska traditioner har jag valt att koppla ihop dessa genom att granska “flyktingkrisen” 2015 och med hjälp av bland annat medieanalyser diskutera hur både gränser och rasifieringsprocesser förekom under “krisen”. Dessutom kommer begreppet islamofobi behandlas som en form av rasifiering för att ytterligare visa hur rasifieringsprocesser tedde sig under “flyktingkrisen”. Syftet med denna avhandling är att diskutera hur “ras” och rasifiering syns i gränsskapande, samt hur gränser och rasifieringsprocesser upprätthålls vid territoriella gränser. För att underlätta avgränsningen av ämnet i denna avhandling ligger större fokus på territoriella gränser, samtidigt som även mer flytande former av gränsgörande behandlas. En av de mest slående iakttagelserna i denna litteraturöversikt är hur likartade processer gränser och rasifiering vid närmare anblick är. Ett exempel på detta är hur både gränser och rasifiering som processer påverkas av den historiska, geografiska och spatiala kontexten de granskas i. Processernas likhet i kombination med det politiskt instabila läget i världen i och med Rysslands anfallskrig mot Ukraina, samt Finlands och Sveriges inträde i NATO visar vikten av fortsatt forskning som kombinerar dessa två ämnen.
-
(2018)The purpose of this thesis was to study racism in Finland in the 21st century. The goal was to find out young people`s experiences about racism at school and in their free time and also to examine their attitudes about discussing racism. I also wanted to study antiracist strategies for people involved in antiracism work. Previous Finnish researches about these subjects focus on children`s and young people`s experiences about racism, everyday racism in the youth relations and antiracist education. The thesis is a systematic literary review which includes five peer reviewed articles published in different scientific journals. For my literary review I chose recently published acrticles that talk about racism and antiracism education. The key selection criteria was that the young people were included in the research and their opinions were heard and it was possible to find antiracist strategies for the people involved in antiracism work that they should implement in their work. The research results showed that the majority of the youth with multicultural background have personal experiences of racism: harassment, discrimination, isolation, verbal and physical violence. The need to talk about racism is great and majority of them are interested about taking part in civic action against racism. The youth are requesting that there would be discussions about racism at schools and in the youth activities. Antiracist strategies were discovered in this study. Teachers should learn how to recognize, question and deconstruct structures of power in the schools social interaction situations and speak against discrimination at school and elsewhere. When discussing racism it is necessary to think about the goals and the questions before the conversation and connect history to present. It is important to discuss about the hierarchies of power, share personal experiences and think about different antiracist strategies. Categorizing people should be questioned. In youth work they should listen young people`s wishes about the arranged activities and they should consider positive discrimination for the young people with multicultural background..
-
(2021)Mitt syfte med avhandlingen är att ta reda på ifall rasism sker i den finländska skolan och hur den tar sig uttryck. Avhandlingen är baserad på litteratur och tidigare forskning. Avhandlingen utgår ifrån att det råder en vithetsnorm i den finländska skolan och att vardagsrasism är minst lika allvarligt som den strukturella rasismen. Centrala begrepp i avhandlingen är etnocentrism, vithetsnorm, rasism, vardagsrasism, andrafiering, mellanförskap och exklusion. Avhandlingen är en litteraturöversikt och baserar sig därmed på tidigare forskning och litteratur som är relevanta för ämnet. Som sökord har jag använt mig av termer som: rasism, skola, etnisk diskriminering, mångkulturell skola, vardagsrasism, Finland. I resultatet kommer det fram att rasism är ett fenomen som existerar i den finländska skolan. Det kommer även fram att vardagsrasism är ett utbrett fenomen i den finländska skolan och att vardagsrasismen tar sig i uttryck främst genom generaliseringar och fördomar. I resultaten kommer det även fram att även om det finns en vilja att motverka rasism så är den ofta svår att motverka i och med att den ofta inte ses för just rasism och då blir det svårt att ta itu med den.
-
(2021)Rasismin tunnistaminen sen kaikilla tasoilla opetuksessa sekä suomalaisessa koulutusjärjestelmässä on ollut tärkeä ja ajankohtainen yhteiskunnallinen kysymys. Yhteiskunnallinen keskustelu on koskenut erityisesti antirasistisen kasvatuksen ja koulutuksen toteuttamista kouluissa ja oppilaitoksissa. Tämän tutkielman tavoitteena oli luoda kokonaiskuva valitun kirjallisuuden pohjalta siitä, miten rasismi tunnistetaan suomalaisissa kouluissa ja oppilaitoksissa. Näkökulmana oli erityisesti rasismin kokemukset ja kokemuksissa ilmenevät rasismin muodot sekä niiden tunnistaminen. Tutkielman tutkimuskysymys on 1) Millä tavoin lähdeaineistossa kuvataan rasismia ja rasismin kokemuksia kouluissa ja oppilaitoksissa? Tämä tutkielma on kuvaileva kirjallisuuskatsaus ja sen aineisto koostui artikkeleista, pro gradusta, väitöskirjoista sekä tutkimuksista, jotka käsittelevät rasismia ja sen kokemuksia kouluissa ja oppilaitoksissa. Analyysimenetelmänä käytettiin teemoittelua, jonka avulla aineiston tutkimuskysymystä käsittelevistä osista muodostettiin kolme pääteemaa. Teemoittelun analyysin keinoin aineistosta nousi kolme pääteemaa rasismin kokemuksille: julkinen rasismi, piilorasismi sekä rakenteellinen rasismi. Aineistosta löytyi runsaasti kuvailua rasismin kokemuksista oppilaiden ja opiskelijoiden näkökulmasta, kun taas opettajien havaintoja rasismista oli aineistossa selvästi vähemmän. Opiskelijat nimesivät kaikkiin kolmeen teemaan kuuluvia rasismin kokemuksia, ja he kuvasivat esimerkkejä erilaisista tilanteista koulun arjessa. Opettajat taas tunnistivat rasismia vähemmän kuin opiskelijat, ja opettajien tunnistama rasismin muoto oli pääosin rakenteellista rasismia. Opettajien oli siis vaikea tunnistaa kouluissa tapahtuvaa julki- ja piilorasismia. Näin ollen kirjallisuuskatsauksen tulos perustelee antirasistisen koulutuksen tarvetta suomalaisissa kouluissa ja oppilaitoksissa.
-
(2020)The aim of this Bachelor's thesis was to search, what kind of relation between racism and mental health there is to be found in the previous studies conducted in the Nordic countries. It has been shown in the previous research literature, that there is a connection between racism and mental health. In Finland, the research on the topic is scarce. Hence the geographical focus is on the Nordic countries as a whole. The theoretical background is derived from the post-colonial per-spective, where it is necessary to take the colonial history in account, as it has been entangled to all areas of life. My theoretical standpoint is in the intersection of Frantz Fanon's thoughts on co-lonialism's relation to mental health, and Sara Ahmed's phenomenology of whiteness. This thesis was conducted as a narrative literature review. My research material consisted of 11 peer reviewed articles collected from the EBSCOhost-database. I did my analysis using theoreti-cally oriented content analysis, as the theories guided the frame of the analysis. Content analysis worked as tool for categorising the material. I created categories derived from the theoretical perspectives. In addition, I used colour codes and concept map in order for me to understand the relations and exceptions. Racism and mental health were conceptualised in many different ways, but in spite of the inco-herent conclusions, the relation between racism and mental health was clear. The results indicated that experiencing everyday racism was common. This in turn shows that whiteness is intertwined to the roots of our societies. The results suggested that immigrants with Somalian background did perceive more experiences of racism, whereas they reported relatively less mental health re-lated symptoms. This could be explained with the Eurocentrism and colonial history of Western mental health. Derived from the results it could be stated, that the Nordic welfare states are not safe for all, and this has alarming consequences for the wellbeing of non-white people. In order to change this, it is crucial to make structural societal changes and to dismantle the neutrality of whiteness.
-
(2023)Tutkimuksen tavoitteena oli selvittää, miten rasismista keskustellaan ja miten sitä käsitellään suomalaisessa korkeakoulukontekstissa ja erityisesti opettajankoulu-tuksessa aiemman tutkimuksen perusteella. Korkeakoulukontekstilla tutkimukses-sa perehdyttiin yleisesti suomalaiseen yliopistoinstituutioon ja kasvatustieteelli-seen tiedekuntaan. Tutkimuksessa tarkasteltiin miten rasismia oli tutkittu ja käsitel-ty, miten rasismia tunnistettiin ja millaisin käsittein rasismista puhuttiin sekä minkä-laista koulutusta rasismiin liittyen oli annettu korkeakoulutuksen kentällä. Kasva-tustieteen parissa rasismia on tutkittu paljon alemmilla koulutustasoilla, kuten pe-ruskoulussa kun taas rasismin tutkimus korkeakoulutuksessa on jäänyt vähäisem-mälle huomiolle. Viime vuosina opiskelijat ja media ovat nostaneet esille kasvavis-sa määrissä esiin yliopiston toimintaympäristössä esiintyvää rasismia ja syrjiviä käytänteitä, joiden käsittely on ollut puutteellista. Rasismiin liittyvät kannanotot se-kä samalla tutkimusten vähäisyys kertovat aiheen ajankohtaisuudesta ja tärkey-destä. Tutkimuksessa tuodaan esiin korkeakoulutuksen parissa vallitsevia arkisia ja tieteellisiä käytänteitä, joita kasvatusalan ammattilaiset välittävät tulevan ammat-tinsa työympäristöihin. Tutkimus toteutettiin kuvailevana kirjallisuuskatsauksena ja tutkimusmetodiltaan katsaus on integroiva. Aineistoa tarkasteltiin sisällönanalyysin menetelmällä. Tut-kimuksella rakennettiin kattavaa kokonaiskuvaa siitä, millä tavoin rasismista puhu-taan korkeakoulutuksessa ja erityisesti opettajankoulutuksessa sekä kasvatustie-teellisellä tutkimuskentällä. Kirjallisuus keskittyi teemoiltaan rasismiin ja sen eri muotoihin, korkeakoulutukseen, opettajankoulutukseen, kolonialismin perintöön koulutusinstituutioissa, monikulttuurisuuteen ja antirasistisiin koulutuksiin. Tarkas-teltaviksi aineistoiksi tutkimusta varten valikoitui tutkimuskirjallisuutta, julkisia kan-nanottoja, ajankohtaisia kyselyitä sekä uutisia. Pääosin tutkimusaineistoina toimi-vat suomalaiseen kontekstiin sijoittuvat tutkimukset. Tulokset osoittivat, että rasismin ilmiötä tarkastelevissa tutkimuksissa nousi esiin pääteemoja, jotka toistuivat useissa aineistoissa. Rasismiin liittyvien tutkimusten määrä oli noussut kasvavissa määrin viime vuosikymmeninä. Tutkimusten määrän nousu liitettiin rasismin ilmiön uutuuteen, joka tuli esille rasismin ilmiön tutkimuk-sissa osana maahanmuuttajien määrän lisääntymisenä Suomessa. Kirjallisuudes-sa huomio rasismin suhteen kohdistettiin myös vähemmistöryhmien kokemiin so-siaaliseen syrjintään. Suomalaisessa yhteiskunnassa yleisissä keskusteluissa, tie-teenkentällä ja korkeakoulutuksen toiminnassa huomio rasismin ilmiön suhteen tuotiin useimmiten esiin rasismia ja syrjintää eri muodoissa kokeneiden vähemmis-tönedustajien toimesta. Aineistojen perusteella yliopisto puuttui rasismiin liittyviin ongelmiin vasta kun ne oli tuotu esiin muiden toimijoiden toimesta. Yliopistojen ta-pa myös reagoida rasismin ilmenemiseen korkeakoulukontekstissa esittäytyi läh-tökohtaisesti ongelmallisena. Tulosten perusteella suomalaisessa opettajankoulutuksessa rasismia on käsitelty pääosin antirasistisen pedagogiikan, erilaisten antirasististen ja kulttuurienvälisten koulutusten, kulttuuritietoisuuden ja monikulttuurisuuden käsittelyn myötä tutki-muksissa. Tutkimuksissa ja erilaisissa koulutuksissa rasismista puhuttiin useimmi-ten vastaavilla korvaavilla termeillä kuten monikulttuurisuuden tai antirasismin kä-sitteiden kautta. Helsingin yliopiston kasvatustieteellisessä opiskelevat toivat esiin vuoden 2019 kyselyssä, että opettajankoulutuksessa käsitellään rasismia vähäi-sesti ja sitä tunnistetaan heikosti yliopiston toimesta. Kyselyssä tuli myös esille, että tiedekunnan kouluttajien puhetavoissa oli havaittavissa rasistisia piirteitä eikä yli-opistokoulutus antanut opettajille konkreettisia työkaluja rasismin käsittelemiseen opettajan ammatissa käytännöntasolla. Kasvatustieteellisessä tiedekunnassa oli herätty rasismin ilmiön käsittelyn suhteen kuitenkin jollain tasolla, koska kyselyn jälkeen tiedekuntaan oli palkattu tasa-arvo ja yhdenvertaisuuden asiantuntija sekä tiedekunnassa teetettiin taskuopas tasa-arvosta ja yhdenvertaisuudesta. Rasismin tunnistamiseen ja käsittelyyn liittyvät koulutukset eivät myöskään taanneet syrjivien käytänteiden muuttumista. Todelliseen muutokseen rasismin käsittelyn suhteen edellytettiin konkreettisia toimintatapoja niitä käsittelevissä ympäristöissä. Tärkeää on, että rasismin ilmiön tarkastelun tutkimusta kehitetään ja laajennetaan korkeakoulutuksessa sekä erityisesti kasvatustieteellisen tiedekunnan tiedeympä-ristössä. Tulevaisuuden kasvatusalan ammattilaiset sisäistävät koulutuksestaan normeja ja käytäntöjä, kuinka rasismia ymmärretään ja käsitellään arkisissa ympä-ristöissä, edes vieden nämä opitut normit koulumaailmaan ja esimerkillisesti lasten keskuuteen.
-
(2020)Tutkimuksen tavoitteena oli koota yhteen tietoa haasteista, jotka kohdistuvat rasismista käytävään keskusteluun. Tutkimuksen kontekstina toimii perusopetus ja painopiste nojaa sekä yhteiskunnan rakenteisiin että rasismia omakohtaisesti kokeneisiin oppilaisiin. Ajankohtaisen ja yhteiskunnallisesti merkittävän ilmiön juuret ovat syvällä historiassa ja tämä heijastelee myös kouluympäristöön. Rasismi latautuneena ilmiönä näyttäytyy suomalaisessa peruskoulussa vaiettuna, vähäteltynä ja kiisteltynä. Tutkimus toteutettiin integroivana kirjallisuuskatsauksena ja se pohjautui yhtä poikkeusta lukuun ottamatta vuoden 2010 jälkeen ilmestyneille vertaisarvioiduille tutkimuksille. Keskeistä aineistoon valikoituneissa tutkimuksissa oli myös se, että ne käsittelevät rasismia Suomen koulukontekstissa. Tuloksien pohjalta oli muodostettavissa kolme kategoriaa, jotka toimivat kaikki osaltaan esteinä rasismista keskustelemiselle. Ensimmäisenä kategoriana näyttäytyvät rakenteelliset piirteet, jotka ovat kerrostuneet kouluinstituuttiin historian valtasuhteiden kautta. Rakenteisin piiloutuneet rasistiset normit, kuten ”lännen” diskurssi, toisintavat ajatukset ja värisokeus eivät anna tilaa omien kokemuksien esiin nostamiselle, jolloin lapset ja nuoret joutuvat vaikenemaan. Toiseksi kategoriaksi muotoutuvat rasismia omakohtaisesti kokeneiden oppilaiden haasteet tuoda julki kokemuksiaan perusopetuksen kontekstissa. Kokemuksien taakka ja kouluympäristön kangistunut keskustelukulttuuri ajavat oppilaat vähättelemään ja piilottelemaan kokemuksiaan rasismista. Viimeinen kategoria tiivistää opettajien aseman rasismista käytävässä keskustelussa. Oppilaiden esiin nostamien näkemyksien mukaan, opettajat eivät ole valmiita tai halukkaita keskustelemaan rasismista. He myös vähättelevät oppilaiden kokemuksia. Näiden tekijöiden lisäksi myös julkinen keskustelu rasismista on vähäistä. Vaikka peruskoulun lähtökohdat tulkitaankin tasa-arvoisiksi, kyseinen instituutio toimii osaltaan modernin kolonisaation valtasuhteiden toisintajana ja epätasa-arvoisten rakenteiden piilottajana. Kouluyhteisön tehtävänä näyttäytyy kyseisten rakenteiden tunnistaminen ja rasismista keskusteleminen.
-
(2022)Tavoitteet. Tutkielman tavoitteena on muodostaa yleiskatsaus rasismiin suomalaisessa peruskoulussa niin rakenteissa kuin sosiaalisissa suhteissa. Opettajat ovat julkisen vallan käyttäjiä ja keskeinen osa koulun toimintaa ja lasten koulukokemuksia, joten huomio kohdistui erityisesti heihin. Lisäksi tutkielman tavoitteena on tunnistaa ja nimetä rakenteellisen rasismin ilmentymiä suomalaisessa koulujärjestelmässä. Menetelmät. Tutkielma muodostui yleiskatsaukseksi rasismista koulussa narratiivisen kirjallisuuskatsauksen menetelmien mukaisesti analysoimalla lähdeaineistoa teoriataustan avulla. Koska tutkielman tutkimustehtävä liittyi juuri suomalaisen peruskoulun rasismiin, tutkielman aineistoksi valikoitui lähinnä suomalaisesta tutkimuskirjallisuudesta koostuva otos. Narratiiviselle kirjallisuuskatsaukselle ei ole kovin tiukkoja metodisia sääntöjä, mikä mahdollisti vapaamuotoisemman aineiston tulkinnan ja jäsentelyn. Keskeisen teoriapohjan tutkielmalle muodostivat arkipäivän rasismi, rakenteellinen rasismi ja valkoisuus Lähestyin tutkimustehtävääni kysymyksillä Millä tavoin rasismi ilmenee suomalaisen peruskoulun sosiaalisissa tilanteissa? ja Mitä on rakenteellinen rasismi suomalaisessa koulukontekstissa? Tulokset ja johtopäätökset. Tutkielmassa koulukontekstissa ilmenevä rasismi jäsentyi rakenteelliseen rasismiin ja arkipäiväisempään vuorovaikutustilanteissa ilmenevään rasismiin. Rakenteellinen rasismi on läsnä esimerkiksi koulujärjestelmämme perusteissa, suomi toisena kielenä ja kirjallisuus oppiaineessa ja näyttäytyy myös opetushenkilökunnan koostumisessa lähes poikkeuksetta valkoihoisista opettajista. Opettajien rasismin kiistäminen, kyvyttömyys tunnistaa rasismia ja puuttua siihen näyttäytyvät keskeisenä osana rasismia suomalaisessa peruskoulussa. Erityisesti rasismin kiistämisen ollessa kantavana teemana (valkoisten) opettajien suhteessa rasismiin, näyttäytyy se keskeisenä osana koulun rakenteellista rasismia.
-
(2024)Avhandlingens syfte är att sammanställa internationell forskning kring rasism och rasifiering inom barnskyddet i och med att temat är mindre undersökt i finländsk kontext samtidigt som färska inhemska studier (Anis & Malin, 2023; Kääriälä m.fl., 2020) visar att barn och unga med utländsk bakgrund är oftare placerade utanför hemmet jämfört med barn och unga med finländsk bakgrund. Jag granskar vad internationell forskning säger om hur rasism och rasifiering kommer i uttryck inom barnskyddet och vilka åtgärder som rekommenderas genom en scoping review. Materialet består av 19 referentgranskade artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan åren 2010–2024. De inkluderade studierna analyseras med hjälp av en induktiv innehållsanalys enligt Pollocks m.fl. (2023) rekommendationer för en scoping review. Tre teman identifierades för den första frågan, nämligen vithetsnorm, färgblindhet samt fördomar och stereotyper. Icke-vita familjer evalueras på basen av normer, standarder och praktiker för den vita medelklassen och de som avviker från normerna problematiseras. Det finns en eftersträvan till rasneutralitet och färgblindhet på olika nivåer samtidigt som negativa representationer av icke-vita grupper i den offentliga debatten och media påverkar professionella och har effekter för hur familjer bemöts inom barnskyddet. Bland åtgärderna som rekommenderades kunde jag identifiera fyra teman: utbildning och reflektion, ökad diversitet, samarbete med familj och samfundet och lagstiftning och policy. Det finns ett behov av att utveckla utbildningen i socialt arbete kring ras, rasism och rasifiering men det krävs även förändringar på en strukturell och institutionell nivå och ett tätare samarbete med familjerna och lokala föreningar och organisationer för att motverka rasism.
-
(2020)Objectives. Prenatal maternal health and lifestyle choices are known risk factors for later child development, but mental risk factors such as prenatal stress are less known. There are estimates that about a half of all mental disorders begin by the age of 14, but the trajectory of developmental psychopathology can extend to a much earlier period, possibly even to the fetal period. The main objective of this review is to examine the association between prenatal maternal stress and childhood externalizing symptoms defined as conduct problems and hyperactivity. Additionally, it aims to find out which mechanisms explain this possible association. Methods. Information retrieval was conducted from two databases, Ovid Medline and PubMed. The keywords were prenatal stress, offspring externalizing symptoms, hyperactivity and conduct problems. Ten original research articles were found. These articles were published between 2005-2019 and examined two- to 12-year-old children. Results and conclusions. The results of the articles consistently indicate that prenatal maternal stress was associated with childhood behavioral problems and hyperactivity. This association remained after controlling for other prenatal risk factors. Possible mechanisms to explain this association were mother’s risen cortisol levels and children’s amygdala size. However, one article found the association between prenatal stress and childhood externalizing symptoms to exist only indirectly through hostile parenting, postnatal stress and children’s negative affectivity. The amount of stress experienced and the timing of stress during pregnancy had contradictory results on developing externalizing symptoms. Multiple stressors experienced simultaneously during pregnancy seems to be significant to developing symptoms and stress during the first half of pregnancy seemed to be more significant than stress during the latter half. Also, the association between prenatal stress and hyperactivity seems to be emphasized in boys. More research is needed on the mechanisms that explain the association between prenatal stress and externalizing symptoms in order to utilize information in prevention and intervention.
-
(2018)Autism spectrum disorder (ASD) is a neurodevelopmental disorder, which etiology is largely unknown. Genetic factors have been estimated to explain about 40-80 % of incidence of the disorder, but also environmental factors appear to play a major role in autism etiology. Studies based on hospital records and questionnaires, as well as animal experiments, suggest that inflammation during pregnancy could act as a risk factor for autism spectrum disorders. This review examines the studies, which focus on inflammatory biomarkers, cytokines and C-reactive protein (CRP). They offer detailed information on how prenatal inflammatory state may affect the neurobiological development of the fetus. Studies conducted so far indicate that high levels of certain cytokines during pregnancy are related to autism spectrum disorders. However, the studies do not unambiguously lend support to the association between maternal CRP –levels and autism. Even so, it appears that the mother's inflammatory state during pregnancy is related to neurodevelopmental problems of the fetus, especially when the inflammation has occurred in a critical phase of neurodevelopment. Mechanisms that could mediate the association between maternal inflammatory state and autism are discussed.
-
(2022)Ratkaisukeskeisyyden avulla on mahdollista saada aikaan muutosta. Sitä hyödynnetään esimerkiksi terapiassa, valmennuksessa ja neuvonnassa. Aikaisempien tutkimuksien mukaan ratkaisukeskeisyyden etuna nähdään sen tehokkuus ja lyhytkestoisuus. Aiemmat tutkimukset osoittavat ratkaisukeskeisen neuvonnan soveltuvan oppilaitoksiin, jossa sitä voidaan järjestää oppilaille ja opiskelijoille ryhmänä. Ratkaisukeskeisestä ryhmäneuvonnasta oppilaitoksissa ei ole vielä kovinkaan paljon tutkimustuloksia, joten tutkielmallani lähdin tuottamaan aiheesta lisää tietoa. Kandidaatintutkielmani tarkoituksena oli selvittää ratkaisukeskeisen ryhmäneuvonnan käyttöä oppilaitoksissa, kun sitä järjestettiin oppilaille ja opiskelijoille. Tutkimuskysymykset olivat 1) Miksi ratkaisukeskeistä ryhmäneuvontaa tulisi järjestää kouluissa? ja 2) Minkälaisia tuloksia oppilaille tai opiskelijoille kohdennetulla ratkaisukeskeisellä ryhmäneuvonnalla on saatu aikaan? Toteutin kandidaatintutkielmani integroivana kirjallisuuskatsauksena. Tutkielmani aineisto muodostui kahdeksasta vertaisarvioidusta tutkimusartikkelista, jotka oli julkaistu aikavälillä 2016–2022. Artikkelit olivat ProQuestista ja Google Scholarista. Aineiston analysointi tapahtui perinteisen sisällönanalyysin keinoin ja tämän pohjalta muodostin ala- ja yläkategoriat. Ala-kategoriat olivat hyödyt, järjestäminen kouluissa, mihin asioihin tuloksia saatiin, tulokset ja tehokkuus. Yläkategoriat olivat puolestaan ratkaisukeskeisen ryhmäneuvonnan tarjoaminen oppilaitoksissa ja ratkaisukeskeisellä ryhmäneuvonnalla saadut tulokset. Tuloksien perusteella ratkaisukeskeinen ryhmäneuvonta soveltuu käytettäväksi oppilaitoksissa oppilaille ja opiskelijoille. Ratkaisukeskeinen ryhmäneuvonta näyttäytyi tehokkaana ja tuloksia aikaansaavana jokaisen analysoitavana olevan artikkelin kohdalla. Ryhmäneuvonnalla aikaansaatujen tuloksien nähtiin myös säilyvän seurantamittauksissa.
-
(2021)Denna avhandling diskuterar huruvida det i Finland är möjligt att anföra förvaltningsbesvär i enlighet med lagen om rättegång i förvaltningsärenden med klimatförändringen och dess effekter som grund. Avhandlingen använder sig av den rättsdogmatiska och den komparativa metoden i sin analys. Avhandlingen stöder sin analys på lagen om rättegång i förvaltningsärenden, klimatlagen och miljöutskottets betänkande till klimatlagen samt internationella konventioner huvudsakligen Europakonventionen. Lagen om rättegång i förvaltningsärenden stadgar om vem som har rätt att anföra förvaltningsbesvär och vilka beslut som för överklagas. Däremot stadgas inte om vilka grunderna för förvaltningsbesvär får eller inte får vara. Avhandlingen analyserar tre rättsfall som är centrala för forskningsfrågan. Fallet Urgenda Foundation v. the State of the Netherlands är den första klimaträttegången i vilken en stat dömts av en domstol att ha misslyckats med att vidta tillräckliga åtgärder mot klimatförändringen. Fallet lyftes fram av Urgenda på basen att den nederländska staten brutit mot Europakonventionen. Samma argumentation som används i Urgenda kan även användas i Finland vid anförandet av förvaltningsbesvär, men eftersom Finlands utsläppspolitik är betydligt strängare än Nederländernas är detta inte troligt. Fallet Friends of the Irish Environment CLG v. the Government of Ireland, Ireland and the Attorney General (FIE) går i Urgenda-fallets fotspår. I FIE används mänskliga rättigheter, specifikt avsaknaden av skyddet för dem, i klagan på samma sätt som i Urgenda. I den komparativa analysen framgår att lagen som står i kärnan av klagan i FIE innehållsmässigt är väldigt lik den finska klimatlagen. Lagen om rättegång i förvaltningsärenden stadgar att klimatlagen och beslut om klimatpolitiska planer som tas inte är beslut som kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Därför kan man inte i Finland angripa klimatlagen på samma sätt som i FIE v. Ireland. Det sista rättsfallet är Youth for Climate Justice v. Austria et al. (YCJ) som ännu inte är avgjort. I fallet lyfter en grupp ungdomar klagan mot 33 länder, däri samtliga EU-medlemmar, för deras bristfälliga åtgärder för att bekämpa klimatförändringen. Om fallet avgörs i YCJ:s fördel skulle det innebära att Europadomstolen anser att klimatförändringen och dess effekter utgör ett hot mot rätten till liv och rätten till privat- och familjeliv och samtidigt att stater har en positiv skyldighet att vidta tillräckliga åtgärder för att bekämpa klimatförändringen för att trygga rätten till liv och privatliv. Genom de tre rättsfallen och analysen av den inhemska lagstiftningen kommer avhandlingen till slutsatsen att man i Finland kan anföra förvaltningsbesvär med klimatförändringens effekter som grund. Vidare kan förvaltningsklagan potentiellt anföras av miljöföreningar och stiftelser liksom i de tre rättsfallen, i situationer som faller under speciallagstiftning och Århuskonventionen.
-
(2021)Syftet med avhandlingen är att undersöka hur den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter tillgodoses inom domstolsväsendet. I avhandlingen utreds också vad rätten till en rättvis rättegång innebär i språkligt hänseende och hur tingsrättsreformen som trädde i kraft år 2019, kommer att påverka den svenskspråkiga partens möjligheter att använda sitt eget språk i de nya domkretsarna. Språkliga rättigheter hör till medborgarnas grundläggande rättigheter och tillgodoseendet av dem är en förutsättning för att även andra grundläggande fri- och rättigheter ska kunna tryggas, såsom rätten till en rättvis rättegång. Enligt den utredning som ingår i avhandlingen kan man dock konstatera att mycket tyder på att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter inte tillgodoses enligt lika grunder inom det finländska domstolsväsendet. Det har visat sig att det råder en stor brist på tillräcklig svenskkunnig personal inom domstolsväsendet, vilket i sin tur försvårat de språkliga rättigheternas tillgodoseende avsevärt. Tingsrättsreformen som trädde i kraft år 2019, har även visat tecken på att försvåra rättsväsendets förmåga att ge service på de båda nationalspråken enligt lika grunder. Även om Finland är ett tvåspråkigt land där man enligt lagen har rätt att använda sitt eget språk hos domstolen och andra myndigheter, kan man enligt resultaten i denna avhandling konstatera att landets medborgare försätts tidvis i en mycket olikvärdig ställning. Därmed vore det särskilt viktigt att myndigheterna vidtar åtgärder i syfte att kunna säkerställa att jämställdhet och likabehandling uppnås i det tvåspråkiga Finland i så hög utsträckning som möjligt.
-
(2021)Avhandlingen fokuserar på att besvara två forskningsfrågor, nämligen huruvida kvinnans självbestämmanderätt tagits i betraktande i den finska och de övriga nordiska ländernas abortlagar, och hur stora rättigheter fostret har tilldelats. För att besvara frågorna och för att jämföra de olika nordiska abortlagarna med varandra har jag utgått från nordisk litteratur om ämnet och också själva lagarna samt lagföreberedningsmaterial. Olika internationella konventioner har legat till grund för diskussionen kring grunderna för kvinnans självbestämmanderätt och fostrets rättigheter och för Finlands del har också bestämmelserna i den finska grundlagen betraktats. I avhandlingen diskuteras bl.a. rätten till privatliv och rätten till att vara fri från diskriminering och hur dessa rättigheter tangerar med rätten att göra abort. Vad gäller fostrets rättigheter förs det en diskussion om fostrets rätt till liv i enlighet med exempelvis artikel 2 i Europakonventionen och olika rättsfall där Europadomstolen resonerat kring artikeln ifråga redogörs för i avhandlingen. I avhandlingen förs det en diskussion om olika situationer där kvinnans självbestämmanderätt och fostrets rättigheter kan komma att stå i strid med varandra och då man kan komma att bli tvungen att göra en avvägning mellan dessa rättigheter och olika synpunkter på vilka rättigheter som borde vägra tyngre presenteras. De nordiska abortlagarna har många gemensamma drag men som en av de större skillnaderna framstår det faktum att i de andra nordiska länderna utförs aborter på kvinnans begäran, medan kvinnor i Finland måste motivera sitt val att göra abort varefter två läkare ska ge sitt utlåtande om saken, vilket kan tolkas som att kvinnans självbestämmanderätt inte uppfylls i Finland. Möjligheterna för en uppdaterad finsk abortlag diskuteras och medborgarinitiativet EgenVilja2020 tas upp i ett eget kapitel.
-
(2023)Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att undersöka hur finska och svenska myndigheter hanterar dröjsmål vid handläggningar av ärenden. Studien fokuserar först på att kartlägga utvecklingen av båda ländernas förvaltningslagar och sedan beskriver den det hur länderna hanterar dröjsmål vid myndighetshandläggningar. I slutet av avhandlingen är mitt syfte att jämföra ländernas förvaltningslagar. I den svenska förvaltningslagen genomfördes en reform år 2018, vilket innebar att enskilda individer kunde begära att myndigheter skulle fatta ett beslut inom sex månader.Den svenska FL-reformen har troligen stött sig på den allmänna europeiska utvecklingen och Europakonventionens krav på att enskilda individer har rätt till en snabb och rättvis behandling av sina ärenden. Den finska förvaltningslagen är däremot äldre och förvaltningsklagan som rättsmedel kan tolkas som ineffektivt eftersom myndigheten kan bli medveten om sin lagstridighet i efterhand. Genom studien har JO rättspraxis och lagförarbeten varit centrala för att skriva om exempel på långsamma myndighetshandläggningar hos både finska och svenska myndigheter. Slutsatser dras om hur Finland kunde utveckla sin förvaltningslagstiftning genom att ta modell av den svenska FL-reformen. Däremot vid tolkning av svenska handläggningstider anses de vara långa i Sverige ännu idag men man kan ändå dra en slutsats att reformen går i rätt riktning i vilken man vill trygga enskilda individers ställning. Sammanfattningsvis klargör denna studie betydelsen av att länder implementerar och utvecklar sina lagar för att upprätthålla en effektiv och jämlik behandling av enskilda individers ärenden. Slutligen kommer avhandlingen fram till att det finns möjlighet för Finland att ta modell av den svenska FL-reformen eftersom man tidigare också gjort det
-
(2021)Uppsatsen diskuterar balansgången mellan skyddet för privatlivet och rätten till liv i underrättelseinhämtning i datatrafik. Balansgången kommer fram då en inskränkning i individens meddelandehemlighet kan leda till information, som hjälper till med att motverka allvarliga hot mot den nationella säkerheten. Uppsatsen utgår från att en grundläggande rättighet kan inskränkas för att trygga en annan. I uppsatsen anser man att det är möjligt att begränsa skyddet för privatlivet för att främja skyddet för rätten till liv. Det centrala i uppsatsen är diskussionen om hur omfattande den tillåtna inskränkningen i skyddet för privatlivet kan vara. Uppsatsen fokuserar på civil underrättelseinhämtning i datatrafik. Underrättelseinhämtning i datatrafik innebär övervakning av kommunikation i nätverk som överskrider den nationella gränsen. Underrättelseinhämtning i datatrafik utförs i Finland av skyddspolisen och Försvarsmakten. Verksamheten skiljer sig från annan liknande verksamhet genom att underrättelseinhämtning i datatrafik riktas endast på trafik var sändaren eller mottagaren är utanför Finland. Underrättelseinhämtning i datatrafik används i första hand för informationsinhämtning som hjälper till med att motverka hot och inte i första hand för att utreda brott. Då liknande verksamhet utförs för att utreda brott handlar det inte om underrättelseinhämtning. Det kan handla om till exempel teleavlyssning. Det kan uppstå flera grundrättighetsproblem i underrättelseinhämtning i datatrafik gällande skyddet för privatlivet och rätten till liv. Bland annat kan myndighetens missbruk av befogenheter leda till för långt gående inskränkningar i skyddet för privatlivet. Alternativt kan det hända att myndigheten inte lyckas med att skydda medborgarnas rätt till liv om den inte använder sig av underrättelseinhämtning i datatrafik. Problematiken diskuteras i uppsatsen med stöd av två fall från Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter. Det första fallet Kotilainen och andra mot Finland handlar om att polisen inte hade agerat tillräckligt aktivt efter att ha fått tips av inkommande skolskjutningarna i Kauhajoki. Fallet illustrerar myndighetens plikt att agera i förebyggande syfte för att motverka hot. Det andra fallet Centrum för rättvisa mot Sverige handlar om en förening som ansåg att de blivit föremål för underrättelseinhämtning i datatrafik. I fallet prövades om det fanns tillräckligt starka rättskyddsmedel i Sverige för att trygga skyddet för privatlivet i samband med underrättelseinhämtning i datatrafik. Fallet illustrerar kravet för tillräckliga rättskyddsmedel för tryggandet av skyddet för privatlivet i underrättelseinhämtning i datatrafik. Civil underrättelseinhämtning i datatrafik möjliggjordes 2019 då lagen om civil underrättelseinhämtning avseende datatrafik 582/2019 trädde i kraft. För att möjliggöra lagen ändrade man på 10§ i grundlagen år 2018. Den tidigare formuleringen möjliggjorde endast inskränkningar i meddelandehemligheten för att utreda brott och därmed var det inte möjligt att utföra underrättelseinhämtning i datatrafik som inte nödvändigtvis innebär att ett brott misstänks. Den nya formuleringen tillåter inskränkande i meddelandehemligheten för att inhämta information om sådant som allvarligt hotar den nationella säkerheten. Det innebär att det är möjligt att inhämta information om fenomen som allvarligt hotar en större grupps liv, som till exempel terrorism. Ändringen kritiserades för att man inte lade till ett förbud mot oriktad övervakning, så kallad massövervakning. Att man inte ansåg att det fanns ett behov för att lägga in förbudet motiverades med att i paragrafen bestäms att meddelandehemligheten inte får inskränkas mer en vad som är nödvändigt för att inhämta informationen. Man ansåg att det inte kan vara nödvändigt att oriktat övervaka all trafik. Ett förbud mot oriktad övervakning inkluderades dock på en lägre nivå i substanslagstiftningen. Förbudet finns, men den är inte lika starkt som den skulle vara om den fanns i grundlagen. Underrättelseinhämtningen i datatrafik kräver alltid tillstånd från en domstol, vilket innebär att domstolen överväger om inhämtningen fyller de krav som lagen förutsätter. Det kommer fram att rätten till liv har en starkare ställning än skyddet till privatliv då det gäller underrättelseinhämtning i datatrafik. Det centrala är att skyddet för privatlivet inte inskränks mer en vad som kan anses vara nödvändigt. Viktigt är att rättighetens kärna ska vara tryggad. Det betyder att övervakning av en individs kommunikation ska vara något som är osannolikt och då det sker ska det vara väl grundat och det ska finnas tillräckligt starka rättskyddsmedel för att skydda individen.
Now showing items 5104-5123 of 7170