Browsing by Title

Tavoitteet. Rikostaustaisten nuorten puheen, kielen ja kommunikaation vaikeuksista on olemassa vähän tutkimustietoa logopedian alalta. Tämän tutkimuksen tavoitteena on selvittää, millaisia puheen, kielen ja kommunikaation vaikeuksia rikostaustaisilla nuorilla ilmenee. Tutkimuksessa tarkastellaan myös näiden ongelmien esiintyvyyttä verrattuna niihin nuoriin, joilla ei ole rikostaustaa. Kolmantena tutkimuskysymyksenä pohditaan, minkälaisia interventiomenetelmiä näihin vaikeuksiin on kehitetty. Menetelmät. Tutkimusmenetelmänä on integroiva kirjallisuuskatsaus. Hakulausekkeeksi muodostui: (”young offender” OR ”juvenile delinquency” OR “youth justice”) AND (speech OR language OR communication) AND (intervention OR treatment OR therapy). Aineistohaku toteutettiin 19.2.2018 kolmessa eri tietokannassa. Aineiston mukaanottokriteereitä olivat artikkelin englanninkielisyys ja se, että artikkeli on kokonaan saatavilla. Haku kohdistettiin vertaisarvioituihin julkaisuihin ja rajattiin julkaisuvuoden perusteella vuosiin 2008–2018. Tulokset ja johtopäätökset. Aineiston perusteella voidaan todeta, että rikostaustaisilla nuorilla esiintyy enemmän puheen, kielen ja kommunikaation vaikeuksia kuin nuorilla, joilla ei ole rikostaustaa. Vaikeuksien ilmentymisen osalta kävi ilmi, että rikostaustaiset nuoret ovat tyytymättömiä omiin kommunikointi- ja lukutaitoihinsa. He myös kokivat taitojen heikkouden vaikuttavan negatiivisesti sekä vuorovaikutustilanteisiin että itsetuntoon. Lisäksi löydettiin näyttöä siitä, että kielelliset vaikeudet olivat yhteydessä suurempaan itsensä vahingoittamisen ja päihteiden väärinkäytön riskiin. Rikostaustaisten nuorten puheen, kielen ja kommunikaation vaikeuksiin kehitettyjen interventiomenetelmien osalta tämän kirjallisuuskatsauksen tulokset ovat lupaavia, mutta tutkimustulosten määrä on vähäinen. Jotta saadaan aikaan kokonaisvaltainen muutos, joka kohentaa puheen, kielen ja kommunikaation vaikeuksista kärsivien rikostaustaisten henkilöiden asemaa ja mahdollisuuksia kokonaisvaltaisesti, tarvitaan puheterapiapalvelujen laajaa integroimista järjestelmään sekä lisää tutkimusta aiheesta.

Syftet med denna kandidatavhandling är att undersöka hur valframgången av det politiska partiet Rörelse nu i det finska riksdagsvalet 2019 påverkats av partiets politiska möjlighetsstruktur. Partiet lyckades vinna ett mandat och blev följaktligen det första nya riksdagspartiet som inträtt genom riksdagsval sedan år 1999. Detta är överraskande, eftersom partiet deltog i valet som ett oregistrerat parti, vilket jag visar att har försvårat partiets förutsättningar för att ställa upp kandidater. Jag använder mig av en teoretisk referensram som bottnar i begreppet politisk möjlighetsstruktur för att visa hur tidigare forskning i nya partier förklarat valframgång av nya partier. I analysen av den politiska möjlighetsstrukturen fokuserar jag särskilt på faktorer med anknytning till valsystemet. Jag använder mig av data om riksdagsvalsresultatet från Justitieministeriets informations- och resultatstjänst. Utifrån denna data uträknar jag Pedersens nettoväljarrörlighet och den effektiva rösttröskeln. Jag analyserar sedan nettoväljarrörlighetens, de effektiva rösttrösklarnas, distriktmagnitudernas och kandidatuppställningens inverkan på partiets vallistors valframgång på valkretsnivå. Resultaten antyder att Rörelse nus politiska möjlighetsstruktur kännetecknats av en höjd kostnad av att ställa upp i val och en försvårad kandidatuppställning. Min forskningsdesign lyckas inte påvisa eller motbevisa statistiska samband mellan valframgång och faktorerna väljarrörlighet, effektiv rösttröskel och distriktsmagnitud.

Problematisk skolfrånvaro är ett mångfacetterat problem som kan leda till långvariga konsekvenser. Därmed är det viktigt att hitta lämpliga strategier för att på bästa sätt kunna stödja närvaron. För att lyckas med det måste vi känna till riskfaktorerna. Syftet med denna avhandling var att identifiera riskfaktorer som kan leda till problematisk skolfrånvaro. Utifrån syftet formades följande forskningsfråga: Vilka riskfaktorer beskrivs i forskningslitteraturen om skolfrånvaro? Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar och en utredning av svenska staten analyserades. Alla de valda materialen behandlade riskfaktorer till problematisk skolfrånvaro. Resultaten tydde på att problematisk skolfrånvaro orsakades av flera faktorer. De vanligaste orsakerna till att eleven inte var närvarande berodde på psykiska besvär, som till exempel depression och ångest. Andra vanliga orsaker till frånvaron var föräldrarnas psykiska ohälsa och att eleven inte fick tillräckligt med stöd i skolan.

Objectives. During the last decades and curriculums the teaching of history in elementary school has changed. Student´s ability to use historical knowledge has become more and more important. This has also influenced on the schoolbooks. The purpose of this study is to analyze the information schoolbooks from different decades give from Crusades, events that are far away from student’s everyday life. The main focus is to analyze the historical reasons and means of historical empathy given in these schoolbooks. Methods. The schoolbooks chosen to this study were Muinaisuudesta nykyaikaan (1970), Historia 6 (1993) and Aikamatka maailman historiaan (2004). The schoolbooks were chosen from different decades, because the interest was also on the change of their content. The chapters about the Crusades were analyzed on what and how they told about historical reasons behind the Crusades and how they enabled historical empathy. This study was theory bound qualitative study. Gained information was analyzed using content analysis and discourse analysis. It was also attached to the wider theory of historical consciousness. Results and conclusions. The reasons given to the Crusades varied on the schoolbooks. The oldest schoolbook gave the least amount of reasons and the reasons given were general. The discourses found on the schoolbooks were the discourse of church, the discourse of appearance and the discourse of identification and emotions. These results reflect the change in the teaching of history and its curriculum.