Browsing by Title

Mål. Tidig forskning presenterar bluffsyndrom som ett fenomen som drabbar högpresterande kvinnor. I modern forskning framträder ett mångfasetterat syndrom, som i arbetslivet kan drabba vem som helst oberoende av bransch eller arbetsposition. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur bluffsyndrom tar sig uttryck i arbetslivet och i vilken utsträckning det finns fö-rebyggande åtgärder. Det teoretiska ramverket baserar sig på tidig forskning och teori, där bluff-syndromets uppkomst och karaktärsdrag diskuteras. Utgående från aktuella studier och det teo-retiska ramverket analyseras bluffsyndromets omfattning i arbetslivet samt förebyggande åtgär-der som arbetsgivare kan implementera i arbetskontext. Metoder. Syftet undersöktes genom en beskrivande litteraturstudie, med en integrerande infalls-vinkel, där tidigare studier analyserades. Analysen bestod av åtta vetenskapliga artiklar daterade mellan åren 2015-2021 och fanns i databaserna Google Scholar, EBSCO, Helka, ScienceDirect, National library of medicine, Elsevier samt Proquest. Artiklar valdes med hjälp av utvalda sökord och genom analyserande av abstrakt och resultat. Resultat och slutsatser. Analysens resultat visar att bluffsyndrom är ett reellt hinder i arbetslivet och har en negativ påverkan på både den enskilda individen och för organisationen i sig. Fak-torer som påverkar bluffsyndrom i arbetslivet är både individuella faktorer, såsom svag själv-bild, rädslan för misslyckande och framgång samt organisatoriska faktorer. Organisatoriska fak-torer har även en påverkan på bluffsyndromets omfattning i arbetslivet. Resultatet visar ytterli-gare att externa strategier innefattande övriga människor är den effektivaste förebyggande meto-den. Både strukturerade förfaringssätt, såsom fortbildning, som ostrukturerade metoder, såsom mentorskap, är effektiva metoder i förebyggande syfte.

Mål. Syftet med denna studie är att ta reda på boksamtalets betydelse för barns socioemotionella färdigheter inom småbarnspedagogiken. Målet är även att påvisa vilka forskningslinjer som existerar och som används av lärare ute på fältet för att öka lärares möjligheter att planera och verkställa en pedagogisk verksamhet som stödjer varje barns socioemotionella färdigheter på ett mångsidigt och givande sätt. Metod. Metoden som användes i denna studie var en litteraturstudie och som förtydligande en systematisk litteraturstudie. Sammanlagt analyserades och utvärderades åtta stycken vetenskapliga artiklar för att rapportera mina forskningsresultat. Resultat och slutsatser. De centrala resultaten i denna undersökning visade att forskning som gjorts om ämnet boksamtalets betydelse för barns socioemotionella färdigheter inom småbarnspedagogiken påvisade liknande resultat och visade därför en stor tillförlitlighet. De motstridigheter som fanns i den analyserade forskningen berodde främst på olika metoder som användes under boksamtalen.

As a result of different on-going conflicts in Europe the refugee crisis has reached new heights. Millions of people are fleeing their homes in hope of finding safer places for them and their families. The on-going crisis has also affected our Finnish society. We need to develop strategies so that we can take care and integrate the people that seek for protection in our country. The integration of refugees is a difficult task that needs a lot of effort and planning. This thesis focuses on the integration of young immigrants. There are several ways of approaching integration, and there are many different ways of trying to enhance the integration of immigrants. Previous studies prove that sports could be a very useful tool when it comes to the integration of immigrants. The aim of this thesis is therefore to investigate if sports can enhance young immigrants integration, and if so, then how. The data was collected through individual interviews with five young immigrants. The interviews focused on the immigrants experiences within sports, and if they experienced that football somehow had affected their integration. The theoretical framework mainly consisted of Erik Erikson’s identity development theory and Henri Tajfel’s social identity theory. This study is qualitative and descriptive to its nature. The results of this study show that sports and in this case football works extremely well when it comes to integrating young immigrants. The young individuals felt that the sport gave them a bigger sense of community and acceptance in the Finnish society. Football also supported the individuals in their identity development and created new and important friendships for the immigrants. The individual’s experiences concerning sport and integration were almost all positive and the study proves that sport and especially football can be a very useful tool when it comes to integrating young immigrants.

This bachelor's thesis applies bona fide group perspective to a natural group and focuses specifically to identity of group members. Bona fide group perspective aims the focus of the research to features of natural groups. Empirical application of bona fide group perspective has so far been scarce. A large finnish media corporation was examined. The empirical part of the study is based on interviews which has then been analyzed. Empirical application of bona fide group perspective has challengies. Basic principles of bona fide group perspective should be found at any natural group but it may be difficult based solely on interviews. Results of earlier studies are difficult to migrate to groups acting in different context.

Syftet med denna kandidatavhandling forska i socialarbetares syn över finska romer samhälleliga situation och deras syn på strukturellt socialt arbete samt reflektioner över finska romers behov av strukturellt socialt arbete. Som teoretisk referensram har använts akademisk litteratur om finska romers samhälleliga position, strukturellt socialt arbete och policy practice. Även en granskning av socialvårdslagen (1301/2014) och särskilt dess paragraf om strukturellt socialt arbete (§7) har varit av intresse i denna studie. De fyra socialarbetarna som intervjuades för avhandlingen hade vid tiden av intervjuerna eller tidigare haft finska romer som klinter. De reflekterade över deras arbete med denna grupp och i allmänhet över hurudant stöd denna grupp kan behöva. Socialarbetarna berättade om deras uppfattningar om strukturellt socialt arbete och vad de ansåg ingick i arbetssättet samt koppling mellan strukturellt socialt arbete och finska romer. De reflekterade även över är denna grupp i behov av strukturellt socialt arbete. Socialarbetarnas reflektioner över finska romers situation och hur de ansåg gruppens position skall förbättras varierade, oavsett att alla var medvetna över att finska romer upplever mer diskriminering än majoritetsbefolkningen och att deras samhälleliga position är sämre än övriga finländares. Ett moment som steg tydligt fram från de samlade materialet var finska romers upplevelser om diskriminering. Vissa socialarbetare upplevde att arbetet med denna grupp skiljer sig inte från andra klienter, medan vissa andra socialarbetare upplevde att växelverkan mellan majoritetsbefolkningen och finska romer är färgade av rasism och fördomar som finska romer möter i vardagen, och på det viset påverkar arbetet i en hög grad med denna grupp. Uppfattningen om strukturellt socialt arbete varierade från en socialarbetare till en annan; det beskrevs innefatta verkande på samhälleligt plan men också handlande på individplan. Hur socialarbetarna uppfattade behovet av strukturellt socialt arbete bland finska romer varierade och olika lösningar presenterades.

Mitt syfte med avhandlingen är att undersöka hurudan hjälp det finns för barn och ungdomar i familjer med missbruk eller psykisk ohälsa. Jag studerar också hur de med hjälp av grupptillhörighet kan lära sig att hantera sin livssituation och det stigma som finns kring att ha en vårdnadshavare med missbruk eller psykisk ohälsa. För att detta ska uppnås handlar forskningsfrågorna om hur gruppledare i Ninni-verksamheten uppfattar barnens livssituation, stigmat de kan uppleva, hur man kan motarbeta stigma och grupptillhörighetens roll i detta. Avhandlingens teoretiska utgångspunkter är stigma och grupptillhörighet. En del barn som lever i familjer med missbruk och psykisk ohälsa kan uppleva stigma kring sin situation och omgivningen kan uppleva stigma mot barnen. Därför är det viktigt att det finns verksamheter som motarbetar detta. Grupptillhörighet, alltså känslan av gemenskap, ses i avhandlingen som ett sätt för barnen att hantera sin livssituation och det stigma de kan uppleva. Materialet består av kvalitativa intervjuer med personer som någon gång har lett en samtalsgrupp inom Ninni-verksamheten. Resultatet visar att barnen påverkas av problematiken i hemmet på olika sätt och att problemen då också hos barnen tar sig uttryck på olika sätt. Enligt resultatet menar gruppledarna i Ninni-verksamheten att både barnen själva och omgivningen upplever stigma mot barnen och att även stigmat kan ta sig uttryck på olika sätt, men att verksamheten har flera olika sätt att motarbeta detta, till exempel via sociala medier. Grupptillhörighet har visat sig vara en viktig faktor i verksamhetens tjänster. Det är alltså lättare för barnen att prata med andra som har liknande erfarenheter.

Etter at Bosnia erklærte seg selvstendig fra Jugoslavia I 1991, ble landet sendt ut I en blodig borgerkrig. Landes befolkning består hovedsakelig av muslimske bosnjaker, serbisk-ortodokse serbere og romersk-katolske kroater. I løpet av borgerkrigen slåss alle de tre gruppene mot hverandre, og det ble gjennomført seksuelle overgrep, etniske rensninger og massehenrettelser. Omtrent 100.000 mennesker ble drept og over to millioner mennesker ble fordrevet fra sine hjem. Etter at krigen ble avsluttet i 1995, består Bosnia fremdeles av de tre etniske gruppene. Hvordan kan demokrati i fungere i slikt land, med en befolkning som er dypt splittet, og hvordan skal et slikt demokrati utformes? I artikkelen Majority rule versuc democray in deeply devided societies fra 1977, trekker Arend Lijphart frem sin teori om konsosierte demokratier. Teorien består av fire viktige kjennetegn på hvordan styresettet skal se ut, og hevder å ha en demokratisk løsning på ustabile samfunn med en dypt splittet befolkning. I kandidatavhandlingen vil de fire kjennetegnene i Arend Lijphart til teori om konsosierte demokratier bli sammenlignet opp mot konstitusjonene til Bosnia og dens to entiteter, Føderasjonen Bosnia-Hercegovina og Republika Srpska. Målet vil være å undersøke i hvilken grad styresettet i Bosnia kan sies å følge kjennetegnene som inngår i Arend Lijphart sin teori om konsosierte demokratier.

Tämän kandidaatintutkielman tarkoituksena oli selvittää, millaisena elävän musiikin herättämä elämys näyttäytyi varhaiskasvatuksessa järjestetyissä konserteissa. Taustateoriana tutkimukselle toimivat elämyksen määritelmät sekä tutkimustulokset musiikin vaikutuksista. Aiempi elämyksen tutkimus on keskittynyt pääosin seikkailu- ja luontopedagokiikan tutkimuksiin. Elävän musiikin herättämää elämyksellisyyttä varhaiskasvatuksessa ei juurikaan ole tutkittu. Tutkimus on laadullinen tapaustutkimus. Tutkimus toteutettiin eräässä pääkaupunkiseudun kun-nallisssa päiväkodissa maaliskuussa 2022. Päiväkodissa järjestettiin kolme keskenään saman-sisältöistä konserttia, joissa esiintyi ammattimuusikoista koostuva jousikvartetti. Konserttiohjelma koostui klassisesta musiikista, perinteisistä suomalaisista lauluista ja elokuvasävelmistä. Kussakin konsertissa oli noin 25 kuulijaa. Tutkimuksen aineisto kerättiin havainnoimalla kuulijoita kyseisissä konserteissa. Havainnoinin tueksi konsertit tallennettiin videokameralla. Tutkimuksessa havaittiin elämyksen näyttäytyvän varhaiskasvatuksessa järjestetyissä konserteissa moniaistisena esteettisenä elämyksenä, keskittymisenä ja tarkkana katseena, kehollisena liikkeenä , ilona ja nauruna, esiintymisen elämyksenä sekä yhteisenä kokemuksena. Elävän musiikin konsertti näyttäytyi tilaisuutena, jossa varhaiskasvatuksen henkilöstö ja lapset olivat yhteisen kokemisen äärellä. Tutkimus vahvisti musiikin merkitystä yhteisöllisyyden ja yhteenkuuluvuuden luojana. Jatkotutkimuksena olisi mielenkiintoista tutkia säännöllisesti toteutettujen konserttien vaikutusta varhaiskasvatusryhmän yhteisöllisyyteen ja ilmapiiriin.

Tässä tutkielmassa tarkastelen organisaatioidentiteettiä ja sen vaikutusta organisaation päätöksentekoon uusinstitutionalistisesta tulokulmasta. Keskiössä on vuonna 2008 Seinäjoen kaupungin aloitteesta yhteistyössä ympäristöministeriön kanssa käynnistetty hanke, joka tähtäsi kansallisen kaupunkipuiston perustamiseen Seinäjoelle 2016. Ympäristöministeriö ei lopulta voinut hyväksyä Seinäjoen toimittamaa kaupunkipuistohakemusta. Syynä olivat perustamisedellytyksiä olennaisesti heikentäneet muutokset, jotka kaupunginhallitus päätti yllättäen tehdä hakemusluonnokseen vain päiviä ennen ratkaisevaa kaupunginvaltuuston kokousta. Ympäristöministeriön varoituksista huolimatta valtuusto jätti vähäpätöisinä nähdyt muutokset voimaan. Monivuotisen hakuprosessin kaatuminen kalkkiviivoilla on ainutlaatuinen tapaus kansallisten kaupunkipuistojen historiassa. Se herättää laajempia kysymyksiä organisaation päätöksenteon ja sen taustalla vaikuttavien motiivien ristiriitaisuuksista. Tutkin, millainen Seinäjoen organisaatioidentiteetti oli ajanjaksolla, jolloin päätöksiä kansallisen kaupunkipuiston suhteen tehtiin. Lisäksi selvitän sen vaikutusta kansallisen kaupunkipuiston perustamishankkeen epäonnistumiseen. Hahmotan päätöksenteon organisaation ja sen institutionaalisen toimintaympäristön dynaamisena suhteena. Siinä organisaatio pyrkii mukautumaan toimintaympäristössään vallitsevien normien, käytänteiden ja arvopohjaisten oletusten muutoksiin säilyttääkseen toimintakykynsä. Lähtökohtanani on, että identiteetti saattaa muodostua esteeksi mukautumiselle. Se synnyttää polkuriippuvuuksia, jotka ohjaavat ja rajoittavat päätöksentekoa. Keskeisen lähdeaineiston muodostavat Seinäjoen kaupunginjohtajan vuosina 2005–2015 pitämien uudenvuoden-puheiden tekstiluonnokset. Tutkin niitä laadullisen sisältöanalyysin avulla. Useamman vuoden mittaisen tarkastelujakson pohjalta voidaan puheissa havaita teemoja ja asenteita, jotka ovat keskeisiä ja toistuvia vuodesta toiseen. Ne heijastelevat organisaatioidentiteetin ydintä. Analyysin tukena hyödynnän valmisteluasiakirjoja, videomateriaalia kaupunginvaltuuston ratkaisevasta kokouksesta sekä pienimuotoista haastatteluaineistoa. Esitän, että Seinäjoen organisaatioidentiteetti koostui menneisyyttä, nykyhetkeä ja tulevaa tulkinnallisesti yhdistelevistä kasvun ja kilpailun narratiiveista. Niiden taustalla vaikutti lisäksi kolmas, markkinaliberaalin talouden narratiivi. Kaupungin johtavissa päätöksentekoelimissä narratiivit vahvistivat ja ylläpitivät materiaalista ja fyysistä kasvua painottavia ajatuskehikoita. Kaupunkitilan avaruutta, kerrostuneisuutta ja luontoa painottavan kansallisen kaupunkipuiston kannalta keskeisiä ympäristö- ja kulttuurihistoriallisia näkökulmia ja arvoja ei tutkimuksessa sen sijaan havaittu lainkaan osana Seinäjoen organisaatioidentiteettiä. Tutkimustulosten mukaan kaupunkipuiston perustamishanke syntyi Seinäjoella reaktiona ympäristönsuojelua ja vihreitä arvoja korostaviin institutionaalisiin muutoksiin. Kaupunki haki muuttuvassa toimintaympäristössä pontta kasvu- ja menestyspyrkimyksilleen tavoittelemalla kansallisen kaupunkipuiston arvonimeä. Ympäristöministeriön myötävaikutuksella suunniteltu hakemusluonnos oli kuitenkin ristiriidassa näiden tavoitteiden kanssa. Siihen sisältyi kaavoitusrajoituksia alueille, joiden potentiaali oli kaupungin näkökulmasta näyttäytynyt lähinnä rakentamisen ja materiaalisen erottuvuuden kautta. Polkuriippuvuuden ohjaamina kaupungin päättäjät korjasivat hakemusluonnosta siten, että kaupunkipuisto toteutuessaan tukisi kasvu- ja kilpailunarratiiveja. Kasvukeskeinen itseymmärrys puolestaan esti päättäjiä näkemästä muutosten vaikutuksia ympäristöllisten ja kulttuurihistoriallisten arvojen valossa, jolloin mukautuminen institutionaalisen toimintaympäristön muuttuneisiin vaatimuksiin epäonnistui ja hanke kaatui. Havainnot tukevat aiempaa organisaatioidentiteettitutkimusta, jossa identiteetin vaikutuksia on polkuriippuvuuden käsitteen kautta teoretisoitu. Ne viittaavat siihen, että organisaatioiden päätöksenteko ei ole historiatonta, vaan riippuvaista niiden itseymmärryksestä. Tulosten yhteiskuntatieteellistä vaikuttavuutta lisäisi vertaileva tutkimus muutaman kaupunkipuistohankkeen välillä. Se valottaisi ennen kaikkea narratiivisesti erilaisten organisaatioiden toiminnan mekanismeja sekä niiden identiteettien ideologisia yhtäläisyyksiä markkinaliberaalien rakenteiden osana.

Today we can choose to be exposed to the physical appearance and life of others and in a completely different way than before. The onset of the Internet has brought the possibility to present oneself in the form of a selfie, which has become a part of everyday life for many adolescents. One might wonder how the hundreds of people being followed on social media influence an identity-seeking teenager, and what is it that drives young people to share pictures of themselves at all? The aim of this literature study is to provide an insight into the research currently available on the impact of selfies on the self-esteem of adolescents, as well as what is behind the decision to take a selfie and share it on social media. The results show that adolescents share pictures of themselves, for example, to get attention and impress others, document events, communicate with friends and entertain themselves. For all participants of the studies that were examined, it was important to show a desirable image of themselves online, whether it was genuine or not. Getting many likes, meaning a positive response on a picture, was a prerequisite for continuing to share selfies on various platforms online. Whether the response influenced the self-esteem of the participants varied among the adolescents. Based on this literature study, and the earlier research referenced, the self-esteem of adolescents with poor prior self-esteem was more strongly influenced by lack of positive response.