Browsing by Title

Aim: Self-concealment is a trait-like tendency that relates to an individual’s willingness to disclose intimate, painful, or otherwise sensitive personal information. This paper examines the connection between self-concealment and help-seeking considering the much-discussed service gap phenomenon which affects most individuals with mental disorders. Methods: Relevant studies were identified by searching the Google Scholar, APAPsycNet, and ScienceDirect databases. The search was conducted by specifying the term “self-concealment” with other search terms all relating to an individual’s help-seeking attitudes, intentions, and behavior. Since most of the identified studies relied on samples of college students, ethnic minorities, or non-western populations, the general discussion on help-seeking was contextualized accordingly. Conclusions: Self-concealment emerges as having a two-fold connection to help-seeking. On one hand, it increases psychological distress, which in turn increases help-seeking intentions; on the other hand, it has a negative connection to help-seeking attitudes. In fact, high self-concealment might be best understood as creating a kind of approach–avoidance-conflict. Additionally, studies show that certain ethnic minorities appear to have a higher propensity for self-concealment in contrast to their majority counterparts. Finally, the actual impact of self-concealment on help-seeking is brought into question. Although help-seeking attitudes have a relatively impressive correlation with self-concealment, they may not be a sufficient indicator of help-seeking intentions or actual behavior. Self-concealment might ultimately have a negligible role in explaining help-seeking intentions and behavior.

The purpose of this study is to find the benefits and challenges of co-teaching in primary and high schools. The research material that is used in this study is from the 21st century. The purpose is to accumulate both teachers’ and students’ perspectives of the benefits and challenges of co-teaching. This study presents both Finnish and international previous studies about the phenomenon. The challenges are presented also because the solution of co-teaching challenge for next studies. This research was executed as the systematic review and the utilised material were the sixteen earlier studies of co-teaching. The results of the research indicated that there were many benefits of co-teaching for teachers. The colleague helped to share work-load and brought own strengths to the classroom. The most benefits gained the students with special needs for example to learning and participating in co-teaching classroom. There were much less challenges of co-teaching for the students than teachers.

I denna avhandling undersöks hurdan roll samarbete mellan den offentliga- och icke-offentliga sektorn har i Finlands offentliga internationella klimatfinansiering. Detta undersöks utgående ifrån en teoretisk referensram för styrning och organisering inom området. Genom samarbete kan man samla resurser från alla sektorer, både i form av kapital och kunskap. Det här är viktigt för att man effektivt ska kunna bekämpa och anpassa sig till klimatförändringen, som är ett pressande och lömskt problem. Det finns ingen tid att förlora så det är viktigt att klimatfinansieringen genast utformas på bästa möjliga sätt. Man har alltmer börjat poängtera samarbetsmodeller för att bland annat mobilisera privat kapital men det finns ännu inte mycket bevis på hur bra dessa modeller faktiskt lyckas uppnå klimat- och utvecklingsmål. Därför undersöks också hurdana risker det finns med ökat samarbete samt hur dessa möjligen syns i Finlands internationella klimatfinansiering. I forskning beskriver man att styrningen inom internationell klimatfinansiering har gått från en interstatlig regim mot ett polycentriskt system där formella samarbeten med också icke-offentliga aktörer är framträdande. I Finlands långsiktiga plan för internationell klimatfinansiering framkommer globala, interstatliga aspekter tydligt. Fastän samarbete nämns i olika sammanhang ser det ut som om man kunde göra mycket mer på området. I Finlands plan identifierades flera potentiella utmaningar med ökat samarbete. Fastän det framkommer att samarbetsformer är attraktiva för klimatfinansieringen så finns det inte en lösning som passar alla situationer utan ibland kan det finnas lämpligare former för klimatfinansiering än samarbetsmodeller som har som mål att mobilisera privat kapital. Hur dessa samarbetsformer utformas och styrs blir också viktigt.

The aim of the study was to find what parents think about the cooperation with the educators in daycare. I also wanted to find out what experiences they have had and what they think about the cooperation methods. My method was quantitative and I did an electronic survey that was shared on social media and sent via email. The survey was answered by parents with children in daycare or preschool. The most important outcome of the study was that the parents had good and positive experience of cooperation. They thought that the cooperation is something important and that the forms of cooperation are important elements. Another result was that the parents had different experiences with different teachers. According to the parents the cooperation with one educator could be very good, while they had a hard time to get along with another educator because of the chemistry. Some parents said that there were teachers who did not have any knowledge of how to work together. Therefore it seems like the cooperation between parents and educators often works well. Some educators however have not good skills in cooperating with parents. All teachers should have the knowledge of how important cooperation is for both the parents and the teachers' own work. Personal chemistry should not affect much, because the teachers should be professional.

I min kandidatavhandling har jag undersökt samarbetet mellan elevvården och ungdomspsykiatrin på svenska i huvudstadsregionen. Dessutom har jag tagit reda på vilka tidiga interventioner de professionella utnyttjar för att minska risken att en ungdom inte hamnar mellan två olika stödtjänster och att en förvärring av situationen uppstår. Avhandlingen är en kvalitativ intervjuundersökning med semistrukturerade intervjuer. För att ta reda på hur situationen ser ut ur de professionellas synvinkel har jag intervjuat tre skolkuratorer och en socialarbetare som arbetar med ungdomspsykiatri i huvudstadsregionen. Min målgrupp är ungdomar i åldern 13–17. Jag har använt mig av innehållsanalys och diskuterat resultatet i enlighet med en kombination av en nyinstitutionell teori och ett handlingsutrymmesperspektiv för att granska avhandlingen på en strukturell nivå och en individnivå. Resultatet i min undersökning visar att det enligt de professionellas erfarenheter finns en del strukturella brister i samarbetet och inom organisationerna. Samarbetet baserar sig till viss del på de professionellas relationer till varandra och andra individuella faktorer, såsom tidsbrist och hängivenhet. Gällande de tidiga interventionerna framkom det att det finns en hel del tidiga interventioner inom skolan både på finska och svenska i huvudstadsregionen. Gällande tidiga interventioner utanför skolan så finns det dock en brist på svensk service och svenskspråkiga motsvarigheter.

Mål. Senaste nationella hälsa i skolan enkäten visar att finska elever i årskurs 8-9 i grundutbildningen känner sig märkbart mer skolstressade och skoltrötta år 2021 jämfört med tidigare år. Ett annat faktum är att dagens barn och ungdomar rör sig för lite, enligt världshälsoorganisationen och Institutet för hälsa och välfärd (THL). Flera rapporter visar att endast 20 procent av 13-17 åringarna rör på sig tillräckligt på en daglig basis. Denna fenomenografiska kvalitativa studie kartlägger hur det ser ut för finska elever i årskurs 8-9 samt analyserar och tolkar vetenskaplig data för att kunna beskriva och undersöka ifall det finns ett samband mellan elevers fysisk aktivitet och upplevda skolstress. Målet med denna avhandling är att få fram ifall fysisk aktivitet kan påverka elevers upplevda stressnivå och ifall det påverkar, på vilka sätt fysiska aktivitet inverkar på hjärnans fysiologiska stress. Avhandlingens forskningsfråga löd: 1) Vilket är sambandet mellan elevers fysisk aktivitet och upplevda skolstress? Metoder. Undersökningen var en fenomenografisk kvalitativ studie där data främst bestått av resultat från enkäten Hälsa i skolan samt vetenskapliga artiklar och forskning. Avhandlingen gjordes på två nivåer. Först läggs det fram statistik över hur läget i Finland ser ut idag hos våra elever i årskurs 8-9 gällande fysisk aktivitet och upplevd skolstress. Därefter analyserades och tolkas tendensen och utvecklingsriktningen med hjälp av tidigare forskningar och vetenskapliga artiklar för att få fram sambandet mellan elevers fysisk aktivitet och upplevda skolstress. Databaserna som använts för att få fram relevant litteratur och artiklar var Helka och Google Scholar. För att få fram dessa har sökord från forskningsfrågorna använts. Analysmetoden som används i undersökningen är innehållsanalys där författaren jämför olika källor och dess resultat med varandra. Resultat och slutsatser. Avhandlingens två huvudresultat visade att 1. fysisk aktivitet förbättrar kroppens förmåga att bemästra och reglera stressfysiologiska reaktioner och 2. fysisk aktivitet påverkar elevers psykiska hälsa på ett positivt sätt, bland annat på minskar elevernas upplevda stressnivå. Dessa två effekter av fysisk aktivitet bevisar därmed att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och elevers upplevda stressnivå. Ett annat resultat som upptäcktes under forskningsprocessens gång var också att fysisk aktivitet och stress påverkar vår hjärna genom att ha motsatta effekter på vissa delar i hjärnan. Därmed visade det sig hur fysisk aktivitet främjar de delar i hjärnan som har som uppgift att hantera och reglera stress medan hur en långvarig kontinuerlig stress i stället har motsatt effekt på dessa delar i hjärnan, det vill säga har en hämmande effekt för hjärnans stressbemästrings funktioner. Flera forskare påpekar dock ämnets komplexitet och att det är svårt att exakt beskriva vad det är som påverkar elevers stress men med gemensamma nämnaren att fysisk aktivitet kan ha en positiv påverkan på kroppen och hjärnan på flera olika sätt.

The aim of this study is to assess the view of kindergarten teachers on children’s need for physical activity, how they perceive the connection between children’s physical activity and ability to concentrate, as well as the experience they have of this connection. In the theoretical part of the work, I discuss current views on children’s motor development, children’s need for physical activity, children’s cognitive development, and how the regulatory documents deal with physical activity. The qualitative study was carried out by interviewing three kindergarten teachers at three different kindergartens in Helsinki. The interviews were recorded and transcribed, and then analysed. The results indicate that kindergarten teachers perceive a connection between children’s physical activity and ability to concentrate, in agreement with prevailing theories. They realize the importance of physical activity for children’s health and development, and fulfil the official requirements for physical activity. They realize as well the importance of emphasizing the importance of physical activity for health to children as well as to parents and other personnel at kindergartens. With the reservation that only three kindergarten teachers were interviewed, the results of this study indicate that kindergarten teachers at kindergartens realize the importance of physical activity for the development of children, and that great emphasis is placed on satisfying children’s need for activity.