Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

  • Teräväinen, Tanja (2022)
    Tämän katsauksen tavoite on esitellä cross-race-efektin (engl. cross-race effect, CRE) taustalla vaikuttavia kehityksellisiä ja sosiaalisia tekijöitä, sekä tarkastella ilmiön merkitystä oikeuspsykologian sovellusalalla. Katsauksen lähteinä käytettiin CRE-tutkimuksen kannalta keskeisimpiä kansainvälisiä tutkimusartikkeleita. CRE:llä tarkoitetaan ihmisten kykyä tunnistaa heikommin sellaisia kasvoja, jotka ovat eri rotua, kuin mitä he itse ovat. Ilmiön olemassaolosta on saatu paljon todisteita, mutta sen syntyyn ei ole löydetty yhtä selittävää tekijää. Muun muassa iän, toisista roduista kertyneen kokemuksen ja asenteiden sekä ennakkoluulojen vaikutusta CRE:n syntyyn on tutkittu. Tutkimuksissa on havaittu, että CRE:tä esiintyy jo pienillä lapsilla. Kokemuksella toisista roduista, esimerkiksi monietnisessä ympäristössä kasvamisen kautta, näyttäisi olevan vaikutusta siihen, että vahvaa CRE:tä ei kehity. On esitetty, että oman rodun kasvoja prosessoidaan holistisesti eli kokonaisvaltaisesti, kun taas toisten rotujen kasvoja prosessoidaan piirteittäin. Kasvojen tunnistukseen liittyvissä perustutkimuksissa on havaittu, että holistinen prosessointi ennustaa parempaa tunnistuskykyä ja CRE-tutkimuksissa taas holistisen prosessoinnin on esitetty kehittyvän toisista roduista kertyneen kokemuksen kautta. Asenteiden ja ennakkoluulojen yhteyttä CRE:n syntyyn ei ole löydetty. Oikeuspsykologisissa konteksteissa CRE voi aiheuttaa ongelmia etenkin silloin, kun on kyse rikosprosessin yhteydessä suoritettavasta silminnäkijätunnistuksesta, jossa silminnäkijä ja tunnistettava henkilö ovat keskenään eri rotua. Tällaiset tilanteet johtavat helpommin vääriin tunnistuksiin, kuin molempien osapuolten ollessa samaa rotua. Tutkimuksia on toteutettu sekä kenttätutkimuksina että laboratorio-olosuhteissa. Koetilanteiden verrattavuutta oikeisiin tilanteisiin hankaloittaa se, että koehenkilöt usein tietävät kyseessä olevan tutkimus, jolloin heidän mahdollisilla väärillä tunnistuksillaan ei ole vakavia seurauksia toisin kuin oikean elämän tunnistustilanteissa. Oikeuden parissa työskentelevien olisi syytä olla tietoisia CRE:n vaikutuksista ja niihin tulisi kiinnittää erityistä huomiota silminnäkijätunnistilanteissa.
  • Koljonen, Juho-Kusti (2019)
  • Jennifer, Snårbacka (2019)
    Ämnet för denna avhandling är hur rapporteringen kring rörelsen #dammenbrister såg ut i två finlandssvenska medier, närmare sagt Hufvudstadsbladet och Svenska Yle på dagen när uppropet släpptes den 29 november 2017. Syftet är att analysera hur man framställde den finlandssvenska metoo-rörelsen med stöd av feministisk ståndpunktsteori och med bakgrund i tidigare forskning kring mediers framställning av feministiska kvinnorörelser och sexualbrott. I studien analyseras sex artiklar med hjälp av kritisk diskursanalys som influerats av Teun van Dijks makro- och mikroanalys. Studiens resultat pekar på att mediernas rapportering huvudsakligen framställt #dammenbrister-uppropet i ett positivt ljus samt lyft uppropets syften och mål. Ändå kommer en del problem upp till ytan i analysen bland annat i bortförklaringar för förövare och trivialiserande av sexuella trakasserier. Resultatet visar sammantaget på en positiv förändring kring hur feministiska rörelser framställs i medierna jämfört med tidigare forskning.
  • Rekomaa, Netta (2024)
    Syftet med denna avhandling är att redogöra hur dansandet kan korrelera med kognitiva kunskaper och skolprestation hos barn i grundskoleåldern. Eftersom dansandet kräver många kognitiva förmågor, kan man anta att det korrelerar positivt med kognitionen och vitsorden. Tidigare forskningar har visat att motion och musik påverkar kognitionen positivt och att motoriska färdigheter har kopplingar med bra kognition. Avhandlingen är en beskrivande narrativ litteraturstudie, som forskar i hur dansandet kan påverka kognitionen och skolprestationen. Tidigare teorier om hur motion påverkar på kognitiva förmågor och skolprestations finns i bakgrundsteorierna, samt musikens påverkan på kognitionen. Gardners teori om multipel intelligens diskuteras också i avhandlingen. För studien analyserades sex vetenskapliga artiklar som forskat i dans och dess påverkan på kognitionen och skolprestationer. Begränsande faktorer och kriterier var att forskningarna var gjorda inom de senaste 20 åren. Forskningarna som analyserades studerade hur dans som hobby påverkade speciellt på GPA (Grade Point Average) som betyder elevens genomsnittliga betygspoäng, och man använde olika kognitionstester för att få reda på elevens kognitiva kunskaper. Resultaten visade en positiv korrelation mellan dansandet och skolprestation, speciellt gällande barn i lågstadieåldern. Hos äldre barn hittade man inte signifikant korrelation. Dansandet och kognitiva kunskaper visade ha en positiv korrelation i alla åldrar. Resultaten visar dessutom att dansandet kan påverka självdisciplin, motivation, vissa exekutiva funktioner och inlärning.
  • Öström, Christina (2017)
    Gender equality research in Finnish basic education has shown that there are differences between how girls and boys are treated in school. An extension of the Gender Equality Act obligates educational institutions to form school-specific gender equality plans. The purpose of this study is to review gender equality plans that elementary schools have formulated: what problems are discussed, what actions schools have chosen to implement and which shortcomings that can be observed. The study aims to assess how well the plans address the gender issues that research has identified in the school world and whether they can serve as an effective tool for schools in promoting gender equality. The results of the study show that schools have mainly discussed gender norms, sexist name calling and bullying, and focused on how teachers treat students. On the other hand, some key aspects such as gender diversity and differences in performance between genders have been ignored in the gender equality plans. Methods that schools have chosen to implement include exercises with the students, teachers changing their behavior and staff training. There were some clear shortcomings in the plans, the most obvious being some plans not mentioning any measures to promote gender equality.
  • Hassinen, Joonas (2023)
    Avhandlingen undersöker relationen mellan demokrati, datahantering och integritet på nätet. I brist på en bättre översättning så används ordet integritet som en synonym till engelskans privacy i texten. Det primära fokuset ligger i att jämföra datahanteringsregleringar utifrån ett ramverk som beskriver relationen mellan integritet och demokrati. Integritet relateras främst till integritet på nätet. Betydelsen av integritet byggs upp i texten och relateras därefter till olika demokratiska värderingar. De regleringar som jämförs är den allmänna dataskyddsförordningen i EU och lappverket av reglering gällande dataskydd och integritet i USA. Med andra ord jämförs den reglering som är bindande för alla medlemsländer i EU och den som är bindande för alla stater i USA. Studien belyser inte regleringar inom enskilda stater i USA, eller enskilda medlemsländer inom EU. Samarbetet mellan EU och USA gällande dataflöde, även om det är relevant, analyseras inte heller i studien. Datahanteringsförordningen för båda parter förklaras kort, men utöver regleringen så beaktas inte kulturella skillnader eller liknande som förklarande faktorer. Huruvida EU eller USA kan betraktas som demokratier och vad en demokrati egentligen innebär är inte heller något som studien redogör för. Utgångspunkten ligger i att USA och EU båda kan betraktas som sammansatta demokratier vilket tillåter jämförelsen (Fabbrini, 2011). Vad en demokrati innebär behandlas också endast på en mycket allmän nivå. Begreppet demokrati relateras främst till Dahls (1998) kriterier för en demokrati, samt allmänna värderingar som ofta anses vara centrala för demokratier likt frihet, autonomi och jämlikhet. Det är frågan om en jämförande studie med tidigare forskning som huvudsakligt material. Basen för jämförelsen är en komparativ studie av Ruben de Bruin (2022), vilken redogör för USA:s och EU:s datahanteringsförordningar. Före den här genomgången definieras integritet på nätet samt data i dagens värld och deras koppling till demokrati. En beskrivning av USA:s och EU:s datahanteringsförordningar och kopplingen mellan integritet och demokrati tillämpas därefter i en jämförelse som svarar på forskningsfrågan: vilka konsekvenser har regleringen av dataskydd och integritet för demokratin i USA och EU? Studien avslutas med en allmän diskussion kring tematiken.
  • Ahtiainen, Janne (2021)
  • Forsman, Julietta (2018)
    De äldre är en intressant demografisk grupp, vars storlek ständigt ökar i Finland. På grund av att ålderdom ibland förknippas med ensamhet är kandidatavhandlingens syfte att undersöka vad de äldre själva associerar med den och hur de upplever den. Fokuset var att undersöka vilka teman som orsakar ensamhet och vad dessa kan bero på. Detta gjordes genom en beskrivande litteraturöversikt, som fokuserade på de äldres upplevelser och åsikter. För att undersöka detta bestod de teoretiska utgångspunkterna av aktivitetsteorin, rollteorin och tillbakadragningsteorin. Materialet analyserades vidare med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Meningen var att fokusera på de äldres subjektiva upplevelser och på vilket sätt de beskriver dem. Dessutom får man en överblick över hur de äldre ser sig själva i vårt samhälle. Resultaten visade att de äldre associerar flera saker med ensamhet och att de kan uppleva den på mycket olika sätt. Det är att sällan enbart en sak som orsakar ensamhet, istället är det ofta en kombination av flera saker. De äldre berättade bl.a. att försämrad funktionsförmåga och att bli änka/änkling orsakade ensamhet. Avhandlingen ger en överblick och djupare förståelse för hur de äldre ser och upplever ensamhet. Ämnet är viktigt att forska om på grund av att en stor del av Finlands befolkning är äldre och deras andel kommer att öka i framtiden.
  • Jardbrink, Sara (2022)
    Mål. Målet för denna avhandling är att få en tydligare bild av hur forskningsstudier om mobbning har framställt och bearbetat HBTQ-relaterade frågor, samt att undersöka hurdant språk som används i koppling till dessa frågor. Tidigare forskning har visat att HBTQ+-personer utsätts för mobbning i större utsträckning än cispersoner och heterosexuella personer, samt att de lider av sämre fysisk och psykisk hälsa än den övriga befolkningen. Tidigare studier har även påvisat vikten av utbildning för lärare inom HBTQ-frågor och vikten av anti-mobbningspolicys som fokuserar på HBTQ-frågor. Forskningen söker ett svar på huruvida forskningsstudier om mobbning behöver bli mer språkligt sett lättillgängliga för att underlätta och öka förståelse för HBTQ+-personernas faktiska situation. Metod. Avhandlingen är en integrativ litteraturöversikt bestående av 9 granskade artiklar fokuserade på mobbning, alla utgivna mellan år 2010-2022. Alla artiklar är referensgranskade och har valts utefter objektiva kriterier. Artiklarna analyserades i en tematisk innehållsanalys för att få svar på följande frågor: Hur har HBTQ+-dimensionen, d.v.s. en normkritisk syn på kön och sexualitet, framställts i forskningsstudier om mobbning? Hurdant språk har forskare använt i relation till HBTQ+-dimensionen? Hur har forskares språk och syn på HBTQ+-dimensionen i relation till mobbning och skola utvecklats? Resultat och slutsatser. HBTQ+-dimensionen är erkänd som en riskfaktor i mobbningssituationer, men har inte framställts i sin helhet; forskare har haft en stark tendens att enbart diskutera delar av den, främst homosexualitet och transsexualitet och olika problem som berör dessa. Resultaten visar också att det språkligt sett är betydligt vanligare att i forskningsstudier luta sig mot binära kön och könsnormer, samt att det inte finns ett rådande konsensus om huruvida det är lämpligt att referera till hela HBTQ+-dimensionen om enbart den sida av den behandlas. Vidare visar resultaten att synen på HBTQ+-dimensionen och språket som används kring den successivt har förbättrats.
  • Digert, Axel (2019)
    I denna text analyseras om och hur det tyska etablerade partiet CDU/CSU:s förhållningssätt i immigrationsfrågor förändrats mellan förbundsdagsvalen 2013 och 2017. Analysens kontext utgörs av att det tyska nischpartiet AfD:s understöd ökat signifikant under åren 2013–2017. Analysens material består av CDU/CSU:s valprogram från förbundsdagsvalen 2013 och 2017. De två valprogrammen analyseras och jämförs med varandra tillsammans med två andra valprogram med hjälp av den datorutförda textanalytiska metoden Wordscores, som utvecklats av Laver, Benoit, och Garry (2003). Karakteristiskt för metoden är att den behandlar ord som objektivt data, som är oberoende av forskaren – till motsats från andra textanalytiska metoder där forskaren tolkar orden och ger dem betydelse. Det teoretiska ramverket består av statsvetenskapliga teorier som behandlar partikonkurrensen mellan ett nischparti och ett etablerat parti. Textanalysens resultat visar tydligt att CDU/CSU:s förhållningssätt i immigrationsfrågor blivit mindre positiv mellan valen 2013 och 2017. Texten försöker inte förklara vad som orsakat denna förändring. Med sin analys och sitt resultat bidrar texten till den akademiska litteraturen kring partikonkurrens. Texten problematiserar också Wordscores-metoden ur ett metodologiskt perspektiv.
  • Andström, Julia (2023)
    Syftet med avhandlingen är att ta reda på hurdana högläsningsrutiner som förekommer på daghem i en mindre kommun i södra Finland. Det är också av intresse att se hurdana skillnader som framträder i högläsningsstunderna beroende på barnets ålder. Forskning visar att högläsning är en viktig del av verksamheten på daghem och för att barnen ska få ut så mycket som möjligt av en högläsningsstund är det viktigt att den är välplanerad och bra genomförd. För att öka barnens förståelse över det lästa är det också bra att man bearbetar det lästa på något sätt. Min forskning är kvalitativ och som metod använde jag mig av intervjuer. Jag gjorde sex kvalitativa intervjuer med sex lärare inom småbarnspedagogik var av två jobbar med 0–4 åringar, två med 3–5 åringar och två i förskola. Resultatet visar på att lärarna var medvetna om högläsningens positiva effekter och högläsning är någonting som skedde varje dag på daghemmen. Lärarna var eniga över att det största syftet med högläsningen var att stärka barnens språk. Det fanns små skillnader bland åldersgrupperna, till exempel i vilken sorts böcker de läste.