Browsing by Title

I denna kandidatexamen vill jag undersöka varför två liknande utomparlamentariska högerextrema rörelser använder sig av olika strategier. Jag valde att undersöka Soldiers of Odin och Finska Motståndsrörelsen. Dessa organisationer fungerar på ett liknande sett, dvs på gatan. Men frågan är varför Soldiers of Odins våldsanvändning har varit mycket mera begränsad än Motståndsrörelsens Jag valde de interna bromsarnas teori och prövade denna teori på dessa två organisationer. Resultatet är att Soldiers of Odin har möjlighet till att använda mera våld, men Soldiers of Odin är lugnare än i Motståndsrörelsen för dess strategi går ut på att söka stöd bland många olika grupper inom det finska samhället. Motståndsrörelsens strategi går istället ut på att vara så radikal som möjligt och organisationen behöver inte avstå från våld, då den inte är beroende av stöd bland icke-nationalsocialister.

Avhandlingens syfte är att undersöka vilka de faktorer är som påverkar delaktighet och självbestämmande inom den senaste forskningen bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Fokuset ligger på hur socialarbetare kan främja delaktighet i deras arbete tillsammans med klienten med intellektuell funktionsnedsättning. För att få båda gruppernas perspektiv synliga är mitt syfte med studien att också jämföra arbetarnas och klienternas synvinklar gällande ämnet och se ifall det finns likheter eller skillnader. Den teoretiska basen för studien består av teorier om delaktighet. Som metod använder sig studien av en litteraturöversikt som består av åtta artiklar från de senaste tio åren. Artiklarna samlas genom systematiska sökningar och kedjesökningar med hjälp av inkluderande och exkluderande kriterier. För att analysera artiklarna i litteraturöversikten använder sig studien av en induktiv innehållsanalys och som resultat uppstår det tre teman. Det första temat är relationen och interaktionen mellan arbetaren och klienten vilket bidrar till delaktighet och självbestämmande. Inom det första temat spelar bland annat kommunikationen och tilliten i förhållandet mellan klienten och arbetaren en stor roll. Det andra temat tar upp utmaningar som speciellt arbetarna upplevde med att främja delaktighet och självbestämmande. Utmaningarna är bland annat tidsbrist och resursbrister på arbetsplatsen och när den egna åsikten styr över arbetet. Det sista temat är hur valmöjligheter och stödbehoven påverkar delaktigheten och självbestämmandet. Temat lyfter bland annat fram hur olika steg före beslutet och efter beslutet påverkar klientens upplevelse av delaktighet och självbestämmande. Diskussionen jämför studiens resultat med den tidigare forskningen och teorin. Diskussionen lyfter upp likheter och skillnader som arbetarna och klienterna hade. Studien besvarar forskningsfrågorna och ger en bild av den senaste forskningen samt idéer och tankar kring vidare forskning.

Background: Delirium is a common, under-diagnosed and serious problem among critically ill patients. Episodes of delirium are associated with a number of adverse outcomes; it seems to carry a considerable risk for future complications, increased future morbidity, long-term impairments in cognitive abilities, and even death. Approximately 80% of patients in intensive care unit (ICU) will develop delirium during their stay in hospital, making it to be a rather common condition – especially among elderly patients. With aging of the patient population in ICU incidence of delirium is likely to increase in future. Early recognition, prevention and treatment for delirium in and after ICU is extremely important for future recovery. There is promising evidence suggesting that delirium could be used as an effective tool for predicting future recovery and health complications after release from ICU. Aim of the study: To identify adverse consequences of post-operative delirium (POD) in ICU (with main focus on future cognitive decline), recognize possible risk groups and current screening and treatment procedures. Methods: A systematic review was conducted, following the Cochrane and Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA) guidelines. Literature was collected between September and October 2019 from PubMed ja Ovid Medline data bases using keywords ’delirium’, ’critical illness’, ’consequences’, ’effects’,’cognitive decline’, and ’cognitive impairments’. The search yielded 23 peer reviewed articles which are included in this revies. Results: Episodes of non-dementia delirium in ICU were associated with a number of health complications, prolonged hospital stay and higher risk for readmissions, higher morbidity and mortality, increased risk of falls, accident and injuries, social problems, increased stress and distress, cognitive impairments and increased risk for developing dementia. Different subtypes of delirium (hypoactive vs. hyperactive) seemed to lead to somewhat different adverse consequences; however, all recognized subtypes were hazardous. Conclusions: Delirium is a common, severe and under-diagnosed health problem among ICU patients. It has shown to be associated with various adverse outcomes that create serious economical costs for both individuals and societies, as well as significantly impair patients’ health and later quality of life. Episodes of ICU delirium can cause cognitive impairments and accelerate cognitive decline associated with neuropsychiatric disorders (such as dementia). Although the majority of healthcare professionals acknowledge the severity of problem, the current procedures for prevention, treatment, screening and monitoring are severely lacking. Both current screening tools and training of medical staff are in dire need for improvements.

Raising children and the youth as active and responsible members and contributors of society has been named as one of the ancient functions of school. Previous researches have demonstrated how the Finnish youth has a low interest toward societal themes and influencing, while their theoretical knowledge is good. This finding has increased the need to discuss the societal function of the school. The purpose of this research is to introduce perspectives on democratic and citizenship education, derived from the research literature. In addition to knowledge-based objectives present in democratic and citizenship education, value- and skill-based objectives are also evaluated in this research. Moreover, this research will evaluate different ways in which the involvement of students and the democratic culture of schools can be supported, introduced by the literature used in this research. This research was conducted as a literary review. In most cases, the literature used in this research was narrowed down on the basis of having been published in the 2010s. In defining concepts and phenomena, I utilised international researches, but when studying the state of democratic education in the context of the Finnish primary schools, the meaning of domestic research became increasingly significant. Based on previous researches, it was found that the Finnish societal education emphasises informative contents, whereas the development of values is concerned with caution. One of the most prominent embodiments of democratic education in Finnish schools is the student council function, which is based on the model of representative democracy. In comparison, direct and participatory models of democracy are utilised in a lesser manner. The paucity of participatory teaching activity is explained by the lack of societal content in school curriculums and hour distribution, and by challenges relating to the space-time development of schools, as well as the nature of the relationship between the adult and child.

Den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna tillåter i artiklarna 8‒11 en s.k. ''nationell prövningsmarginal'', där olika faktorer vägs ihop för att avgöra ifall en begränsning av en frihet varit tillåten. Syftet med denna undersökning är att identifiera vad den nationella prövningsmarginalen i EMRK art. 9 (religionsfrihet) innebär samt redogöra för dess tolkning, och att undersöka om det finns någon gemensam europeisk linje på området. Studien har genomförts genom en analys av fyra rättsfall från Europeiska människorättsdomstolen, vissa aktuella ställningstaganden i Finland, och ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Undersökningen är alltså av komparativ natur, och baserat på den kan vi konstatera att den nationella prövningsmarginalen är en kombination av en medlemsstats historiska och kulturella bakgrund, existerande europeiska standarder, samt vad som anses vara nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Dessa faktorer granskas separat från fall till fall, och studien visar att det som i en medlemsstat kan anses vara en tillåten begränsning, kanske tolkas som en olaglig begränsning av religionsfriheten i en annan. Till frågan ifall det finns en gemensam Europeisk konsensus på området kan vi genom undersökningen konstatera att det inte ännu kan sägas existera, men att det trots allt finns indikatorer på att en sådan börjar bildas.

Kreativitet är en av de mänskliga färdigheter som har fått allt större vikt och synlighet de senaste årtiondena. Arbetsmarknaden värdesätter kreativt tänkande och människor förväntas vara allt kreativare. Kreativitet är en förmåga alla människor har, men som av någon anledning avtar i takt med ålder. Mitt syfte är att söka ett sociologiskt svar på frågan huruvida det moderna samhället främjar eller hämmar människans kreativitet. I min avhandling lyfter jag fram aspekter som placerar kreativitet i ett sociologiskt perspektiv. Traditionellt har kreativitet enbart fått lite uppmärksamhet inom sociologin. I min avhandling granskar jag kreativitet ur ett sociologiskt perspektiv, baserat på modern kreativitetsforskning. Jag undersöker hur kreativitet definieras, vem som är kreativ, vilka är förutsättningarna för kreativitet och hur attityder gentemot kreativitet under åren har förändrats. Utifrån resultaten och insikterna av undersökningen ser jag närmare på Foucaults tankar kring disciplin och övervakning, för att reflektera ifall dessa tankar ger en större förståelse av samhällets inverkan på den kreativa förmågan. Utgående från mitt resonemang drar jag slutsatsen att svaret på min fråga är tudelad och tvetydig. Å ena sidan uppmuntrar samhället till kreativitet och innovation genom politiska och ekonomiska resurser, å andra sidan hämmar det vardagliga disciplinära samhället det avvikande beteende kreativitet förutsätter.

Mål. Elever är en stor del av sin dag i skolan i ett fysiskt klassrum. Klassrummet är ett av de väsentligaste ställen där lärande sker. Dock är det finländska skolbeståndet gammalt och motsvarar inte dagens behov. Den fysiska miljön sätter ramar för hur lärandet kan ordnas och utföras. Fysiska lärmiljöns betydelse i undervisning samt i lärprocessen beaktas väldigt lite. Klassrummet som en lärmiljö påverkas av flera fysiska faktorer. Syftet för denna forskning är att klargöra olika fysiska faktorer i klassrummet samt på vilket sätt de påverkar elevernas lärande i skolan. Forskningen besvarar forskningsfrågorna: • På vilket sätt påverkar ljudförhållanden, ljusförhållanden, temperaturförhållanden, luftkvaliteten, färgval och möbleringen på lärandet? • På vilket sätt kan man utforma en bra fysisk klassrumsmiljö? Metoder. Forskningen har utförts som en kvalitativ litteraturstudie. Databasen Google Scholar användes för att hitta relevant material. Materialet som valts för studien svarar på forskningsfrågorna. En kvalitetsgranskning utfördes på materialet för att försäkra tillförlitligheten. En innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat och slutsatser. Ljudförhållanden, ljusförhållanden, temperaturförhållanden, luftkvaliteten, färgval och möbleringen har en påverkan på lärandet. Koncentrationsförmågan, uppmärksamheten, språkfärdigheter, humöret, prestationsförmågan och motivationen påverkas direkt av dålig inomhusmiljö. Elever utsätts även för hälsorisker som indirekt påverkar ele-vers lärande då de blir frånvarande från skolan. Elever gynnas av öppna, flexibla och mångsidiga klassrum där möbler och väggar går att flytta på för att skapa olika avgränsade områden. I ett bra fysiskt klassrum ska tak, väggar, fönster och golv vara väl isolerade för att minska ljudöverföring, temperaturförändringar och avgasers intag till inomhusluften. För att försäkra bra luftkvalitet ska ventilationen vara tillräcklig. Elevers individuella behov ska beaktas i utformandet av en bra fysisk klassrumsmiljö.

Youtube får en allt större roll i mediesamhället och de mest synliga användarna är unga. Den här avhandlingen granskar hur Yles nyhetsredaktion Yle Uutiset rapporterar om ungas Youtubeanvändning. Forskning visar att traditionella medier tenderar att överdriva både risker och möjligheter med ungas digitala medievanor. Unga beskrivs som en enhetlig ”digital generation” och annangörs ofta i nyhetsdiskursen. Diskursen om unga och Youtube tenderar att handla om allt ifrån faror till virala klipp och kändisar. Mer sällan uppmärksammas Youtubes bredd och ungas unika erfarenheter av att nätverka, skapa och vara på Youtube. Med hjälp av kritisk diskursanalys granskar den här avhandlingen fem nyhetsartiklar som behandlar temat unga och Youtube. Alla artiklar har publicerats på Yle Uutistets webbplats under år 2017. Analyserna utförs enlig Teun A. Van Dijks modell för kritisk diskursanalys, vilket möjliggör en studie av texterna på både makro- och mikrostrukturell nivå. På makronivå undersöks texternas övergripande egenskaper och på mikronivå studeras texterna mer detaljerat, bland annat koherens, ordval och implikationer granskas. Resultaten visar att de enskilda Yle Uutiset-artiklarna i flera fall samspelar med typiska diskurser kring ungas medie- och Youtubeanvändning. I många fall uttrycker artiklarna oro för risker med Youtube och flera gånger porträtteras ungas Youtubeanvändning som en slags hysteri kring kändisar. Gemensamt för alla artiklar är att de generaliserar unga. Youtube beskrivs som ”den här generationens grej”, men ändå kommer ”generationen” inte på allvar till tals i någon av de fem artiklarna. Den här avhandlingen uppmärksammar den rapportering som beskrivs ovan, men belyser också hur medierna kan förändras. För att vi ska kunna förstå vårt föränderliga digitala mediesamhälle behövs medier som rapporterar nyanserat, aktuellt och konstruktivt.

Före detta finansminister Katri Kulmuni tog emot kommunikationskonsulttjänster för över 50 000 €. Det var frågan om en stor summa pengar, vilket ledde till en kris som togs upp av finska medier. I den här avhandlingen analyserar jag Kulmunis kommunikation i samband med fallet, såsom kommunikationen presenterades i det finska public service bolaget Yles artiklar. Analysmetoden är kvalitativ innehållsanalys med tyngdpunkt på tolkande innehållsanalys. Undersökningen har formen av en fallstudie. Som teoretisk ram fungerar Coombs Situational Crisis Communication Theory (SCCT). Mitt syfte med studien är att tillämpa den valda teorin på ett konkret fall och att se hur teorin fungerar som ett analysredskap. Mitt syfte är också att presentera en analys av Kulmunis kommunikation inom de valda ramarna, som den presenterades i Yles artiklar. Resultaten visar att Situational Crisis Communication Theory går att tillämpa på fallet och att Kulmuni kommunicerar enligt de strategier som SCCT erbjuder. Teorin skulle behöva preciseras en aning, för att så exakt som möjligt kunna tillämpas på en persons kommunikation. Resultaten visar också att Kulmunis kommunikation förverkligades som återuppbyggande och nekande. Också förminskande strategier användes rätt mycket. Som slutsats för klustret som krisen tillhör kom jag fram till att krisen passar in både i offer- och misstagsklustret.