Browsing by bachelor's degree program "Bachelor's Programme in Social Sciences"

Denna avhandling undersöker arbetararistokratins konceptuella relevans för marxismen idag på basis av Zak Copes behandling av teorin. Arbetararistokratin ämnar förklara materiella skillnader bland arbetarklasser i den globala norden och södern. Teorin förklarar de höga levnadsstandarden som kan observeras hos arbetaren i den globala norden att vara kopplade till processer av imperialism och överexploatering av arbetaren i den globala södern. Ytterligare diskuteras konceptet ur ett bredare teoretisk referensram där marxismens eurocentristiska och klassreduktionistiska tendenser granskas kritiskt. Avhandlingens vetenskapsfilosofiska och metodologiska tillvägagångssätt utgår ifrån dialektisk materialism samt en modifierad version av Toulmin metoden.

Efter den globala finanskrisen har den politiska ordningen rubbats ordentligt i västvärlden. Populistiska och extremistiska partier från såväl höger och vänster har skördat stora framgångar i europeiska länder och etablerat sig i beslutsfattande församlingar. Detta har orsakat debatt om hur välmående demokratin är och att det skulle vara frågan om de mindre bemedlades hämnd mot det så kallade gamla partierna. Nästan all samhällsvetenskaplig forskning har visat att det lägsta valdeltagandet kan observeras bland de minst bemedlade, vilka också med större sannolikhet kan lägga sin röst på extremare partier. Tidigare forskning har fokuserat på flera olika länder som kan skilja sig mycket vad kommer till institutionella och politiska faktorer, vilket kan påverka valdeltagande och olika partiers stöd rätt så mycket. Det kan därför bli problematiskt att jämföra resultaten så en avgränsning enligt metoden ”most similar systems design” bör användas. För att undersöka detta fenomen har jag i den här avhandlingen därför fokuserat att granska hur det ser ut i fyra nordiska länder, alltså Sverige, Finland, Norge och Danmark. Dessa länder har en liknande historia vad kommer till institutioner, politisk kultur, politiska system, etnicitet, religion osv. Denna forskning är en enkel kvantitativ makroanalys där jag utgår från ”rational choice”, alltså teorin om individens nyttomaximering, för att kunna ta reda på om det existerar trender som kan bekräfta rådande rön om valdeltagande och mobilisering av väljare som vanligtvis väljer att inte rösta. Totalt undersöks 125 parlamentsval i norden sen 1910-talet och all form av radikalism såsom vänster, höger och klassiskt liberal tas i betraktande. Som utgångspunkt används en undersökning från år 2020 där det konstaterades att sambandet mellan ökat valdeltagande och populistiska/extremistiska partiers stöd endast kan observeras i östeuropa medan det inte kunde observeras någon signifikant skillnad i västeuropa. Forskningens nollhypotes säger att det existerar ett samband mellan ett stigande valdeltagande och ökat stöd för extremare partier. De forskningsmetoder som tillämpades var statistisk sambandsanalys och jämförande analys. I sambandsanalysen såg jag på hur ofta variablerna ”steg” och ”minskade” för såväl valdeltagande och partiernas totala stöd korrelerade med varandra. Resultatet av den statistiska sambandsanalysen visade att det inte existerar ett statistiskt signifikant samband mellan dessa variabler och utfall, vilket innebär att nollhypotesen falsifierades. Fördelningen av de olika utfallen var totalt sett relativt jämn men också länderna emellan. Resultaten av denna forskning bekräftar i en avgränsad nordisk kontext det som tidigare forskning kommit fram till. I västeuropeiska länder kan ett samband mellan populistiska/extremistiska partiers stöd och ett ökat valdeltagande inte noteras. Den jämförande analysen jag använde som stöd och för att förklara delar av resultatet gav inte några motsägande tolkningar. Det är möjligt att observera historiska tidpunkter då radikalismen växt i alla dessa nordiska länder för att sedan igen minska, men några signifikanta gemensamma faktorer kunde man inte observera. Radikalismen har sett olika ut i länderna och det har även skillnaderna i valdeltagandet. På basis av detta kan man konstatera att trots likheterna nordiska länder emellan, existerar skillnader vad kommer till valdeltagandets medeltal, stabilitet och antalet partier som etablerat sig i länderna. Skillnaderna torde främst handla om förflyttningen av väljare mellan etablerade partier och de mera radikala partierna, istället för att icke-röstande mobiliseras.

I kandidatavhandlingen har jag undersökt vilket rättsligt skydd det finns för offer för människohandel. Människohandel är ett mångfacetterat problem med ett ofta förekommande gränsöverskridande element så därför har jag granskat den gällande internationella, europeiska och nationella lagstiftningen angående människohandel. Vid förekommande av människo-handel förhindras personens rätt att åtnjuta sina mänskliga rättigheter och därför krävs det en effektiv och ändamålsenlig kriminalisering av handel med människor. Jag har mestadels använt den traditionella rättsdogmatiska metoden för denna avhandling, men det finns även rättssociologiska drag i den.